Kentaurer: Skillnad mellan sidversioner
Snibben (diskussion | bidrag) (Ny sida: category:Folkslag category:djurfolk category:Kentaurer {{Folkslagsfakta |namn=Kentaurer |antal=ca 250 000 |regioner=Ljusna, Priglasili |språk=Teckenspråk, talar [[sat...) |
Snibben (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
|religion=? | |religion=? | ||
}} | }} | ||
==Kenaturernas Historia== | |||
Enligt kentaurernas skapelsemyt framsprang deras urfader, Kentauros, när vinden smekte gräset på den först stäppen. Vinden födde också andra barn, de snabba hästarna. Kenaturos var ensam och tröstade sig med att springa med märrarna. Med dessa märrar föddes kentaurerna av både han och honkön. Kentauros levde länge med sina barn och lärde dem kunskaperna om marken, vinden och stjärnorna. När Kentauros började känna hur döden var allt närmare talade han med sin fader vinden och sin moder slätten och dessa upplät en ny plats till Kentauros, där han skulle bli odödlig. När han sista gången samlade sina barn lovade han dem att han skulle bereda en plats för varje kentaur som dog och en dag skulle alla kentaurer samlas på de himmelska ängderna. | |||
===Stenarnas ålder=== | |||
9000-talet fO: Kentaurerna lever på den första stäppen tillsammans med sin urfader Kenaturos Kentaurernas födelseplats är okänd men man antar att den låg i centrala Erebs slättland. Redan tidigt utvandrade de till andra platser i Ereb och slog sig ned på flera slätter och i skogar. Den största kolonin var Priglasili. Kenatuerna slog sig också ned på andra platser och finns talrika i blandannat Ljusna. | |||
8000-talet fO: Kentauros lämmnar kentaurerna och de utvandrar till olika nya platser i Ereb. Kentaurerna förlorar sitt språk och använder sig av ett teckenspråk. Den första kolonin sätts upp men eftersom kentaurerna inte har något talspråk får den inte heller något namn. | |||
6000-talet fO: Tack vare att de saknar ett talspråk ses inte kentauren som en intelligent varelse och jagas ofta av människor för det mycket starka lim man kan koka på deras hovar vilket används för att tillverka sammansatta bågar. | |||
===Bronsets ålder=== | |||
3000 fO: Kentaurerna har spridit sig och får kontakt med alver. Alverna lär dem tala sitt språk Satenu vilket sprids snabbt bland hjordarna. Snart har alla kentaurer lärt sig tala detta språk och den tystnad man bryter skingrar också den skygghet som man tidigare haft mot varelser utanför. Snart har man kontakter med flera olika folkslag och man hjälper ofta att medla mellan alver och människor i konflikter. | |||
2800 fO: Priglasili sätts upp tack vare kentaurernas nya förmåga att kommunicera med språk. | |||
2400 fO: Kentaurerna vandrar ner och sprider sig till de södra delarna av Ereb. | |||
2000 fO: Kentaurer utvandrar över demontungan till Akrogal. | |||
===Kolonisationstiden=== | |||
1500 fO – 1100 fO: Kentaurer i Mirel. | |||
1000 fO: Kentaurer från Mirel sätter upp en ny koloni på ormvidderna. | |||
===Kejsartiden=== | |||
943 fO: En Auxilia med kentaurer sätts upp i Jorpagna lett av kentauren Vindbane. Kentaurerna är ute efter hämnd på Mirelerna och sätts in speciellt vid sådana slagfällt där dessa slåss. | |||
722 fO: Kentaurernas Auxilia upplöses. | |||
===Mörkertiden=== | |||
===Efter Odo=== | |||
148 eO: Kentaurer flyttar till Ljusna. | |||
323 eO: Herrikolla Glurrestip, den kände kentauriska upptäckaren och kartografen, företar en expedition in i Nargurs skogar där bl.a. en av få säkra observationer av såkallade blodsalver görs. | |||
353 eO: Kentaurer deltar som legoknektar i Efaro under det fjärde soltåget. | |||
Versionen från 18 september 2008 kl. 12.56
| Kentaurer |
|---|
| Uppskattat antal |
| ca 250 000 |
| Viktiga regioner |
| Ljusna, Priglasili |
| Språk |
| Teckenspråk, talar satenu |
| Religion |
| ? |
Kenaturernas Historia
Enligt kentaurernas skapelsemyt framsprang deras urfader, Kentauros, när vinden smekte gräset på den först stäppen. Vinden födde också andra barn, de snabba hästarna. Kenaturos var ensam och tröstade sig med att springa med märrarna. Med dessa märrar föddes kentaurerna av både han och honkön. Kentauros levde länge med sina barn och lärde dem kunskaperna om marken, vinden och stjärnorna. När Kentauros började känna hur döden var allt närmare talade han med sin fader vinden och sin moder slätten och dessa upplät en ny plats till Kentauros, där han skulle bli odödlig. När han sista gången samlade sina barn lovade han dem att han skulle bereda en plats för varje kentaur som dog och en dag skulle alla kentaurer samlas på de himmelska ängderna.
Stenarnas ålder
9000-talet fO: Kentaurerna lever på den första stäppen tillsammans med sin urfader Kenaturos Kentaurernas födelseplats är okänd men man antar att den låg i centrala Erebs slättland. Redan tidigt utvandrade de till andra platser i Ereb och slog sig ned på flera slätter och i skogar. Den största kolonin var Priglasili. Kenatuerna slog sig också ned på andra platser och finns talrika i blandannat Ljusna. 8000-talet fO: Kentauros lämmnar kentaurerna och de utvandrar till olika nya platser i Ereb. Kentaurerna förlorar sitt språk och använder sig av ett teckenspråk. Den första kolonin sätts upp men eftersom kentaurerna inte har något talspråk får den inte heller något namn. 6000-talet fO: Tack vare att de saknar ett talspråk ses inte kentauren som en intelligent varelse och jagas ofta av människor för det mycket starka lim man kan koka på deras hovar vilket används för att tillverka sammansatta bågar.
Bronsets ålder
3000 fO: Kentaurerna har spridit sig och får kontakt med alver. Alverna lär dem tala sitt språk Satenu vilket sprids snabbt bland hjordarna. Snart har alla kentaurer lärt sig tala detta språk och den tystnad man bryter skingrar också den skygghet som man tidigare haft mot varelser utanför. Snart har man kontakter med flera olika folkslag och man hjälper ofta att medla mellan alver och människor i konflikter. 2800 fO: Priglasili sätts upp tack vare kentaurernas nya förmåga att kommunicera med språk. 2400 fO: Kentaurerna vandrar ner och sprider sig till de södra delarna av Ereb. 2000 fO: Kentaurer utvandrar över demontungan till Akrogal.
Kolonisationstiden
1500 fO – 1100 fO: Kentaurer i Mirel. 1000 fO: Kentaurer från Mirel sätter upp en ny koloni på ormvidderna.
Kejsartiden
943 fO: En Auxilia med kentaurer sätts upp i Jorpagna lett av kentauren Vindbane. Kentaurerna är ute efter hämnd på Mirelerna och sätts in speciellt vid sådana slagfällt där dessa slåss. 722 fO: Kentaurernas Auxilia upplöses.
Mörkertiden
Efter Odo
148 eO: Kentaurer flyttar till Ljusna. 323 eO: Herrikolla Glurrestip, den kände kentauriska upptäckaren och kartografen, företar en expedition in i Nargurs skogar där bl.a. en av få säkra observationer av såkallade blodsalver görs. 353 eO: Kentaurer deltar som legoknektar i Efaro under det fjärde soltåget.