Zorakin

[Fraxinus]

...
Dels har regaliegardet en stark närvaro i Pharynx. Flera kungliga fristäder/garnisonsorter finns i Pharynx, varje garnisonsorter håller en kohort (ca 400 man). Eftersom kungafamiljen även var hertig av Pharynx var det enkelt att börja där. Ytterligare garnisonsorter är Pendon samt två tre i Amtefjärd och södra Dreverike. Detta är organisationen för det första gardet som hela tiden är stående.

Det andra gardet är lite annorlunda organiserat, främst av ekonomiska skäl. Förebilden där är det senkejserliga themata-systemet. Soldaterna har givit en gård för försörjning i kungliga län, markisat och markgrevskap. Officerarna tjänstgör ofta som fogdar eller administratörer i kunglig tjänst. Kohorterna övar och tjänstgör regelbundet i olika gränsavsnitt och oroshärdar i ett rotationssystem för att upprätthålla kvaliteten på dessa soldater. Soldatgårdarna finns utspridda i Pharynx, Amtefjärd, Dreverike, Likermark och Slättebo.

Slutligen så är Raxorerna starkt representerade i Pharynx. Generellt är de lojala till kungen, eller rättare sagt, till nuvarande kungafamiljen. Det gäller oavsett om de tillhör fria samhällen/byar eller om de formellt lyder under någon baron. I händelse av konflikt kommer de samla ihop sitt stridsfolk under kungligt baner och under hertigen av Pharynx baner. Deras krigsfolk utgörs normalt av lättare rustade spjutmän, tyngre rustade fotfolk beväpnade med yxor och lätt rytteri.

Två av dessa garnisonsorter i Pharynx skulle då kunna vara:

Pharynx lås
-finns utsatt på kartan nedanför Blotferpasset vid Josteflodens övre del.

Svartekester, Svarteborg eller Svartevad
-finns inte utsatt på kartan men borde utifrån gamla diskussioner befinna sig där Pharynx och Slättebos gränsermöts uppe i Aidnebergen. Här, eller i närheten, stod ett berömd slag under Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 eO.

En nyanlagd garnisonsort ska ligga i norr i hertigdömet Pharynx (vilket är kontrollerat av den kungliga familjen. Kronprinsen får titeln Hertig av Pharynx). Denna stad får namnet Svartekester, Svarteborg eller Svartevad.

Denna stad är likaledes en garnisonsort om 600 Regalie-infanterister samt 100 armborstskyttar. "Staden" har en tung militär prägel. Övriga stadsbefolkningen har inte riktigt hunnit dit. Kanske ytterligare 900 invånare. (viewtopic.php?p=13668#p13668)

Arviden V Klenmodige, 533-598 eO

Den mest underskattade kungen i Zorakin. Epitetet "Klenmodige" fick han efter att ha beordrat återtåg efter att hans armè visserligen segrat vid "Slaget vid Svarte vad " i norra Slättebo men till höga kostnader i form av skadade och döda. Arviden V insåg att hans riddare aldrig skulle nå fram till det Svarta tornet som skymtade där mellan bergstopparna i stridbart skick. Han påbörjade därefter utfomandet av Regaliegardena. De skulle bli elitinfanteriet Zorakin behövde för att besegra Svarta tornet. Arviden V var också hjärnan bakom den lyckade motoffensiven mot "brända jordens klan" i östra Zorakin som hade gått av stapeln ett par år tidigare. (viewtopic.php?p=21881#p21881)

Eftersom Svarta Tornet skymtades från slagfältet kan det kanske tänkas att själva vadstället som Svartekester/Svarteborg/Svartevad fått sitt namn efter befinner sig där sjön nedanför Häxmästarens torn (Tornsjön?) här ett tänkt utlopp österut?

Eller så flyttar vid Svartekester/Svarteborg/Svartevad en bit neråt in i östra Pharynx och låter det ligga norr om Raxberg eller eventuellt byter ut det med Raxberg. Garnisonsorten kan då ha fått sitt namn efter att ha grundats efter slaget vid Svartevad.

En tredje garnisonsort skulle kunna finnas i norra Slättebo norr om Haak?

