Exarkens kalendersystem: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Kalendersystem som utvecklades i sammanhang med [[Arcivaliska tideräkningen]]. | Kalendersystem som utvecklades i sammanhang med [[Arcivaliska tideräkningen]]. | ||
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festdagar utanför månaderna. Ursprungligen var tanken att ytterligare två festdagar skulle finnas men detta blev aldrig infört. Månaden är kortare än måncykeln och följer inte [[Fullmåne|månfaserna]]. Varje kalendermånad är indelad i två 14 dagars perioder, såkallade ''[[Fortdag]]ar'', med en ledig ''[[Odosdag]]'' i mitten. Veckobegreppet, känd från de akrogaliska kalendrarna, används endast om de två festperioderna varje halvår, ''Sommarveckan'' om sju dagar och ''Vinterveckan'' om fem dagar. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festveckor och har således ingen Odosdag i mitten. Dagen räknas från soluppgången till solnedgång men själva dygnet räknas från midnatt. Kalenderåret tar sin början vid [[Etinsdag]] och [[Förstadag]] som infaller vid vintersolståndet. | Året har '''360 dygn''' fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festdagar utanför månaderna. Ursprungligen var tanken att ytterligare två festdagar skulle finnas men detta blev aldrig infört. Månaden är kortare än måncykeln och följer inte [[Fullmåne|månfaserna]]. Varje kalendermånad är indelad i två 14 dagars perioder, såkallade ''[[Fortdag]]ar'', med en ledig ''[[Odosdag]]'' i mitten. Veckobegreppet, känd från de akrogaliska kalendrarna, används endast om de två festperioderna varje halvår, ''Sommarveckan'' om sju dagar och ''Vinterveckan'' om fem dagar. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festveckor och har således ingen Odosdag i mitten. Dagen räknas från soluppgången till solnedgång men själva dygnet räknas från midnatt. Kalenderåret tar sin början vid [[Etinsdag]] och [[Förstadag]] som infaller vid vintersolståndet. | ||
Exarkens kalendersystem används i [[Aidniska kalendern]] och [[Caddiska kalendern]] samt förvanskad i [[Piratkalendern]]. | Exarkens kalendersystem används i [[Aidniska kalendern]] och [[Caddiska kalendern]] samt förvanskad i [[Piratkalendern]]. |
Versionen från 15 januari 2022 kl. 07.53
Kalendersystem som utvecklades i sammanhang med Arcivaliska tideräkningen.
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festdagar utanför månaderna. Ursprungligen var tanken att ytterligare två festdagar skulle finnas men detta blev aldrig infört. Månaden är kortare än måncykeln och följer inte månfaserna. Varje kalendermånad är indelad i två 14 dagars perioder, såkallade Fortdagar, med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet, känd från de akrogaliska kalendrarna, används endast om de två festperioderna varje halvår, Sommarveckan om sju dagar och Vinterveckan om fem dagar. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festveckor och har således ingen Odosdag i mitten. Dagen räknas från soluppgången till solnedgång men själva dygnet räknas från midnatt. Kalenderåret tar sin början vid Etinsdag och Förstadag som infaller vid vintersolståndet.
Exarkens kalendersystem används i Aidniska kalendern och Caddiska kalendern samt förvanskad i Piratkalendern.
Månaderna i Aidniska kalendern
- Öppnemånad (Öppne/Öppningsmånad)
- Köldmånad (Kalte/Köldmånad)
- Töemånad (Töe/Tömånad)
- Spiremånad (Spire/Spiramånad)
- Groddmånad (Grodde/Groddmånad)
- Halvemånad (Halve/Halvårsmånad)
- Växtmånad (Växte/Växtemånad)
- Mognemånad (Mogne eller Sole/Solemånad)
- Skördemånad (Skörde/Skördemånad)
- Vilemånad (Vile/Vilemånad)
- Mörkmånad (Mörke/Mörkemånad)
- Etinsmånad (Etinne/Etinsmånad)
Månaderna i Caddiska kalendern
- Ántioro (Öppne)
- Ílioro (Kallte)
- Giópporo (Töe)
- Pótioro (Spire)
- Ossioro (Grodde)
- Hékionoro (Halve)
- Agionoro (Växte)
- Oleironoro (Mogne)
- Varnoro (Skörde)
- Ibattinoro (Vile)
- Iddearo (Mörke)
- Étinoro (Etinne)
Månaderna i Piratkalendern
- Ankans halva månad
- Drakbergets månad
- Morëlvermånad (Zinns månad)
- Regnens månad
- Träsködlans månad
- Djungelkattens månad
- Arans månad
- Skorpionens månad
- Vinets månad
- Storkonungens månad
- Sönernas månad
- Havsormens månad
- Månens lilla månad
1/2 Etinsmånad (14 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Öppnemånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Kallmånad (28 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13
Tömånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2 ¤, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Spiremånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Gromånad (31 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16
1/2 Halvmånad (14 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Sommarfesteveckan (7 dagar)
Mundes dag
Tyrs dag
Odes dag
Soldagen ¤
Tars dag
Frids dag
Lars dag
1/2 Halvmånad (14 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Växemånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Mognadsmånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Skördemånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag ¤, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Vilemånad (29 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Mörkermånad (30 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, # , 13, 14, Odosdag, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
1/2 Etinsmånad (14 dagar)
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Vinterfesteveckan (5 dagar)
Ångerdag
Sistadag
Etinsdag ¤
Förstadag
Botsdag
¤ = Solstånd och jämningspunkter