Furgia

[birkebeineren]

Har suttit och tänkt lite...

Om det Furgiska kastsystemet

...

Mycket bra. Furgia känns bara mer och mer som en plats med djup, historia och egen stämning.
Ser fram emot fortsättningen.

[Snibben]

. Dit kom dock inte kvarlevorna fram till och vad som hände har gjort frågorna kring Embrozius ännu fler.

Om inte för annat så bara för att trassla till det för eventuella äventyrare som vill nysta i frågan Embrozius och måste göra efterforskningar bland motsträviga dalker.

Naturligtvis medfördes en stor skatt (plundringsbyten från hela äventyret) med Embrozius stoft

Att LV är tillåten men under viss kontroll låter bra. De etinstrogna behöver inte vara särskilt många men de finns här och var. Kanske ett fåtal solkloster, i Ketoriam och vid Bergshelgedomarna i Faoriam? Ett solkloster kan vara en välkommet tillflyktsort för eventuella erebiska äventyrare i främmande land. Här talar man förståligt språk, maten är inte konstig och man kan hitta likasinnade. Kanske kan man även få hjälp om man gjort något olagligt enligt furgisk lag då solmunkarna lär ha lojaliteter inte bara mot de lokalt styrande men även gentemot Ereb och Ekeborg (eller Arno)?

Jo, fast risken är att munkarna är Furgier och bara pratar Furgiska och Dalkiska även om deras kloster rent formellt tillhör den Kardiska grenen.

[birkebeineren]

Naturligtvis medfördes en stor skatt (plundringsbyten från hela äventyret) med Embrozius stoft

Självklart medfördes det skatter.

Bergdahl som skrivit om både den inledande historien till Det furgiska soltåget och dets följder var inne på ett särskilt föremål bland dessa skatter som medfördes från Furgia:

... Anledningen till att jag tog livet av Lugulband har med det äventyrsfrö jag tog upp tidigare. Jag tänkte mig att riddarna runt Lugulband, som jag kallade Den helige Odas brödraskap, kom över det föremål som Lugulband var ute efter i Furgia. Tänker mig att detta kan vara någon form av regalia (krona, spira eller svärd) som det ryktades hade givits av gudarna till den förste kejsaren av Krun för att ena riket. Detta föremål skall senare ha givits till en furste i Furgia som hemgift då den krunske kejsaren gifte bort sin dotter, och en tid därefter sägs det enades även de de furgiska stadsstaterna under den furgiske fursten med anknytning till den krunske kejsaren. Åtminstone sägs det så. Iaf Lugulband och hans ridare kommer iaf över föremålet genom list, våghalsighet och stort mod och de tar i hemlighet med sig det till Garhuea när solfararna drar sig tillbaka mot Garhuea. En kort tid efter att Solfararna slagit sig ner i Garhuea dör Lugulband, giftmördad. Solfararna i Garhuea beskyller de styrande i Garhuea för dådet och situationen i landet/staden urartar till stridigheter och solfararna ledda av den berendiska baronen tar makten och han utropar sig till kung av "Garhuea". I själva verket var det furgier som dödade Lugulband i sin jakt för att återta föremålet men det kommer aldrig till dago. Lugulbands vapenbröder finner aldrig föremålet och man nämner heller aldrig något om det och hela historien om händelserna finns numer bara som antydningar i historiska texter osv. I själva verket hade Lugulband gömt föremålet och furgierna fann det inte och nu ligger det och väntar på att några äventyrliga typer skall finna det. Kanske ville Lugulband använda det för att förhoppningsvis ena sitt söndrade Jorpagna under hans styre, vem vet. Tänker mig att någon annan av riddarna i brödraskapet blir den första ordensmästaren när de blir en officiell orden och att man inom orden fortfarande ruvar på kunskapen om föremålet men iom att man kastades ut ut Stabul/Garhuea när de mulekhtrogna tog över staden har man ingen möjlighet att själva söka efter föremålet. Eventuellt misstänker man att det togs av de som mördade Lugulband men då det inte dykt upp någonstans antar man att så inte är fallet. ...

Notera att Lugulband är utbytt mot Lociuz Nica Aurelo a Claravalz som var en av ledare av soltåget mot Furgia. Lugulband var en annan högt uppsatt solfarare som överlevde händelserna i Garhuea och sen blev Högmästare av Den Helige Odos Orden. Vi har således två mord som sker då vi nu även tagit livet av solfararkejsaren Embrosiuz.

