Högakademin: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Klomellien]] | [[Kategori:Klomellien]] | ||
[[Kategori:Halvlängdsmän]] | [[Kategori:Halvlängdsmän]] | ||
Högakademin, eller ''"Hööga akademin föhr skyddh och vern av Sanziens lågha folk"'' som var det officiella namnet, grundades | Högakademin, eller ''"Hööga akademin föhr skyddh och vern av Sanziens lågha folk"'' som var det officiella namnet, grundades xxx e.O. av den echtiske elementarmagikern [[Engmund Lothgerin]] från [[Bozsa]]. Avsikten med en akademi i Sanzas syntes till en början underlig av omvärlden då få om ens några av det jordbrukande halvlängdsfolket någonsin ägnat sig åt magi. Det skulle dock visa sig att Bozsas magiska centralledning bara intresserad av kontroll och en säker tillgång till livsmedel. | ||
Värdshusägaren i Sanzastad Vilm Rotgods östra skafferier nuddar ytterkanten av det gamla akademiområdet underifrån och detta kan ha sammanhang med den sagolika smaken de sylter och inläggningar som varit lagrade här påstås ha. | Värdshusägaren i Sanzastad Vilm Rotgods östra skafferier nuddar ytterkanten av det gamla akademiområdet underifrån och detta kan ha sammanhang med den sagolika smaken de sylter och inläggningar som varit lagrade här påstås ha. | ||
Versionen från 1 augusti 2014 kl. 05.23
Högakademin, eller "Hööga akademin föhr skyddh och vern av Sanziens lågha folk" som var det officiella namnet, grundades xxx e.O. av den echtiske elementarmagikern Engmund Lothgerin från Bozsa. Avsikten med en akademi i Sanzas syntes till en början underlig av omvärlden då få om ens några av det jordbrukande halvlängdsfolket någonsin ägnat sig åt magi. Det skulle dock visa sig att Bozsas magiska centralledning bara intresserad av kontroll och en säker tillgång till livsmedel.
Värdshusägaren i Sanzastad Vilm Rotgods östra skafferier nuddar ytterkanten av det gamla akademiområdet underifrån och detta kan ha sammanhang med den sagolika smaken de sylter och inläggningar som varit lagrade här påstås ha.