Pharynx lås ligger formellt sett på hertigens trupper att bevaka. Sedan är det en av platserna som Regaliegardister regelbundet skickas till för att stärka försvaret och ge dem en känsla av skarpt läge och erfarenhet i strid (mot svartfolk). Övriga är Fristaden och Dagavall mfl. Garnisonsorter för stående enheter är tänkt att vara Kungsberg, Pendon, Hall, Ulme, Snakehall och Flodhus.

[birkebeineren]

Okej, då blev det lite klarare hur du tänkt det. Jag börjar fundera på om det räcker med Pharynx lås som militärt befästning uppe i nordväst. Anledningen till detta kan vara att det helt enkelt inte finns några andra vägar över Aidnebergen här än Blotferpasset. Pharynx lås ligger därför på den enda platsen där Häxmästarens arméer eller eventuella andra svartfolkstyrkor kan ta sig in i Zorakin från det här hållet. Norra Slättebo har inga pass och även om mindre grupper av svartfolk finns i bergen kan inga stora härstyrkor ta sig fram. Skyddet består av beväpnad raxorisk bondbefolkning tillsammans med den lokala adelns styrkor. Tidigare i historien kan markgrevarna i dagens Slättebo (Junemark och Slättemark) haft ett större ansvar för det militära beskyddet men två saker har ändrat sig de sista tvåhundra åren. Dels tog echterna makten i Kardien vilket stärkte hela gränsregionen kring Stirpazfloden militärt, dels flyttade Solorden resurser till området och sin borg Stirpazklyfte direkt norr om Fil-Tofia. Båda två som en följd av Häxmästarens uppdykande på scen 400 eO. Den gamla markgreven av Slättemark har nu blivit till hertig av Slättebo och bevakar gränsen från Fil. Markgreven av Junemark finns kvar men det militära ansvaret är inte längre lika stort. Detta beror på att kungen av Zorakin har ett mycket gott förhållande till Solorden och den är fullt kapabel att, tillsammans med hertigen av Pharynx, skydda nordvästra Zorakin.

Befästningen Svarkester/Svartevad kan eventuellt ha funnits tidigare i historien och inte längra ha någon betydning. Kanske hålls den nu av Häxmästaren? Befästningen Järnport kan vi ge samma förklaring eller förslagsvis flytta österut in i hertigdömet Salamora.

[Jeb]

Befästningen Svarkester/Svartevad kan eventuellt ha funnits tidigare i historien och inte längra ha någon betydning. Kanske hålls den nu av Häxmästaren?

Här är något vi kanske borde peta. Ett Minas Morgul i Aidnebergen.

[birkebeineren]

Svarte vad
Vadställe över Jostefloden i nordvästra Zorakin där Tornsjön har sitt utlopp. Här möts gränserna mellan Slättebo, Pharynx och Häxmästarens land. På den västra sidan låg tidigare byn Svarte och på den östra sidan finns ruinen efter borgen Svartkester som nu är besatt av en vålnad i Häxmästarens tjänst. Vid Svarte vad besegrade kung Arviden V en stor svartfolkstyrka i slutskedet av Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 e.O. Erfarenheterna från Slaget vid Svarte vad gjorde att kung Arviden kom till den insikt att zorakiska riddare inte kunde besegra Häxmästarens styrkor uppe i bergen. Zorakierna drog sig tillbaka under ordnade former och kungen började planera inför framtida sammandrabbningar. Detta lade grunden till Regaliegardet som kronprinsen och den senare kung Girloff III kom att bygga upp.

[Snibben]

I Karlsorden har jag skrivit om minst två Zorakiska adelsfamiljer:

Coxarée
Greve Donel Coxarée (om han lever är han mellan 75-80), en av hertigen av Amtfjärdens vasaller.

Guldhane
Den zorakiska adelsätten Guldhane är en ätt känd för att ha producerat baroner hos ett flertal grevar.

[birkebeineren]

I Karlsorden har jag skrivit om minst två Zorakiska adelsfamiljer:

Coxarée
Greve Donel Coxarée (om han lever är han mellan 75-80), en av hertigen av Amtfjärdens vasaller.

Guldhane
Den zorakiska adelsätten Guldhane är en ätt känd för att ha producerat baroner hos ett flertal grevar.

