Postat: 2009-10-31 13:44
Inspirerad av tankar om fysiska bestraffningar innom Lysande Vägen dök följande munkorden upp i huvudet:
Doloritterorden
Munkorden S:ta Dolorezs heliga bröder, eller Doloritterna som de kallas, misstänkts ägna sig olika typer av fysisk bestraffning helt oförenliga med Läran och den Lysande Vägen.* Det skall huvudsakligen röra sig om påtvingad självbestraffning gentemot ordens egna solmunkar och ulepper men även vanligt folk kring klostren tros vara utsatta. Vid många tillfällen har visiterande präster och munkar från andra ordnar rapporterat till Ekeborg om vad de bevittnat i dolorittkloster och kerîsariet har också undersökt flera av dessa. S:ta Dolorezs heliga bröder förlägger dock sina solkloster i avsidesliggande områden så eventuella spår efter budbrott och mörka handlingar kan lätt döljas innan en ståtlig delegation präster hinner anlända (Lysande Vägens högre prästerskap och deras officiella utskickningar färdas sällan utan att visa upp sin makt och betydelse), likaså gör klostrens lägen att dolorittbröderna får få besök överhuvudtaget.
Mörkblinding och Rening i solljus är de mildare formerna för bestraffning det har rapporterats om men också betydligt hårdare straff som klart och tydligt räknas som budbrott tros förekomma. Det finns även ett par vittnesmål om något kallad Markisinnans förförelse men inga detaljer är kända.
I Ekeborg har på senare tid ordû-kerîgassen (ordensväsendet) och pûr-kerîgassen (Ljusa Handen) allt oftare drabbat samman i hårda ordalag kring önskemålet om att komma till klarhet i misstankarna och kring viktigheten i att rentvå sig för dessa typer av rykten knutna till Doloritterorden och därigenom hela den Lysande Vägen. Ljusa Handen hävdar att deras redan utplacerade kunskapare inte har hittat några bevis än och i fall de gör det vill det omedelbart rapporteras, inga ytterligare undersökningar och förhör av doloritternas ledarskap anses nödvändiga. Ordû-kerîgass Hans helighet Hugil Strang av Kastellien är dock mycket oroad och planerar i hemlighet en icke-officiell utskickning till Doloritterordens huvudsäte i södra Magilre. Vad pûr-kerîsgass Hans helighet Yvein Hevel av Krerex skulle tycka om detta i fall det kom honom för öra skulle förmodligen skapa en teologisk kris i kerîsariet.
* Orden är vigd åt den heliga S:ta Dolorez av Sade från Magilre som ägnade sitt liv åt att befria svartfolk från fångenskap hos de fruktansvärda dylerna i Klomellerbergen. Hon ansåg att dessa varelser som av så många betraktas som Hemaquiels mörka tjänare även de kunde upplysas och lät föra dem till sitt adelsgods för undervisning och invigning i Läran. S:ta Dolorez framgångar i denna hedervärda uppgift var dock utan vidare framgång (flyende orcher från det Sadiska godset gav med tiden upphov till vad som i dag är södra Magilres enda svartfolksstam) men intentionerna var goda och efter sin död blev hon helgonförklarad i den Lysande Vägen.
Doloritterorden
Munkorden S:ta Dolorezs heliga bröder, eller Doloritterna som de kallas, misstänkts ägna sig olika typer av fysisk bestraffning helt oförenliga med Läran och den Lysande Vägen.* Det skall huvudsakligen röra sig om påtvingad självbestraffning gentemot ordens egna solmunkar och ulepper men även vanligt folk kring klostren tros vara utsatta. Vid många tillfällen har visiterande präster och munkar från andra ordnar rapporterat till Ekeborg om vad de bevittnat i dolorittkloster och kerîsariet har också undersökt flera av dessa. S:ta Dolorezs heliga bröder förlägger dock sina solkloster i avsidesliggande områden så eventuella spår efter budbrott och mörka handlingar kan lätt döljas innan en ståtlig delegation präster hinner anlända (Lysande Vägens högre prästerskap och deras officiella utskickningar färdas sällan utan att visa upp sin makt och betydelse), likaså gör klostrens lägen att dolorittbröderna får få besök överhuvudtaget.
Mörkblinding och Rening i solljus är de mildare formerna för bestraffning det har rapporterats om men också betydligt hårdare straff som klart och tydligt räknas som budbrott tros förekomma. Det finns även ett par vittnesmål om något kallad Markisinnans förförelse men inga detaljer är kända.
I Ekeborg har på senare tid ordû-kerîgassen (ordensväsendet) och pûr-kerîgassen (Ljusa Handen) allt oftare drabbat samman i hårda ordalag kring önskemålet om att komma till klarhet i misstankarna och kring viktigheten i att rentvå sig för dessa typer av rykten knutna till Doloritterorden och därigenom hela den Lysande Vägen. Ljusa Handen hävdar att deras redan utplacerade kunskapare inte har hittat några bevis än och i fall de gör det vill det omedelbart rapporteras, inga ytterligare undersökningar och förhör av doloritternas ledarskap anses nödvändiga. Ordû-kerîgass Hans helighet Hugil Strang av Kastellien är dock mycket oroad och planerar i hemlighet en icke-officiell utskickning till Doloritterordens huvudsäte i södra Magilre. Vad pûr-kerîsgass Hans helighet Yvein Hevel av Krerex skulle tycka om detta i fall det kom honom för öra skulle förmodligen skapa en teologisk kris i kerîsariet.
* Orden är vigd åt den heliga S:ta Dolorez av Sade från Magilre som ägnade sitt liv åt att befria svartfolk från fångenskap hos de fruktansvärda dylerna i Klomellerbergen. Hon ansåg att dessa varelser som av så många betraktas som Hemaquiels mörka tjänare även de kunde upplysas och lät föra dem till sitt adelsgods för undervisning och invigning i Läran. S:ta Dolorez framgångar i denna hedervärda uppgift var dock utan vidare framgång (flyende orcher från det Sadiska godset gav med tiden upphov till vad som i dag är södra Magilres enda svartfolksstam) men intentionerna var goda och efter sin död blev hon helgonförklarad i den Lysande Vägen.