Berendisk riddare
Postat: 2011-04-11 00:02
Här är min nuvarande karaktär. Vi spelar DoD men med regelsystemet FATE, ngt editerat. Jag lägger upp karaktären här med förhoppningen att den kan inspirera till utvecklandet av det feodala Berendien Tips och idéer till utveckling och intrig emottas tacksamt. Vi kör ett väldigt öppet spel, så bra idéer kan komma både spelare och SL till gagn. (Vitorio nedan är en av de andra spelarkaraktärerna)
Landoril Månekorp
Aspekter
Känslosam:
Känslorna svallar starka i alla riktningar. I vrede är han snar till handling. Om berörd eller i sorg gråter han öppet och ofta ljudligt. Om han generas eller känner skam rusar blodet till ansiktet, som tar färgen av en nykokt flodkräfta.
Fördelar: Känslostormarna ger ett ärligt intryck och kan också inspirera andra. Inte sällan, om än baserat på stundens infall, kan det snara handlandet sammankopplas med dådskraft.
Nackdelar: Det är nästintill omöjligt att dölja vilken känslostämning som råder. Vidare kan känslostormarna leda till handling utan eftertanke.
Etins välvilja:
Som troende att den enda sanna guden vakar över varje steg finns ingen fara att i sanning frukta. Etin har en plan för oss alla och så länge jag handlar i enlighet med hans vilja håller han sin hand över mig. Etin kräver naturligtvis att man i gengäld håller sig till stigen. Varesig Etin är delaktig eller ej, får nog antas att personen om inte annat är välsignad med en gnutta tur…
Fördelar: Övertygelsen om Etins välvilja leder också till ett självförtroende i överkant. Vidare påverkas dubblas effekten av en Riarks välsignelse eller liknande. Förbannelser från andra religoner har bara halv effekt eftersom trons kraft är stark.
Nackdelar:Avsteg och budbrott skulle plåga honom svårt och kunna tvinga ut honom på pilgrimsresor eller svåra uppdrag å kyrkans räkning. Den uppenbara risken i allt för djup tilltro till Etin är naturligtvis att ge sig in i situationer med odds som folk med mer jordnära värderingar skulle se som orealistiska. Vidare drabbar bannor eller förbannelser från en Riark dubbelt så hårt som normalt. En välsignelse eller liknande från en utövare av en annan religon har i bästa fall halv effekt.
Romantiker:
De hjälteballader och riddarsånger som Berendien är känt för är något som följt Landoril sedan födseln. Trots att de var ett lågadligt släkte, eller kanske just därför matades han med de dygder och ideal som förväntades av en episk riddare. Senare tillkom historierna om alla hjältedåd under soltågen, om alla martyrer som osjälviskt offrat sig för att frälsa folket och utföra Etins vilja. Alla Landorils bröder fick detta berättat för sig. Men Landoril tog allt detta till sig och det är en lika stor del av honom som hans hjärteblod.
Fördelar: Ett fast rättsnöre underlättar beslut i rätt och fel. Det inspirerar andra och kan väcka beundran. En fast övertygelse ingjuter mod i både sig själv och sina likasinnade.
Nackdelar: En romantisk livssyn kan också tyckas ganska blåögd. En vän jungfru i nöd är alltid just en vän jungfru i nöd, även där fällan för andra kan tyckas uppenbar. Att ge sin antagonists bortslagna vapen åter, är en gest som man vanligen kanske inte skulle tänka sig återbördas… Dessutom kommer heder alltid i första hand, även när plikt kan tyckas bråd på annat håll.
Tjurskallig:
En inställning, tro eller åsikt som fått fäste ligger så fast att det nästan krävs ett mirakel för att ändra det. Om Landoril är övertygad att norr är rätt riktning så spelar en tydlig skylt och fyra vittnesmål om motsatsen föga roll. Om Landoril är övertygad om att den gamla fula kvinnan med vårta på näsan, kvast, svart katt och en konstig spetsig hatt går att lita på så är andra personers åsikter om motsatsen av ringa betydelse. Om Landoril har beslutat att hålla bron mot fienderna så spelar motståndet ingen roll. Han håller bron tills svärdets bryts ur hans likstela fingrar.
