ErebAltor.se

Psipo skrev:Vad säger du? Det handlar alltså om konflikten Cerbergen då alverna fördrev dvärgarna för att själva bärga månsilvret.

Allt det här behöver utvecklas om vi kör på det, men jag gillar tanken med att ta en företeelse ur gamla Ereb och förklara den och en massa andra saker på samma gång.

Jag gillar ochså att kunna kopla ihop och förklara för att få en bra sammanhang. Men, som du säger, det behöver i så fall diskuteras och utvecklas. Jag har själv inte tänkt igenom hur det evt skulle fungera, än iallafall.

Konflikten om månsilvret angår ju inte bara alver och dvärgar, utan ochså Drakherrarna, och trollen. Sen måste ochså själva månsilvrets natur tas i betraktning, och detta igen innefattar hela Cerevals historia.

Oavsett om dvärgar och alvers fiendeskap har med månsilvret att göra, så är ju förhållandet mellan dvärgarna och själva månsilvret interesant!

Peter skrev:(Ang. dvärgisk geometri) Bra och intressant. Men möjligen behöver man inte gå in i så noga detalj på de senare formerna: utan lämna lite tolkningsutrymme åt SL.

Lazarous skrev: Hexagrammet (Davidsstärnan) är två trianglar lagda över varandra och är till viss del relaterad till "Alltet" och "Ursprunget". Den motsvarar det enskilda andliga. Det kan vara en ande, en demon eller "jaget". Denna symbol kan användas för att varna för en ande eller för att hedra en avliden. Den bärs ofta av dvärgar som lämnar bergen för att inte glömma bort vilka de är och var de kommer ifrån.

Är det här med avsikt? Givetvis skall vi inte ha en massa dvärgar som går omkring med davidsstjärnor på bröstet! Jag tycker att det är osmakligt att leka med ett så allvarligt ämne på det viset.

Det råkade bara vara den form jag befann mig på.

Inte så öppet direkt, men en liten medaljong eller liknande. Överhuvudtaget behöver inte symbolerna vara särskilt öppna eller vanligt förekommande - då det är dvärgar det handlar om går praktikalitet före koncept.

Fafnir

Du som är vår okrönta illustratör. Skulle du vilja skissa upp några vapensköldar, närmare bestämt en för varje rike?

- Grynnerbergen (riket Konrith-Thar, med huvudstaden Tarat-Khôn).
- Nidabergen (Kvizurklanen, med dvärgbyn Kvizur Kan).
- Sigsdal i Jorduashur (riket Kward'zak, med huvudstaden Kward'Korzub).
- Norr om Palinor (riket Kûldkres).
- Mörkrets Berg (Tang-Khauzher, Sinkadus 37 sidan 19)
- Aidnebergen. I Aidnetråden nämns detta. Dessutom finns det enligt Kampanjboken om man tittar på folkslagskartan.
- Kopparbergen på Palamux, Trakorien (Trakorien, sidan 19).
- Rung på Trinsmyra. Källa?

Gissar vilt på att deras vapensköldar borde vara något med motiv av yxor, hammare, hackor, berg, eldar, smedjor, sten. Kanske med deras geometriska former.

Bara om du har tid över och känner för det.

...och fundera gärna över vilken form på väpensköldarna (altså den tänkta skölden med vapnet på) som dvärgarna har!

Det kan jag mycket väl tänka mig. Jag skulle dock gärna ha det mer som ett uppdrag med halvfria tyglar, dvs exempelvis Kharak.Blä är känt för sin fina yxa så langa in en sådan med en gectagonsymbol.
Då slipper jag så mycket research inför uppgiften

Förtydligande: Tala om vad sköldarna skall innehålla för respektive klan/stad/samhälle/whatever, så ritar jag det

Sedan tar jag mig naturligtvis konstnärliga friheter

Heraldiskt anser jag att vapenskölden bör vara rund, med ett huvudmotiv i mitten. Ornamentik etc bör vara lite "hårdare"/"kantigare" än typ fornnordiskt och keltiskt. Skulle kunna tänka mig typ karelskt etc.

Spelknepe skrev:Fafnir

Mörkrets Berg (Tang-Khauzher, Sinkadus 37 sidan 19)
- Aidnebergen. I Aidnetråden nämns detta. Dessutom finns det enligt Kampanjboken om man tittar på folkslagskartan.