Då kan dessa läggas in i översikten över Zorakiska adelsfamiljer

Och vill du hitta ett grevskap för familjen Coxarée finns det flera lediga här: Zorakiska län

[Jeb]

Svarte vad
Vadställe över Jostefloden i nordvästra Zorakin där Tornsjön har sitt utlopp. Här möts gränserna mellan Slättebo, Pharynx och Häxmästarens land. På den västra sidan låg tidigare byn Svarte och på den östra sidan finns ruinen efter borgen Svartkester som nu är besatt av en vålnad i Häxmästarens tjänst. Vid Svarte vad besegrade kung Arviden V en stor svartfolkstyrka i slutskedet av Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 e.O. Erfarenheterna från Slaget vid Svarte vad gjorde att kung Arviden kom till den insikt att zorakiska riddare inte kunde besegra Häxmästarens styrkor uppe i bergen. Zorakierna drog sig tillbaka under ordnade former och kungen började planera inför framtida sammandrabbningar. Detta lade grunden till Regaliegardet som kronprinsen och den senare kung Girloff III kom att bygga upp.

Bestämdes detta? Jag tycker det är bra.

I Karlsorden har jag skrivit om minst två Zorakiska adelsfamiljer:

Coxarée
Greve Donel Coxarée (om han lever är han mellan 75-80), en av hertigen av Amtfjärdens vasaller.

Guldhane
Den zorakiska adelsätten Guldhane är en ätt känd för att ha producerat baroner hos ett flertal grevar.

Jag letar, men hittar inte Snibbens text om Karlsordern som nämns här.

[birkebeineren]

Svarte vad
Vadställe över Jostefloden i nordvästra Zorakin där Tornsjön har sitt utlopp. Här möts gränserna mellan Slättebo, Pharynx och Häxmästarens land. På den västra sidan låg tidigare byn Svarte och på den östra sidan finns ruinen efter borgen Svartkester som nu är besatt av en vålnad i Häxmästarens tjänst. Vid Svarte vad besegrade kung Arviden V en stor svartfolkstyrka i slutskedet av Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 e.O. Erfarenheterna från Slaget vid Svarte vad gjorde att kung Arviden kom till den insikt att zorakiska riddare inte kunde besegra Häxmästarens styrkor uppe i bergen. Zorakierna drog sig tillbaka under ordnade former och kungen började planera inför framtida sammandrabbningar. Detta lade grunden till Regaliegardet som kronprinsen och den senare kung Girloff III kom att bygga upp.

Bestämdes detta? Jag tycker det är bra.

Ingen har haft några invändingar mot förslaget så då tycker jag vi spikar det.

I Karlsorden har jag skrivit om minst två Zorakiska adelsfamiljer:

Coxarée
Greve Donel Coxarée (om han lever är han mellan 75-80), en av hertigen av Amtfjärdens vasaller.

Guldhane
Den zorakiska adelsätten Guldhane är en ätt känd för att ha producerat baroner hos ett flertal grevar.

Jag letar, men hittar inte Snibbens text om Karlsordern som nämns här.

Finns här (med adelsfamiljerna i persongalleriet): Karlsorden

[Jeb]

Ingen har haft några invändingar mot förslaget så då tycker jag vi spikar det.

Ja

Finns här (med adelsfamiljerna i persongalleriet): Karlsorden

Hur fasen kan jag ha missat den? Sökte både i Wikin och forumet. Dags att läsa!

[Jeb]

Åkallar Fraxinus (och andra) för att reda ut detta. Funkar denna texten med det som beskrivits på forumet och wiki angående Zorakisk politik och Lysande vägens ägande av frälsemark?

Västerslätt
Uppdaterat

(Baronat)

Västerslätt är platt och täckt av gräs. Inkomsterna utgörs till störst delar av fiske och boskapsskötsel. Bönderna har tack vare tillgången på bete blivit lite av årstidsnomader. Man flyttar runt hus och hem mellan olika fasta läger. Det betyder att länet är olika tätbefolkat beroende på tid på året. Efter sommaren samlas man till en masslakt utanför Lundnäs. Vid slakten ökar tillgången på färskt kött avsevärt i området. Festligheter med olika tävlingar och marknader hålls under veckan som slakten pågår. Vid kusten är livet mer traditionellt i små byar där de boende gemensamt äger en båt. Båtlaget är de som gemensamt sköter fisket och handeln med fångster.