Fördelar:Personen anses som pålitlig och lojal i det han har åtagit sig.
Nackdelar:Personens järnvilja kan anses som en smula irriterande om man är av en annan åsikt. Minst sagt…
Riddare:
Landoril är riddarslagen. Han är förvisso en riddare utan egendomar eller tillgångar, men hyser vissa privilegier. Han har som väpnare och riddare utbildats i vapenlek, rytt, tornej, heraldik, höviskt sätt, etikett och annat som hör riddarväsendet till.
Fördelar: Som riddare har man en fördelaktigare ställning rent juridiskt. En riddare räknar inte med att behöva lämna ifrån sig sitt svärd i stadsporten. En riddare kan (men bör inte) ta sig vissa friheter bland lägre klasser. I viss mån agera lag och ordningsmakt om sådan annars saknas.
Nackdelar: En riddare har en herre vars ord bör vara oemotsagt. En riddare har hederskodex som måste efterlevas om det inte skall fläcka hans, hans släkts och hans herres heder och namn. Som tillhörande en släkt, en religon och en högre klass så ökar också antalet tänkbara fiender.
Väktare:
Fördelar:
Nackdelar:
Färdigheter:
Svärd: 4
Lans: 4
Rida: 3
Etikett: 3
Skrivkonst: 2
Skalderkonst: 2
Flöjt: 1
Teologi: 1
Bio
Som yngsta sonen i den inte allt för betydande nordberendiska, lågadliga släkten “Månekorp” vet Landoril att inget arv står att vänta. Istället hägrar dådskraft, äventyr och ära annorstädes. Det axelånga kastanjebruna håret hänger vanligtvis fritt eller sätts upp i en svans som brukligt bland de mer lantliga Berendiska riddarna. Något som naturligtvis fnissas åt i Atrema och Entika. De hasselnötsfärgade ögon skiner ofta av ungdomlig glädje och iver, men mörknar snabbt om temperamentet skiftar.
Kommer ifrån Lardamendrien i Norra Berendien
Persongalleri:
Hertig Aftonfalk: Dominerande adelsätten i Lardamendrien och den herre som Månekorp lyder under. Aftonfalkarna håller huvudet högt när det gäller tradition och religion och bekänner sig fortfarande till de Unga Gudarna. Nymodiga påhitt som den Lysande Vägen faller inte i god jord här. Aftonfalkarna sägs också ha en viss kontakt med de mystiska älvfolken i de norra Landoriskogarna. Den åldrade hertigern tillhör en av Berendiens ursrungliga adelsfamiljer och är väl medveten om vilken ställning det ger honom.
Baron Emolus Månekorp: Landorils far och tillika herre till Skogehus. Sitter något obekvämt på två stolar i de religösa spörsmålen. Som vasall till Aftonfalk förväntas han följa de Unga Gudarna, men i sitt hjärta har han funnit Etin. De inre striderna har gjort Emolus tämligen tystlåten, butter och introvärt. Han är inte heller särskilt konsekvent i sitt handlande. I ena stunden kunde han berömma sina söner för de fina Vishnadrakarna de byggt till drakfesten, för att i nästa raljera svavelosande predikningar om faran med att lämna Stigen och dyrka falska gudar. Att Emolus salig far bekände sig till de Unga Gudarna har inte gjort sakn bätter, då denne agerat Emolus förebild i allt.
Baronessa Aulina Månekorp: Landorils mor.
Andriolus Månekorp: Äldsta brodern
Genario Månekorp: Äldre bror
Morandil Månekorp: Äldre bror
Gisilia Månekorp: Yngre syster.
Vitorio: Barndomskamrat till Landoril. Son till Skogehus klensmed XXX. Som pojkar tiibringade de all tillgänglig tid tillsammans. Genom Landorils försorg kunde Vitorio exempelvis lära sig rida och kom andra ting nära som annars hade legat utom räckhåll för hans sociala status. Baronessan ansåg att Vitorio hade en lugnande inverkan på den impulsive Landoril och hade därför ett gott öga till honom, tillskillnad från exempelvis Morandil som kunde vara en riktig plåga för ynglingarna.