Som jag har uppfattat det och format historien är Tang-Khauzher-riket det rike som bildades när dvärgarna, i huvudsak pga svartfolken, lämnade Mörkrets berg och flyttade västerut. De och Nidabergsdvärgarna gnäller nu på varandra över vems ev. fyndigheter i Mörkrets berg tillhör, allt medans modiga Jorpagner med högmäns hjälp bryter det de törs. Återkommer med mer info/förslag i helgen.

Heraldiskt anser jag att vapenskölden bör vara rund, med ett huvudmotiv i mitten. Ornamentik etc bör vara lite "hårdare"/"kantigare" än typ fornnordiskt och keltiskt. Skulle kunna tänka mig typ karelskt etc.

Tycker inte du ska begränsa dig till runda sköldar, även om det kanske är mest populärt bland dvärgar.

Vi kan väl alla försöka forska lite och ge Fafnir förslag hur sköldarna skulle kunna se ut?

Vad med oktagonformade sköld, eller diamantformade?

Det står nåt i Monster och Män att dvärgkrigare har rustningar i starka färger. Jag har alltid sett före mig att det var rustningsdelen "sköld" som var färgstark (och inte själva rustningarna). Kan det vara nåt?

Hej allesammans, ursäkta min fråvaro men min professor rider mig ganska hårt med piskan för tillfället. Puh! Kommer att fortsätta med min sammanställning om dvärgarnas samhälle imorgon kväll eller fredag och lägga ut det på forumet så fort som möjligt för kommentarer.

Vad gäller heraldik så skulle jag kunna tänka mig att dvärgarna gärna använder sig av lysande färger, särskilt med tanke på att det är mörkt och det skall väl se ganska imponerande ut när man väl visar upp dem. Jag håller dessutom med spelknepe att vi inte bör hålla oss till några direkta sköldformer även om rundskölden är föredragen.

Undrade Fafnir, vad har du för verktyg att ta fram heraldiska vapen? Vilken baslitteratur nyttjar du? (är nyfiken för min egen del eftersom jag designar sköldar lite då och då)
En tanke bakom vilka som bär heraldiska sköldar kan vi ju starta med att själva storklanen/riket har en egen som finns med i reguljära armén medans ädlingarna i underfamiljerna har egna vapen. Vill man dra det till sin yttersta spets så kan säkerligen varje skrå och gille ha sin egen vapensköld (nu börjar vi bli väldigt brittiska här) till exempel har grävarna en hacka osv.

DISKUSSIONS EFTERLYSNING:
Sedan ville jag efterlysa folk som skulle kunna tänka sig att ta sig ann att skapa några små ord och definitioner på gryndur (för skojs skull) och även några som skulle kunna tänka sig att spåna på fler dvärgagudar förutom allfadern/berget/dvärgarnas skapare (även känd som Karkor).

//E

Här kommer ytterligare ett stycke text om dvärgar. Kommentera/kritisera gärna.

Dvärgisk tideräkning

Under marken finns varken dag eller natt. Därför lever de flesta dvärgar inte med dag och natt som måttstock på tiden.

Istället delas tiden upp i "vakter". Exakt hur lång en vakt är varierar från plats till plats, men en ofta använd definition är tiden det tar för en dvärgisk smed att smida ett anmärkningslöst svärd - ca 4 timmar.

Hur denna tidsperiod meddelas varierar också. Ofta används någon form av ljudsignal såsom ett horn eller en klocka. Detta är dock mest för syns skull samt gäster, eftersom dvärgarna intuitivt känner på sig vakternas gång. En dväg som lämnar bergen kan ha med sig känslan av dessa i flera år eller rentav decennier.

Tre vakter bildar ett "skift", vilket normalt är tiden en dvärg arbetar. Efter det får de ytterligare ett skift med ledig tid som han kan tillbringa hur han vill - ofta till att äta och sova, men även till studier eller egna projekt.

Denna cykel av två skift, ett för arbete och ett för vila, upprepas som standard tio gånger. Under denna period brukar varje dvärg kunna ta ledig två cykler. Vissa yrken, dvärgar eller arbetsplatser kan ha andra tidsperioder. Exempelvis förväntas dvärgkungen alltid arbeta.

En dvärg kan också begära ytterligare ledighet, eller rentav tillbringa sin ledighet med att arbeta. Detta beviljas isåfall av den ansvarige på arbetsplatsen, dvs gruvchefen, övermästersmeden eller dylikt. Skälen till ytterligare ledighet kan variera. Exempelvis kan en smed ta ledigt från ordinarie smidesarbete för att arbeta på ett exceptionellt föremål. Inte heller behöver dvärgar arbeta vid sjukdom eller mycket pressande familjeangelägenheter.

