Akrogalisk tideräkning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
'''Det furgiska kalendersystemet''' | '''Det furgiska kalendersystemet''' | ||
I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.<ref>Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "'' | I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.<ref>Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "''Lika länge som ett akrogalisk år''" om något som tar ovanligt lång tid.</ref> Varför det har sig så är förlorat i historien men i Furgia kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den margyliska ockupationen på 1200-800 fO. Den i Ereb vanliga [[Arcivaliska Tideräkningen]] utgår från ett år på 360 dygn. | ||
Året är indelat i 12 månader om 30 dygn. Detta gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år, och för att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för [[ | Året är indelat i 12 månader om 30 dygn. Detta gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år, och för att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för [[Mörkmånaden]]. | ||
Månen, Lahunia, har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.<ref>Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på ''Damen i | Månen, Lahunia, har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.<ref>Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på ''Damen i Himlen'' och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.</ref> För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med månfaserna vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp - ''den furgiska månskivan''. | ||
{{ citat |'''''Furgisk månskiva''''' | {{ citat |'''''Furgisk månskiva''''' | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
---- | ---- | ||
Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra och med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har trettio markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har tjugoåtta markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst ligger den minsta av skivorna (på äldre exemplar är den lite sidoställd.<ref>Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.</ref>)och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. För varje dag skivan med 30 markeringar flyttas ett steg ges en ny kombination på skivan med 28 markeringar, som igen flyttar skivan med 7 markeringar. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som | Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra och med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har trettio markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har tjugoåtta markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst ligger den minsta av skivorna (på äldre exemplar är den lite sidoställd.<ref>Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.</ref>) och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. För varje dag skivan med 30 markeringar flyttas ett steg ges en ny kombination på skivan med 28 markeringar, som igen flyttar skivan med 7 markeringar. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackert prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och i väl ansedda observatorier. Den furgiska månskivan används även av spåkonstnärerna som har funnit att den är ett användbart redskap till till att ställa vissa typer horoskop.|}} | ||
'''Månadsnamn med ursprung i nomadkulturerna ute på Akrogals stäpper''' | '''Månadsnamn med ursprung i nomadkulturerna ute på Akrogals stäpper''' | ||
Versionen från 13 december 2008 kl. 07.14
Det furgiska kalendersystemet
I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.[1] Varför det har sig så är förlorat i historien men i Furgia kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den margyliska ockupationen på 1200-800 fO. Den i Ereb vanliga Arcivaliska Tideräkningen utgår från ett år på 360 dygn.
Året är indelat i 12 månader om 30 dygn. Detta gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år, och för att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för Mörkmånaden.
Månen, Lahunia, har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.[2] För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med månfaserna vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp - den furgiska månskivan.
Furgisk månskiva
Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra och med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har trettio markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har tjugoåtta markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst ligger den minsta av skivorna (på äldre exemplar är den lite sidoställd.[3]) och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. För varje dag skivan med 30 markeringar flyttas ett steg ges en ny kombination på skivan med 28 markeringar, som igen flyttar skivan med 7 markeringar. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackert prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och i väl ansedda observatorier. Den furgiska månskivan används även av spåkonstnärerna som har funnit att den är ett användbart redskap till till att ställa vissa typer horoskop.
Månadsnamn med ursprung i nomadkulturerna ute på Akrogals stäpper
"månen när vargillern river de nyfödda fölen"
"månen man gömmer sig i tälten och sörplar ur griffens ägg"
"blåpälsade slätträvens månad"
"kroknäbbade slagugglans månad"
"månen vars ljus speglar sig i nyslipade sablar"
"syrsan och låglandstigerns månad"
"månen när tusen hästar springer över ängarna"
"månen som täckte solen och gör dag till natt"
"månen när sköldpaddan kommer upp ur vattnet och vilar i sanden"
"slempukens månad"
Anmärkningar
- ↑ Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "Lika länge som ett akrogalisk år" om något som tar ovanligt lång tid.
- ↑ Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på Damen i Himlen och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.
- ↑ Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.