Kanske gömdes föremålet i Embrosiuz kista och finns nu där solfararkejsaren slutligen begravdes? Eller kan det vara så att furgierna faktisk medförde Embrosiuz kvarlevor tillbaka till Furgia och råkade få med sig föremålet utan att vara medvetna om det?

Samlade diskussioner om Det furgiska äventyret: viewtopic.php?p=30464#p30464

[birkebeineren]

Jo, fast risken är att munkarna är Furgier och bara pratar Furgiska och Dalkiska även om deras kloster rent formellt tillhör den Kardiska grenen.

Då får RP helt enkelt se till att ha några dalkisktalande bland sig. Alla präster, solmunkar och troligen även ordensriddare inom LV har vissa kunskaper i dalkiska då Gyllene Boken skrivs på detta språket.

Spelarna kan ta den dalkiska wikiartikeln till hjälp om det kniper: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Dalkiska

[Snibben]

Siden har vävts i Furgia sedan flera tusen år men började storskaligt produceras under den 16:e dynastin (1875 – 1530 fO). Själva silket produceras av ett rika jordägare men själva spinningen av silket, färgningen och vävandet av sidenet sköts av flera silkes och sidengillen. Många gillen är experter på särskilda nyanser eller mönster i tygerna men särskilt framstående är de fyra kungliga brokadgillena som väver upphöjda mönster i sina tyger. Sådana tyger anses vara en lyxvara på hela Altor och även furgierna själva betalar dyrt för att gå klädd i brokadtyger av yppersta kvalitet.

Ett av dessa kungliga brokadgillen står särskilt ut genom att endast medlemmar av detta gille har privilegiet att väva med guld och silvertråd. Den guldbrokad och silverbrokad som lämnar vävstolar är inte bara dyrbar i sitt metallvärde utan är även mästarfullt utfört. Det är endast Storkonungen, Mahärerna och den kungliga familjen i Furgia som har råd att gå i guldbrokad men något förbud mot att gemen man bär den finns inte.

Guldbrokaden och silverbrokaden exporteras då och då västerut men oftast tar den stopp i Krun där tullar och avgifter gör att endast Kejsaren egentligen har råd. Vid vissa sällsynta tillfällen letar de sig bort till västra kopparhavet där endast ett fåtal har råd att köpa dem. Många gånger blir dessa tyger delar av heliga tyger eller används som bårder eller fest dekorationer i de rikas salar. I länder som Brendein, Zorakin, Kardien och Magilre är det bara kungar och drottningar som får ha kläder med guldbrokad och prinsar och prinsessor som får ha silverbrokad ofta genom klädförordningar.

[birkebeineren]

Trevlig liten text. Ger djup åt Furgia.

Finns det möjligtvis en egen kast för sidenvävare? Och kanske en för silkesodlare?

[Snibben]

Finns det möjligtvis en egen kast för sidenvävare? Och kanske en för silkesodlare?

Silke odlas av rika jordägare men det finns inge speciellt kast eller gille som övervakar detta.

De som spinner, färgar och väver siden tillhör gilleskastet/gilleskasterna. Gillena i Furgia är en slags underkast/klaner/yrkesföreningar - ja, allt i ett. Jag beskrev dessa på förra sidan där jag försökte beskriva kastsystemet i Furgia.

[birkebeineren]

Silke odlas av rika jordägare men det finns inge speciellt kast eller gille som övervakar detta.

Någon speciell del av Furgia, någon provins eller kulturellt område där detta sker eller förekommer det i hela riket?

Antar förövrigt att du tänker dig vanlig silkesodling med silkeslarvar och mullbärsträd? Mer udda former för silke och silkesliknande material har ju diskuterats tidigare, från spindlar och jättenattfjärilar bl.a.

De som spinner, färgar och väver siden tillhör gilleskastet/gilleskasterna. Gillena i Furgia är en slags underkast/klaner/yrkesföreningar - ja, allt i ett. Jag beskrev dessa på förra sidan där jag försökte beskriva kastsystemet i Furgia.

Jag letade efter mer information om kasterna som mindes skulle finnas men glömde bort de närmaste trådarna här och gjorde det i wikin. Dags att flytta texten dit?

[birkebeineren]

...
789 - 750 fO Faruru-Pazear III 89:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
22:a dynastin
750 - 748 fO Audunu-Khozar VIII 90:e Storkonung av Furgia general som antog tronen
748 - 757 fO 3:e mellanperioden
23:e dynastin (1:a Barbardynastin)
758 - 728 fO ?????? 91:a Storkonung av Furgia (Tolgoin enligt tidigare förslag)
728 - 697 fO ?????? 92:a Storkonung av Furgia (Toortsog enligt tidigare förslag)
...

