Fristaden: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Zorakin]] | [[Kategori:Zorakin]] | ||
:''Huvudartikel: [[Zorakin]]'' | :''Huvudartikel: [[Zorakin]]'' | ||
Stad i [[Nostratiet]] grundad av livegna, tjuvar och lycksökare som 511 e.O. under kung [[Ragnvald den Sköne]]s regering tilläts lämna [[Zorakin]]. Blev eftervart ett centrum för handel mellan [[Caddo]] och [[dvärgar]]na i [[Aidnebergen]]. Detta fick ett slut när den egensinniga hertigen av [[Zorakin#Salamora|Salamora]] ockuperade staden 591 e.O. Sedan 599 e.O. är Fristaden införlivat med Zorakin som kunglig fristad under en borggreve och landområdet runt har organiserats som markgrevskapet [[Zorakin#Markgrevskapet Ostmark|Ostmark]]. Fristaden har även helt sedan grundandet varit nära knuten till de många stråtrövare som hemsöker Nostratiet. Stadens fria lagar utgör nämlig en utmärkt avsättningsmarknad för tjuvgods. | Stad i [[Nostratiet]] grundad av livegna, tjuvar och lycksökare som 511 e.O. under kung [[Ragnvald den Sköne]]s regering tilläts lämna [[Zorakin]]. Blev eftervart ett centrum för handel mellan [[Caddo]] och [[dvärgar]]na i [[Aidnebergen]]. Detta fick ett brått slut när den egensinniga hertigen av [[Zorakin#Salamora|Salamora]] ockuperade staden 591 e.O. Sedan 599 e.O. är Fristaden införlivat med Zorakin som vanlig kunglig fristad under en borggreve och landområdet runt har organiserats som markgrevskapet [[Zorakin#Markgrevskapet Ostmark|Ostmark]]. Fristaden har även helt sedan grundandet varit nära knuten till de många stråtrövare som hemsöker Nostratiet. Stadens fria lagar utgör nämlig en utmärkt avsättningsmarknad för tjuvgods. | ||
=Historia= | =Historia= |
Versionen från 6 april 2015 kl. 07.38
- Huvudartikel: Zorakin
Stad i Nostratiet grundad av livegna, tjuvar och lycksökare som 511 e.O. under kung Ragnvald den Skönes regering tilläts lämna Zorakin. Blev eftervart ett centrum för handel mellan Caddo och dvärgarna i Aidnebergen. Detta fick ett brått slut när den egensinniga hertigen av Salamora ockuperade staden 591 e.O. Sedan 599 e.O. är Fristaden införlivat med Zorakin som vanlig kunglig fristad under en borggreve och landområdet runt har organiserats som markgrevskapet Ostmark. Fristaden har även helt sedan grundandet varit nära knuten till de många stråtrövare som hemsöker Nostratiet. Stadens fria lagar utgör nämlig en utmärkt avsättningsmarknad för tjuvgods.
Historia
- 511 e.O.
- Grundas av zorakiska egendomslösa som hets ett unikt fribrev av kung Ragnvald den Sköne.
- 591 e.O.
- Intas av hertig Wilfred Grijp av Salamora. Handeln mellan dvärgarna och Caddo avbryts.
- 592 e.O.
- Handelsplatsen Ereno etableras av dalkerna nordöst om Fristaden. Caddo och dvärgarna fortsätter här handeln.
- 599 e.O.
- Görs till kunglig fristad av kung Valien VII Rättråde (http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=33142&sid=49289102f50e480e4b017ad4126acdd9#33142)
Geografi
Fristaden är belägen i Östermarken, eller Nostratiet som regionen kallas, i den delen som nyligen är gjort till markgrevskapet Östmark. Längst i söder på Fristadshalvön ligger staden som ursprungligen var ett litet fiskeläge.
Befolkning
Zorakier
Erebosier
Nostratiter
Styre
Borggreven
Kunglig fristad sedan 599 e.O. Styrs av borggreve Havelock Girloffsson Gyllenhelm.
Guvernören och stadsrådet
Fristaden styrdes tidigare av en vald Guvernör och ett stadsråd (Guvernör är en inlånad titel från Erebos). Sedan 599 e.O. Har Guvernören förlorat mycket av den makt som Fristadens tidigare unika fribrev gav och fungerar nu som en vanlig borgmästare underlagt den kungliga borggreven.
Namnförslag till dagens Guvernör (borgmästare): Levoria Garmundsdotter
Politik
Salamora
Hertig Wilfred Grijp av Salamora erövrade Fristaden 591 e.O. med målet att ta över kontrollen av handeln med dvärgarna i Aidnebergen. Han missbedömde situationen och dvärgarna vägrade handla med någon annan än dalkerna som också lämnade staden. Salamora blev arg men kunde inget göra. Den övriga handeln över Fristaden fortsatte men missgynnades av hertigens dårliga styre. När kungen sen 599 e.O. beslöt att ingripa mutades hertigen med att få landområdet mellan Fristaden och Salamora som markgrevskapet Östmark. Hertigens släktning (son?) Arviden Grijp installerades som markgreve.
Markgreven av Östmark
Halvön där Fristaden ligger omges av ett markgrevskap under styre av Arviden Grijp, en yngre släktning till hertig Wilfred Grijp av Salamora. Markgreven residerar i fästet Avundens passage.
Dalkerna
Dalkerna har helt lämnat Fristaden efter 591 e.O. De handlar istället via sin nya hamnstad Ereno.
Erebos
Erebosierna har sedan Fristaden grundades 511 e.O. varit närvarande och handlat i staden. Möjligtvis var de även inblandade i kung Ragnvald den Skönes ursprungliga beslut att grunda staden. Handeln med dvärgarna i Aidnebergen lyckades de dock aldrig med utan denna förlorade de till dalkerna från Caddo.
Dvärgarna
Dvärgarna avbröt handeln över Fristaden tvärt när Salamora erövrade staden 591 e.O. Sedan kungamakten 599 e.O. övertog styret kan dvärgarna tänka sig att återuppta handeln men enbart om Salamora ber offentligt om ursäkt och betalar vederbördig skadeersättning. Dvärgar glömmer inte en oförrätt. Men Salamora har inte längre något med Fristaden att göra och vägrar betala. Situationen med dvärgarna är därför låst. Nere i Fristadens hamn finns dvärgarnas lagerhus som de lyckades försegla vid Salamoras erövring och trots otaliga inbrottsförsök är dessa fortfarande låsta. Erebosier, och andra icke-dalker, som vill handla med dvärgarna får istället söka sig upp till Zygosunds bro.
Stråtrövarna
Nostratiet har otaliga stråtrövare som lever av att plundra pilgrimmer och handelskaravaner. Deras plundergods säljer de sedan i Fristaden.
Hade stråtrövarna i Nostratiet sina glansdagar under de kaotiska åren när Salamora kontrollerade Fristaden? Goda tider som inte alls är lika goda länger efter att borggreven tog över styret?
Solriddarna i Kalband
Solordens kres-priorât Nostratiet har nära band med Fristaden då huvuddelen av fästet Kalbands förnödenheter måste skeppas in via staden.
Militärt
80 riddare under borggreven
120 stadsvakter
400 regaliegardister