Landoril Månekorp
Aspekter
Känslosam:
Känslorna svallar starka i alla riktningar. I vrede är han snar till handling. Om berörd eller i sorg gråter han öppet och ofta ljudligt. Om han generas eller känner skam rusar blodet till ansiktet, som tar färgen av en nykokt flodkräfta.
Fördelar: Känslostormarna ger ett ärligt intryck och kan också inspirera andra. Inte sällan, om än baserat på stundens infall, kan det snara handlandet sammankopplas med dådskraft.
Nackdelar: Det är nästintill omöjligt att dölja vilken känslostämning som råder. Vidare kan känslostormarna leda till handling utan eftertanke.
Etins välvilja:
Som troende att den enda sanna guden vakar över varje steg finns ingen fara att i sanning frukta. Etin har en plan för oss alla och så länge jag handlar i enlighet med hans vilja håller han sin hand över mig. Etin kräver naturligtvis att man i gengäld håller sig till stigen. Varesig Etin är delaktig eller ej, får nog antas att personen om inte annat är välsignad med en gnutta tur…
Fördelar: Övertygelsen om Etins välvilja leder också till ett självförtroende i överkant. Vidare påverkas dubblas effekten av en Riarks välsignelse eller liknande. Förbannelser från andra religoner har bara halv effekt eftersom trons kraft är stark.
Nackdelar:Avsteg och budbrott skulle plåga honom svårt och kunna tvinga ut honom på pilgrimsresor eller svåra uppdrag å kyrkans räkning. Den uppenbara risken i allt för djup tilltro till Etin är naturligtvis att ge sig in i situationer med odds som folk med mer jordnära värderingar skulle se som orealistiska. Vidare drabbar bannor eller förbannelser från en Riark dubbelt så hårt som normalt. En välsignelse eller liknande från en utövare av en annan religon har i bästa fall halv effekt.
Romantiker:
De hjälteballader och riddarsånger som Berendien är känt för är något som följt Landoril sedan födseln. Trots att de var ett lågadligt släkte, eller kanske just därför matades han med de dygder och ideal som förväntades av en episk riddare. Senare tillkom historierna om alla hjältedåd under soltågen, om alla martyrer som osjälviskt offrat sig för att frälsa folket och utföra Etins vilja. Alla Landorils bröder fick detta berättat för sig. Men Landoril tog allt detta till sig och det är en lika stor del av honom som hans hjärteblod.
Fördelar: Ett fast rättsnöre underlättar beslut i rätt och fel. Det inspirerar andra och kan väcka beundran. En fast övertygelse ingjuter mod i både sig själv och sina likasinnade.
Nackdelar: En romantisk livssyn kan också tyckas ganska blåögd. En vän jungfru i nöd är alltid just en vän jungfru i nöd, även där fällan för andra kan tyckas uppenbar. Att ge sin antagonists bortslagna vapen åter, är en gest som man vanligen kanske inte skulle tänka sig återbördas… Dessutom kommer heder alltid i första hand, även när plikt kan tyckas bråd på annat håll.
Tjurskallig:
En inställning, tro eller åsikt som fått fäste ligger så fast att det nästan krävs ett mirakel för att ändra det. Om Landoril är övertygad att norr är rätt riktning så spelar en tydlig skylt och fyra vittnesmål om motsatsen föga roll. Om Landoril är övertygad om att den gamla fula kvinnan med vårta på näsan, kvast, svart katt och en konstig spetsig hatt går att lita på så är andra personers åsikter om motsatsen av ringa betydelse. Om Landoril har beslutat att hålla bron mot fienderna så spelar motståndet ingen roll. Han håller bron tills svärdets bryts ur hans likstela fingrar.
Fördelar:Personen anses som pålitlig och lojal i det han har åtagit sig.