Hittade en konstighet i dateringen av 3:mellanperioden. Årtalen 748-757 fO verkar gå åt fel håll. Är det möjligtvis 748-737 fO det egentligen skall stå?

Jag försöker nämligen kartlägga den joriska kejsarinnan Zenobias sista regeringsår och vilka åtgärder hon vidtagit gentemot margyler, furgier, loner, lhassier (nidlänningar) och stäppnomader vid Demontungan innan hon lämnar tronen 728 fO.

[Snibben]

Hittade en konstighet i dateringen av 3:mellanperioden. Årtalen 748-757 fO verkar gå åt fel håll. Är det möjligtvis 748-737 fO det egentligen skall stå?

Låter rimligt.

[birkebeineren]

Då spikar vi det. Även namnen på Barbarkejsarna och på Solfararkejsaren om ingen misstycker?

23:e dynastin (1:a Barbardynastin) Marmoterfolket
757-728 fO Tolgoin
728-697 fO Toortsog
697-673 fO Terleg

24:e dynastin (2:a Barbardynastin) Ümariterdynastin
673-650 fO Ümare I
650-619 fO Ümare II

25:e dynastin (3:a Barbardynastin) Marmoterfolket
619-599 fO Bogtaq

216 eO 31:e dynastin (Förrädarkejsaren)
Mahuru-Osnaer VII 123:e Storkonung av Furgia utroppade sig till storkonung efter förräderi
217 eO 32:e dynastin (Solfararkejsaren)
?????? 124:e Storkonung av Furgia erebier tillsatt av solfararna efter man gjort sig av med förrädarkejsaren.

Embrozius Embago ab Embra

[birkebeineren]

En fråga till dig Snibben:

Om en grupp äventyrare från Ereb råkar få i uppdrag att söka information i Yndariska arkivet i Ketoriam, vilka svårigheter kan det då tänkas att de ställs inför?

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... ka_Arkivet

Och då tänker jag hela vägen från lämplig plats på den erebiska kontinenten och tillbaka igen, allt från rent praktiska saker som en vilken som helst besökare i Furgia ställs inför och till det förmodligen omöjliga i att få tillgång till arkivet, med den följd att olagliga metoder måste tillämpas och som i sin tur gissningsvis resulterar i vidtagna åtgärder från furgiska myndigheter.

[Snibben]

En fråga till dig Snibben:

Om en grupp äventyrare från Ereb råkar få i uppdrag att söka information i Yndariska arkivet i Ketoriam, vilka svårigheter kan det då tänkas att de ställs inför?

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... ka_Arkivet

Och då tänker jag hela vägen från lämplig plats på den erebiska kontinenten och tillbaka igen, allt från rent praktiska saker som en vilken som helst besökare i Furgia ställs inför och till det förmodligen omöjliga i att få tillgång till arkivet, med den följd att olagliga metoder måste tillämpas och som i sin tur gissningsvis resulterar i vidtagna åtgärder från furgiska myndigheter.

Oj, oj, oj. Det var en saftig fråga.

Hela vägen beror väl på var man startar? Men säg att man landstiger i Krun så skall du ta dig igenom hela det landet eller åtminstone förbi Rassa Namara för att segal upp på Sötvattenhavet. Söttvattenhavet är relativt lugnt från stormar och piratverksamhet (möjligen med undantag för några Nidländska "Inspektionsskepp".

Sedan skall du ta dig in i Furgia. Detta kan du bara göra som utlänning i de större städerna (som Ketoriam). Det är dock inte bara att knalla av båten i hamnen utan du måste ansöka om pass för att få komma in i staden och för att få det måste du ha en orsak - att äventyra är inte en orsak.

Väl i Ketoriam är det olagligt för civila att bära vapen - inte ens adelsmännen bär vapen till civila kläder (Man kan naturligtvis ha dolda vapen. Under orostider händer det att även civilklädda adelsmän bär kortsvärd). Knivar går utmärkt att bära då de anses vara redskap.

I Furgias städer finns också poliser - inte stadsvakter utan en riktig poliskår. Dessa poliskårer är ett av de furgiska gillena. De är främst utrustade med långa röda stavar (inte kampstavar) som de kan använda för att slå på folk och fä som inte lyder uppmaningar. De har också kortsvärd och kan ta till andra smarta vapen för att hålla folk. De bär vita tunikor och över dessa läderkyller som lackats blå, samt hjälm.

