SimonG skrev: ↑2022-01-08 13:55 Kan tänka mig att det huvudsakligt finns två sorters riddare. Dels en viss del av befolkningen som är befriade från skatt mot att de ställer upp i armén en viss tid per år. 0,1% av befolkningen? Denna lilla dela av befolkningen har tillräckligt mycket pengar för att hålla sig med häst, rustning och dylikt.
Dels har vi de som tillhör en religiös orden, exempelvis solriddare. Hur många de är beror på hur stadd i kassan orden är.
Riddare som tillhör en orden tolkar jag som tillhörande den andra kategorin.Banérriddare & Riddare
Detta är de lägsta graderna i den kardiska adelshierarkin. Ingen av de båda riddartitlarna är ärftliga utan måste vinnas på nytt genom varje generation. Lite förenklat kan man säga att en banérriddare är en markägande riddare som innehar ett gods. Godset kan ofta omfatta an mindre by och all dess mark. Banérriddaren svär, då den erhåller riddarslaget, trohet till länsherren på vars mark gården ligger. Även om inte titeln går i arv så gör godset det och allt som oftast får den äldste sonen träning som riddare så att han sedan kan erhålla riddarslaget. En banérriddare har rätten att bära ett banér i strid och anför oftast en lans (en lans = riddare + väpnare + två fotsoldater + bågskytt + tjänare) i strid.
Riddaren är så lägst i rang av de kardiska adelsmännen. Ofta är en riddare inte mer än en kavallerist som tjänar hos någon i högadeln, men det kan också vara en högadlig person såsom yngre sonen till en hertig. Spännvidden är stor. Längst ner finns de bonderiddare som är sprungna ur ofrälset. Oftast då en storbonde som låter en av sina yngre söner gå i träning hos en riddare, bli nödtorftigt utrustad med svärd, häst och brynja och sedan, då han visat sig duglig nog, erhålla riddarslaget.
Riddare är också en tilläggstitel för högadeln. Den får endast bäras av dem som först visat sig dugliga nog och sedan erhållit riddarslaget av en annan riddare. Dubbade riddare som inte kan slåss betraktas med förakt av de echtiska adelsmännen som håller hårt på sitt ursprung som krigare. Det finns ännu ingen form av ämbetsmannaadel i Kardien.
Ja, precis 0,1% av befolkningen kan vara feodala riddare. Ordensriddare kommer ovanpå detta. Detta var också tänkt för länder med normal agral ekonomi och 1% adel. Det kan finnas länder, speciellt i fantasy, där vissa präster kan välsigna skördar eller länder som har mycket välstånd pga gruvdrift etc som har fler riddare.birkebeineren skrev: ↑2022-01-14 07:10 Tänker du då att dessa 4 000 riddare som tillhörande den första sorten som du delade in i här:
SimonG skrev: ↑2022-01-08 13:55 Kan tänka mig att det huvudsakligt finns två sorters riddare. Dels en viss del av befolkningen som är befriade från skatt mot att de ställer upp i armén en viss tid per år. 0,1% av befolkningen? Denna lilla dela av befolkningen har tillräckligt mycket pengar för att hålla sig med häst, rustning och dylikt.
Dels har vi de som tillhör en religiös orden, exempelvis solriddare. Hur många de är beror på hur stadd i kassan orden är.
Du kan ju starta en tråd under Alternativa Regelsystem där du beskriver ditt system. Samordna gärna dina siffor med de fakta som forumet kommit, och kommer, fram till för EA-projektet även om dessa ju inte är måste i just din tolkning.SimonG skrev: ↑2022-01-14 00:36 Med lite tweaking fick jag läntagarregler som skulle ge Kardien en befolkning på 3600000 bönder, 303460 i städer, köpingar och byar, 16000 som sysslar med boskapsskötsel, 16000 fiskare och 500 som är jägare/ skogsbrukare på heltid. Till detta kommer de icke-produktiva klasserna Adel och präster på 40000 vardera (varav 4000 riddare från adeln). Hur många som är soldater, etc bestäms av hur många som är anställda som det när man gör olika län. Jag skall försöka göra ett
Den totala folkmängden är 4 015460