Eftersom dvärgarna inte förhindras av tillgången på solsken så står inte arbetet någonsin stilla. När ett skift börjar och slutar varierar från dvärg till dvärg, och deras arbete schemaläggs så att en arbetare avlöser en annan vid skiftets slut. Detta sparar både tid och resurser.

Dvärgarna klarar sig inte som alver med två timmars sömn. Men robusta och uthålliga som de är kan de utan problem klara sig på mycket lite om de bara ges tillfälle att återhämta sig vid senare tillfälle. De klarar även av att vilt variera sin sömncykel.

Vissa dvärgstäder ligger såpass nära ytan att de kan leva med solen som klocka - exempelvis hade Ghan-Toth spalter som släppte in ljus från ytan. Men även bland dessa är skifträkningen vanlig eftersom dvärgarna inte behöver solljuset och inte använder fönster.



Hushållet

Oftast när man talar om dvärgar säger man att samhörigheten är viktig, att alla dvärgar är bröder och systrar. Känns för mig då rätt naturligt att dvärgar gärna lever många tillsammans.

Dvärgiska hushåll är onekligen stora och består ofta av flera generationer, flera familjer och upp till hundra individer. De lever tillsammans i stora byggnadskomplex där varje individ och familj har ett eget utrymme.

Hur stort detta utrymme är kan variera beroende på hur välbeställt hushållet är. Vanligt är att varje familj har ett utrymme motsvarande en lägenhet, med enskilda rum för individer eller par, samt några gemensamma ytor.

I varje hushåll finns en Storhall. Denna fungerar som matsal och samlingspunkt för hela hushållet. Det är alltid stort nog att rymma hela hushållet och några gäster vid behov. Att salen fylls sker dock sällan, eftersom halva hushållet alltid är i arbete. Hushållen brukar dock samlas till högtider, fester och viktiga beslut. Hushållets dvärgar äter alltid i Storhallen.

Andra allmänytor är kök, bad, vapenkammare och om det eventuellt finns någon liten smedja eller bibliotek.

Några dvärgar arbetar inom hushållet och ansvarar för matlagning, barnpassning, städning, reparationer och allt dylikt. Rikare hushåll kan ha vapenmästare eller lärare som utbildar de unga dvärgarna.

Ytterst ansvariga och högst rankade av alla är Husfadern och Husmodern. Dessa väljs av hela hushållet och tenderar att vara mycket väl lämpade till sina uppgifter. De fattar alla beslut, löser tvister, handhar ekonomi och talar för hushållet.

Medlemmarna av ett hushåll kommer oftast väl överens, men ibland uppstår det slitningar. Om dessa inte kan lösas lämnar någon eller några medlemmar hushållet för att bilda ett eget eller uppgå i ett annat. Riskerna för detta är större i ett stort hushåll, så det är sällan som hushåll kommer upp över hundra individer.

Alla medlemmar har även en stark samhörighet och räknar varandra som släkt, även om det inte alltid finns blodsband. Att upptas i ett annat hushåll är likvärdigt med adoption - något som dvärgarna dock är långtifrån främmande för.

Det finns mycket lite stigma kring klasstillhörighet bland dvärgarna. Man respekterar de som står högre eftersom man vet att de förtjänat sina positioner. Därför kan det mycket väl blandas både zazdani och egendomslösa i ett hushåll.



Återigen rätt mycket. Har några idéer kring dvärgisk gästfrihet samt ansvarsområden jag tänkte skriva om någon annan gång.

Lazarous skrev: Tre vakter bildar ett "skift", vilket normalt är tiden en dvärg arbetar.

Vakter känner man igen men skift slår mig som en perfekt dvärgtidsenhet. Skit i vakter och kör på skift bara. Det är ju rent lysande!

Kan f.ö rekomendera Eons dvärgmodul som ger en bra bild av en klassisk dvärg.

Och andra dvärggudar? Inte för att jag är så förtjust i Chronopia men ändå...Det är ju iaf Altor: (kan inte garantera att detta stämmer Källa http://hem.passagen.se/maans/cgudar.htm Snubben verkar heta Måns men det är inte min site... )

Den Dvärgiska Gudafamiljen

Atum
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Dvärgar.
Atum är skapelsen, godheten och världen personifierad. Han har en dotter, Indar, och två söner, Umbard och Tirmil. Alla dvärgar är mycket trogna honom och få kan tänka sig dyrka någon gud som inte är ifrån den dvärgiska gudafamiljen.
Denna gud är dvärgarnas främsta gud och det är bara dvärgar som dyrkar honom. Dvärgarna vill nämligen inte dela med sig utav sin gud till de andra raserna. Detta gäller även för de andra utav de dvärgiska gudarna.