Baronessa markisinna Jungfru Carna Lund
När hennes far baron Vissmar Lund dog 597 e.O. satt hans enda dotter Carna i S:t Dericus kloster i Kardiska Philmark väntandes på ett gott gifte. Då Carna var enda arvingen blev hon som ogift baronessa av Västerslätt. Kort efter att hon fått sitt arv valde hon, under påverkan av sin nära vän Marka Linsegro, att skänka södra delen av Västerslätt till Lysande Vägen för att de skulle bygga ett solsysterkloster. Kyrkans del av baronatet fick namnet Hals Hedar och man uppförde klostret Medeaut på sina nya ägor. Den norra delen av Västerslätt behöll Carna själv som baronessa och så har det varit sedan hennes faders död. Baronatet Västerslätt sköter sig självt i mångt och mycket då befolkningen mangrant samlas en gång om året och betalar sin skatt utan större problem.

Lunds Udde
Uppdaterat ...men behöver kompletteras

(Markisat)

Markisinna Jungfru Carna Lund
Carna Lund är även markisinna av Lunds Udde. Normalt går inte markisat och frimarker i ärv men kronan gjorde här ett undantag. Markisinnan har sedan hon ärvde titeln av sin far förblivit ogift. Hon är djupt troende och har vigt hela sitt liv åt kyrkan. Lunds Udde har med tiden blivit allt mer självstyrande och folket har med det börjat ta sig friheter i både rättsskipning och administration. Markisinnan Lund har svårt att ta tag i detta, då hon anser att hennes tid till fullo skall vigas åt Etin. Hon har därför öppet deklarerat sin avsikt att efter sin död skänka hela arvet åt kyrkan. Markisinnan anser att Lysande Vägen kommer att skapa ordning och lycka för de boende på Lunds Udde. Det råder dock oklarhet kring vilka marker som ligger under Carna Lunds som baronessa av Västerslätt och vilka som tillhör frimarken Lunds Udde. Beslut kring detta har bontisâl Kolbert av Fil-Tofia lyckats förhala då Lysande Vägen under tiden tjänar på detta. Vad folket tycker är tydligt. Man betalar sin skatt och ser till att allt i frimarken fungerar klanderfritt. Allt för att inte stressa eller störa markisinnan och med det skynda på hennes bortgång. När Etin så återtar Carna Lund inser folket att deras nyfunna frihet är borta och helig ordning kommer tillbaka. Skulle kungamakten godkänna kyrkan som förvaltare av Lunds Udde blir det ett avsteg i ordningen. Ingen vet säkert i nuläget. Bland deras sista hopp står till Moder Marka Linsegro i Medeauts kloster, som anses vara en redbar kvinna, men även hon är till åren kommen.

Hals Hedar
Uppdaterat ...men behöver kompletteras (diskussion finns här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 447#p41447)

(Kyrklig domän avstyckad från baronatet Västerslätt eller möjligen markisatet Lunds Udde)

Södra delen av Västerslätt, Hals är helt under Medeaut Klosters kontroll. Moder Marka Linsegro är fortfarande den som administrerar området, men bontisâl Kolbert i Fil-Tofia vill ha en manlig solmunk att ta över, då en kvinna inte anses lämplig. Moder Linsegro har fått väntat stöd från markisinna Lund. Trots att den allmänna meningen är att klostret stal marken från markisinna Lund under sorgetiden för hennes far. Hals Hedar är som namnet antyder hedlandskap i området Hals, lämpligt både för både odlingar och djurhållning. Något som klostret håller på att utveckla och modernisera.

Moder Marka Linsegro
Åldrad kvinna som sköter klostrets affärer utomordentligt. Känner sig lite hämmad av Lysande Vägens kyrka och skulle helst se att hon rapporterade endast till markisinna Lund. Moder Linsegro är under hård press att leverara goda resultat. Hon vet att starka krafter vill ha henne utbytt. Moder Linsegro är en godhjärtad person, som önskar de folk som lever på hedarna välstånd under Etins värmande sol.Hon har vid fler tillfällen skickat brev till bontisâl Kolbert i Fil- Tofia för att han ska förmå exarken att utse ett helgon för Medeaut och även påtalat vikten av att det förblir ett kloster för solsystrar endast. Hittills har bontisâlen ignorerat henne.

