Joriska kalendersystemet: Skillnad mellan sidversioner
(Ny sida: kategori:kalendrar Detta kalendersystem utvecklades i sammanhang med Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen. Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Mån...) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Detta kalendersystem utvecklades i sammanhang med [[Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen]]. | Detta kalendersystem utvecklades i sammanhang med [[Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen]]. | ||
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaden räknades ursprungligen från fullmånen men efter kejsar Domion Tebertinus reform år 365 PV (700 f.O.) frångicks detta och månfaserna följde inte längre månaderna. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna har dock alltid varit den samma | Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaden räknades ursprungligen från fullmånen men efter kejsar Domion Tebertinus reform år 365 PV (700 f.O.) frångicks detta och månfaserna följde inte längre månaderna. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna har dock alltid varit den samma även om namnen ändrats något från kejserlig jori. Månaderna grupperas i kvartal om tre månader vardera, ''Vinterkvartale''t räknat från vintersolståndet och Persils första dygn, ''Vårkvartalet'' från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, ''Sommarkvartalet'' från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och ''Höstkvartalet'' från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade ursprungligen med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme är mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under kejsardömets tid då alla joriska städer och förläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider. Numera är det dock av praktiska skäl vanligt att alla dygnets timmar är lika långa året om. | ||
Det joriska kalendersystemet används i [[Nyjoriska kalendern]] och [[Trakoriska kalendern]]. | |||
== Månaderna == | |||
Versionen från 1 september 2009 kl. 20.33
Detta kalendersystem utvecklades i sammanhang med Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen.
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaden räknades ursprungligen från fullmånen men efter kejsar Domion Tebertinus reform år 365 PV (700 f.O.) frångicks detta och månfaserna följde inte längre månaderna. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna har dock alltid varit den samma även om namnen ändrats något från kejserlig jori. Månaderna grupperas i kvartal om tre månader vardera, Vinterkvartalet räknat från vintersolståndet och Persils första dygn, Vårkvartalet från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, Sommarkvartalet från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och Höstkvartalet från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade ursprungligen med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme är mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under kejsardömets tid då alla joriska städer och förläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider. Numera är det dock av praktiska skäl vanligt att alla dygnets timmar är lika långa året om.
Det joriska kalendersystemet används i Nyjoriska kalendern och Trakoriska kalendern.
Månaderna
- Midvinter (vintersolstånd)
Persilus (Persil) 30 dagar
Girsagus (Gyrsag) 30 dagar (29)[1]
Phatesca (Fateska) 30 dagar (31)
- Midvår (vårdagjämning)
Iscamsis (Iskamsi) 30 dagar
Misisca (Misiska) 30 dagar
Mindes (Minde) 30 dagar
- Midsommar (sommarsolstånd)
Melendus (Melendo) 30 dagar
Birdus (Byrdo) 30 dagar
Girenus (Giren) 30 dagar
- Midhöst (höstdagjämning)
Taraganus (Taragan) 30 dagar
Nusina (Nusin) 30 dagar
Tannanus (Tannan) 30 dagar
Persilus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Girsagus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29
Phatesca
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31
Iscamsis
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Misisca
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Mindes
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Melendus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Birdus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Girenus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Taraganus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Nusina
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
Tannanus
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 21, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30
- ↑ Kejsar Domion införde vid sin reform ett system som rubbade den ursrungligen mycket ordningssamma i kalendern. Han var nämligen född på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till mantikororna. Denna praksis trasslar dock till det fortfarande för de lärde som efter Mörkertidens kaos försökt röja upp i gamla historiska dokument och fick som följd vid införandet av den Arcivaliska Tideräkningen att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 som de ursprungligen hade.