Lothan
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Dvärgar.
Den krigiske, upproriske ölguden som är Atums broder och kan gå in i ett fasansfullt bärsärksraseri. Lothan dyrkas främst utav klan Zodan som, enligt legenderna, ska ha ärvt sina talanger som bärsärkar ifrån guden själv. Men det är inte bara Zodan som dyrkar Lothan – även klan Bodrin är vanliga troende.

Indar
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Dvärgar.
Indar är Atums dotter och hon är hemmets, härdens, kärlekens och fruktbarhetens gudinna.

Tirmil
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Dvärgar.
Tirmil är Atums son och är livets och njutningens gud.

Umbard
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Dvärgar.
Umbard är Atums son och de mörka djupens, vattnets och dödens gud. Han är den blinde hämnaren vars mest välkända son är det fruktansvärda havsvidundret Liftraser som han födde genom att, i ren ilska mot sin far, kapa sin högra hands lillfinger. Han dyrkas främst av klan Dunsir och Dolin som båda har anknytning till vattnet.

Sid
Dyrkas i: Det östra halvklotet.
Dyrkas av: Sids anhängare.
Sid är dvärgarnas nidingsgud. Djupt ner under dvärgarnas hem finns ondskans hemvist - Sid - som styrs av den helvetiska gudomen med samma namn. Denne sägs ha slutit allianser med Karons anhängare - De Hängivna - men det är inget som bevisats. På senare tid så har dock de helvetiska monstret ifrån ondskans rike börjat finna sin väg upp till Riket (den underjordiska delen utav dvärgarnas stadsdel i Chronopia) och Stubbstan (den delen som finns ovan marken).

MYCKET snyggt! Gillar särskilt hela den industriella/kommunitära vinklingen. Mysigt Om du fortsätter att kombinera stark familjekänsla och "stämpelklockementalitet" så blir det här strålande! Och lite som i Sparta.

Vilken roll har religionen i ett sådant samhälle? Jag skulle kunna tänke mig att "kyrkan" är en integrerad del av den ordinarie samhällsstrukturen: man lever ju ändå hela sina liv tillsammans. Lite Amish liksom. Präst blir liksom bara en annan yrkesbeskrivning (om de ens finns) och de olika yrkesrollerna kanske även de har en religiös/symbolisk roll.

Lite gryndnurförslag:
Brugaza: släkt/storhushåll
Gazlisch: släkthall/bostad
Parrah/Merrah: Husfader/Husmoder

Den dvärgiska gudafamiljen i Chronopia är något som jag helst tar avstånd från eftersom Ereb och Chronopia inte har något med varandra att göra. Det finns ingen direkt kontakt mellan dem båda. Det är möjligt att delar av detta lever kvar i Ereb, men ja... Det är något vi får diskutera om vi skall enkelt ta dem och modifiera dem eller om vi skall falla in på Karkor och de okända namnen hittills.

Skift, som tidsenhet, låter strålande. Faller bra in på dvärgarnas arbetsamhet och disciplin.

Tack Peter för dina gryndurordsförslag =)

//E

Om inte vakt, så kanske det kan ersättas med "pass"?

Ang gudar; Frågan är vad gudar som behövs?

En dödsgud skulle kunna vara Karkors motsats. "Den namnlöse följer oss genom livet, men vi möts bara en gång."

En gud för hantverk/arbete är ju givet. "När Hazdin vredgas drämmer han sin hammare mot sin smedjas väggar så att hela världen skakar. Ibland drämmer han så hårt att ässjans hetta slår igenom berget och upp till världens yta."

En gud för kriget och soldater känns vettigt. "Alla soldater ber till Behraki före varje strid och tackar henne efter. Men under striden vet de att hon står vid deras sida."

Om dvärgarna värderar kunskap och vishet kan det behövas en gud till detta. "Metrazh må ha givit sina ögon för att få läsa i Ödets Bok, men han ser mer än alla dvärgar i alla riken."

En gud för hemmet och härden (som Indar ovan) kan väl också passa.

Kaonashi: Jag sysslar med utvecklingen av den narguriska språkfamiljen just nu, men skulle kunna göra en avstickare med gryndur. Ska bara utarbeta lite fonetik först (för att orden ska låta realistiska) och sen kommer jag att spruta ur mig ord...