Nackdelar:Personens järnvilja kan anses som en smula irriterande om man är av en annan åsikt. Minst sagt…
Riddare:
Landoril är riddarslagen. Han är förvisso en riddare utan egendomar eller tillgångar, men hyser vissa privilegier. Han har som väpnare och riddare utbildats i vapenlek, rytt, tornej, heraldik, höviskt sätt, etikett och annat som hör riddarväsendet till.
Fördelar: Som riddare har man en fördelaktigare ställning rent juridiskt. En riddare räknar inte med att behöva lämna ifrån sig sitt svärd i stadsporten. En riddare kan (men bör inte) ta sig vissa friheter bland lägre klasser. I viss mån agera lag och ordningsmakt om sådan annars saknas.
Nackdelar: En riddare har en herre vars ord bör vara oemotsagt. En riddare har hederskodex som måste efterlevas om det inte skall fläcka hans, hans släkts och hans herres heder och namn. Som tillhörande en släkt, en religon och en högre klass så ökar också antalet tänkbara fiender.
Väktare:
Fördelar:
Nackdelar:
Färdigheter:
Svärd: 4
Lans: 4
Rida: 3
Etikett: 3
Skrivkonst: 2
Skalderkonst: 2
Flöjt: 1
Teologi: 1
Bio
Som yngsta sonen i den inte allt för betydande nordberendiska, lågadliga släkten “Månekorp” vet Landoril att inget arv står att vänta. Istället hägrar dådskraft, äventyr och ära annorstädes. Det axelånga kastanjebruna håret hänger vanligtvis fritt eller sätts upp i en svans som brukligt bland de mer lantliga Berendiska riddarna. Något som naturligtvis fnissas åt i Atrema och Entika. De hasselnötsfärgade ögon skiner ofta av ungdomlig glädje och iver, men mörknar snabbt om temperamentet skiftar.
Kommer ifrån Lardamendrien i Norra Berendien
Persongalleri:
Hertig Aftonfalk: Dominerande adelsätten i Lardamendrien och den herre som Månekorp lyder under. Aftonfalkarna håller huvudet högt när det gäller tradition och religion och bekänner sig fortfarande till de Unga Gudarna. Nymodiga påhitt som den Lysande Vägen faller inte i god jord här. Aftonfalkarna sägs också ha en viss kontakt med de mystiska älvfolken i de norra Landoriskogarna. Den åldrade hertigern tillhör en av Berendiens ursrungliga adelsfamiljer och är väl medveten om vilken ställning det ger honom.
Baron Emolus Månekorp: Landorils far och tillika herre till Skogehus. Sitter något obekvämt på två stolar i de religösa spörsmålen. Som vasall till Aftonfalk förväntas han följa de Unga Gudarna, men i sitt hjärta har han funnit Etin. De inre striderna har gjort Emolus tämligen tystlåten, butter och introvärt. Han är inte heller särskilt konsekvent i sitt handlande. I ena stunden kunde han berömma sina söner för de fina Vishnadrakarna de byggt till drakfesten, för att i nästa raljera svavelosande predikningar om faran med att lämna Stigen och dyrka falska gudar. Att Emolus salig far bekände sig till de Unga Gudarna har inte gjort sakn bätter, då denne agerat Emolus förebild i allt.
Baronessa Aulina Månekorp: Landorils mor.
Andriolus Månekorp: Äldsta brodern
Genario Månekorp: Äldre bror
Morandil Månekorp: Äldre bror
Gisilia Månekorp: Yngre syster.
Vitorio: Barndomskamrat till Landoril. Son till Skogehus klensmed XXX. Som pojkar tiibringade de all tillgänglig tid tillsammans. Genom Landorils försorg kunde Vitorio exempelvis lära sig rida och kom andra ting nära som annars hade legat utom räckhåll för hans sociala status. Baronessan ansåg att Vitorio hade en lugnande inverkan på den impulsive Landoril och hade därför ett gott öga till honom, tillskillnad från exempelvis Morandil som kunde vara en riktig plåga för ynglingarna.