Slaget vid Sankmas Klint: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Berendien]]
[[Kategori:Berendien]]
''Måste redigeras...''
Mytomspunnet slag i [[Tolan]]s historia. Utkämpades 149 f.O. och resulterade i ''[[Riket Berendia]]s'' uppkomst. Detta rike kom sen att lägga grunden till ''[[Berendien|Kungariket Berendien]]'' som utropades 135 e.O.


''Slaget vid Sankmas Klint i [[Berendien]]. [[Orcher]]nas huvudhär besegrades i ett väldigt slag av kung [[Bermond]] och hans söners [[alver|alv]]stödjade armé. Även [[halvlängdsmän]], [[vargmän]], [[kentaurer]], [[satyrer]] och [[dvärgar]] uppges ha bidragit med trupper för att rensa [[Tolan]] från svartfolken. Bermond gav sina närmaste kämpar olika delar av Berendien som belöning – feodalsystemet infördes. Även de icke-mänskliga raserna belönas, Bermond lovar att inte röra alvernas skogar och evig fred med [[Landori]], samt att ingen icke-mänsklig varelse (förutom svartfolk) skall nekas att bo i Berendien och skall inte förföljas där. Kung Bermond utropade därmed konungariket Berendien från Landoris gräns i norr till [[Erbulasbergen]] i söder. Från den här tiden härstammar också berendiernas öppna sinne för andra folk och kulturer. Bermond kallas i historieskrifterna för Berendiens Riksfader.
{{citat|''Efter den Tredje Konfluxen var Mörkertiden rådande i stora delar av Ereb. I resterna av det forna Kejsardömet Jorpagna fanns få ljuspunkter av frid och samhällelig ordning. Sen hände något i östra Kopparhavet. På Tolanhalvöns norra del lyckades ett antal stamhövdingar ena sig i motstånd mot de svartfolk som härjade landet. En allians bildades även med alverna i Landoris skogar. I det ödesdigra [[Slaget vid Sankmas Klint]] förgjordes svartfolken och nordtolanerna grundade riket ''Berendia'' i ett nu fritt land. En krona skänktes de nya berendianerna av alverna och det visa skogsfolket sade att den skulle ges till hövdingen som flest ville se som sin ledare. Alverna lovade också att vara Berendias vänner i tider av krig och i tider av fred. Den förste att bära alvakronan var en mäktig hövding från den gamla joriska staden Entichon (dagens Entika) vid namn [[Tebarkhuz]]. Efter honom följde en rad av dugliga och ädla hövdingar på Berendias tron, alla valda och alla med riket och folkets välstånd som högsta mål. Vid sin sida hade kungarna också stödet från de mäktigaste gudarna och deras olika prästerskap. I hundra år var Riket Berendia ett stort land.''
De adelsmän vars förfäder inte var med i detta historiska slag har inte lika lätt att hävda sig och får finna sig i en lågstatusposition. Därför har en hel del tvister kring historiska dokument, med anklagelser för förfalskningar hit och dit, uppstått under årens lopp.''
 
Sammandrag av [[Berättelsen om Riket Berendia]], kungariket Berendiens nationalepos. Alstrat vid [[Lyceet i Pendon]] 609 e.O. av [[Borkman Känga]].|}}

Nuvarande version från 3 april 2022 kl. 10.14

Mytomspunnet slag i Tolans historia. Utkämpades 149 f.O. och resulterade i Riket Berendias uppkomst. Detta rike kom sen att lägga grunden till Kungariket Berendien som utropades 135 e.O.

Efter den Tredje Konfluxen var Mörkertiden rådande i stora delar av Ereb. I resterna av det forna Kejsardömet Jorpagna fanns få ljuspunkter av frid och samhällelig ordning. Sen hände något i östra Kopparhavet. På Tolanhalvöns norra del lyckades ett antal stamhövdingar ena sig i motstånd mot de svartfolk som härjade landet. En allians bildades även med alverna i Landoris skogar. I det ödesdigra Slaget vid Sankmas Klint förgjordes svartfolken och nordtolanerna grundade riket Berendia i ett nu fritt land. En krona skänktes de nya berendianerna av alverna och det visa skogsfolket sade att den skulle ges till hövdingen som flest ville se som sin ledare. Alverna lovade också att vara Berendias vänner i tider av krig och i tider av fred. Den förste att bära alvakronan var en mäktig hövding från den gamla joriska staden Entichon (dagens Entika) vid namn Tebarkhuz. Efter honom följde en rad av dugliga och ädla hövdingar på Berendias tron, alla valda och alla med riket och folkets välstånd som högsta mål. Vid sin sida hade kungarna också stödet från de mäktigaste gudarna och deras olika prästerskap. I hundra år var Riket Berendia ett stort land.

Sammandrag av Berättelsen om Riket Berendia, kungariket Berendiens nationalepos. Alstrat vid Lyceet i Pendon 609 e.O. av Borkman Känga.