Du kan inte heller muta en furgier. Furgierna ger varandra gåvor för att bygga upp vänskap och nätverk. Dessa gåvor kan ibland vara ofantligt dyra men de är också väl genomtänkta (ingen vill ha 25 brödrostställ även om de är i silver). Rena cash-mutor är alltså ytterst ovanliga då ämbetsmän och soldater är välbetalda.

Det är inte heller lätt att ta sig in i den undre världen i Furgia för en utlänning. Du kommer även här att mötas av misstro mot utlänningar och en heder som är svår att för en ickefurgier förstå.

Sedan kommer du knappast släppas in i det Yndariska arkivet. Förutom att det i princip magisäkrats med järn och bly så är en del av familjerna utbildade vakter (dock inte elit utan snarare nybörjare - de tränar men har aldrig behövt skaffa sig någon större jobberfarenhet).

Om du väl kommer in in arkivet kommer du ha svårt att hitta saker. Någon större katalogisering sker sällan och arkivet är mer ett lagerhus där man lägger saker för att de skall bli bortglömda.

[birkebeineren]

Strålande! Precis ett sådant svar jag ville locka fram.

Två följdfrågor:

Sedan skall du ta dig in i Furgia. Detta kan du bara göra som utlänning i de större städerna (som Ketoriam). Det är dock inte bara att knalla av båten i hamnen utan du måste ansöka om pass för att få komma in i staden och för att få det måste du ha en orsak - att äventyra är inte en orsak.

Om RP (eller deras uppdragsgivare) noggrant har förberett sig, vilka orsaker kan furgierna tänkas godta för att utfärda pass till besökare? Handel? Politisk utskickning ("diplomater")? Besöka ett tempel? Besöka en sjuk moster?

Du kommer även här att mötas av misstro mot utlänningar och en heder som är svår att för en ickefurgier förstå.

Finns det några utlänningar som furgierna har mer eller mindre misstro gentemot?

Och en fråga till: Finns det några icke-furgiska språk som talas av furgierna och som det då är möjligt för en erebier att kunna kommunicera med?

[Snibben]

Vi tar dem o omvänd ordning:

Du kommer även här att mötas av misstro mot utlänningar och en heder som är svår att för en ickefurgier förstå.

Finns det några utlänningar som furgierna har mer eller mindre misstro gentemot?

Och en fråga till: Finns det några icke-furgiska språk som talas av furgierna och som det då är möjligt för en erebier att kunna kommunicera med?

Furgiernas misstro är mer av det slaget att de anser att alla vill var furgier - så om du kan tala furgiska, klä dig som en furgier och upppträda som en furgier (inom ditt kast) så kommer du att ses som en furgier. Det finns många olika människor som anses vara furgier medan de som är etniska furgier kallar sig Blodsfurgier.

Man har också vana av Sombatziner och Krunier i väst. I öst finns många andra folkslag även inom Storkungadömet och i nordöst finns många Kamsuner boende där.

Eftersom det finns många olika folkslag finns det också många olika språk. Förutom Furgiskan finns det små enkalver med en så pass särpräglad dialekt av de räknas som sitt eget språk. I öst pratas Mabojje, Jajjeje, Saraiiska , Faraiiska och Hônitiska inom Furgia samt västkamsunska.
I stora städer i väst finns det furgier kunniga i Sombatzinska språk och Kruniska.

Nidlänningar och Kalmurrier göre sig icke besvär.

Sedan skall du ta dig in i Furgia. Detta kan du bara göra som utlänning i de större städerna (som Ketoriam). Det är dock inte bara att knalla av båten i hamnen utan du måste ansöka om pass för att få komma in i staden och för att få det måste du ha en orsak - att äventyra är inte en orsak.

Om RP (eller deras uppdragsgivare) noggrant har förberett sig, vilka orsaker kan furgierna tänkas godta för att utfärda pass till besökare? Handel? Politisk utskickning ("diplomater")? Besöka ett tempel? Besöka en sjuk moster?

Handel: Ja - men du måste ha ett introduktionsbrev från din handelspartner (som du kanske träffat i Krun eller Sombatze som är så långt en furgier brukar röra sig västerut. Därtill bör du kunna visa upp de varor du tänker sälja eller ha varor redo i hamnmagasinen för att lasta ombord.
Diplomater: Ja - med kreditivbrev - räkna dock med att den hemliga polisen kommer att spionera på utländska sändebud.
Pilgrimer: Kommer främst från Sombatze där den golwyndiska religionen lever kvar.
Familjeangelägenheter: Nja - om du påstår att du har släkt var då bered att bevisa det muntligt och på plats dvs något som alla furgier kan.