[Fraxinus]

Åkallar Fraxinus (och andra) för att reda ut detta. Funkar denna texten med det som beskrivits på forumet och wiki angående Zorakisk politik och Lysande vägens ägande av frälsemark?

Västerslätt
Uppdaterat

(Baronat)

Västerslätt är platt och täckt av gräs. Inkomsterna utgörs till störst delar av fiske och boskapsskötsel. Bönderna har tack vare tillgången på bete blivit lite av årstidsnomader. Man flyttar runt hus och hem mellan olika fasta läger. Det betyder att länet är olika tätbefolkat beroende på tid på året. Efter sommaren samlas man till en masslakt utanför Lundnäs. Vid slakten ökar tillgången på färskt kött avsevärt i området. Festligheter med olika tävlingar och marknader hålls under veckan som slakten pågår. Vid kusten är livet mer traditionellt i små byar där de boende gemensamt äger en båt. Båtlaget är de som gemensamt sköter fisket och handeln med fångster.

Baronessa markisinna Jungfru Carna Lund
När hennes far baron Vissmar Lund dog 597 e.O. satt hans enda dotter Carna i S:t Dericus kloster i Kardiska Philmark väntandes på ett gott gifte. Då Carna var enda arvingen blev hon som ogift baronessa av Västerslätt. Kort efter att hon fått sitt arv valde hon, under påverkan av sin nära vän Marka Linsegro, att skänka södra delen av Västerslätt till Lysande Vägen för att de skulle bygga ett solsysterkloster. Kyrkans del av baronatet fick namnet Hals Hedar och man uppförde klostret Medeaut på sina nya ägor. Den norra delen av Västerslätt behöll Carna själv som baronessa och så har det varit sedan hennes faders död. Baronatet Västerslätt sköter sig självt i mångt och mycket då befolkningen mangrant samlas en gång om året och betalar sin skatt utan större problem.

Lunds Udde
Uppdaterat ...men behöver kompletteras

(Markisat)

Markisinna Jungfru Carna Lund
Carna Lund är även markisinna av Lunds Udde. Normalt går inte markisat och frimarker i ärv men kronan gjorde här ett undantag. Markisinnan har sedan hon ärvde titeln av sin far förblivit ogift. Hon är djupt troende och har vigt hela sitt liv åt kyrkan. Lunds Udde har med tiden blivit allt mer självstyrande och folket har med det börjat ta sig friheter i både rättsskipning och administration. Markisinnan Lund har svårt att ta tag i detta, då hon anser att hennes tid till fullo skall vigas åt Etin. Hon har därför öppet deklarerat sin avsikt att efter sin död skänka hela arvet åt kyrkan. Markisinnan anser att Lysande Vägen kommer att skapa ordning och lycka för de boende på Lunds Udde. Det råder dock oklarhet kring vilka marker som ligger under Carna Lunds som baronessa av Västerslätt och vilka som tillhör frimarken Lunds Udde. Beslut kring detta har bontisâl Kolbert av Fil-Tofia lyckats förhala då Lysande Vägen under tiden tjänar på detta. Vad folket tycker är tydligt. Man betalar sin skatt och ser till att allt i frimarken fungerar klanderfritt. Allt för att inte stressa eller störa markisinnan och med det skynda på hennes bortgång. När Etin så återtar Carna Lund inser folket att deras nyfunna frihet är borta och helig ordning kommer tillbaka. Skulle kungamakten godkänna kyrkan som förvaltare av Lunds Udde blir det ett avsteg i ordningen. Ingen vet säkert i nuläget. Bland deras sista hopp står till Moder Marka Linsegro i Medeauts kloster, som anses vara en redbar kvinna, men även hon är till åren kommen.

Hals Hedar
Uppdaterat ...men behöver kompletteras (diskussion finns här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 447#p41447)

(Kyrklig domän avstyckad från baronatet Västerslätt eller möjligen markisatet Lunds Udde)

Södra delen av Västerslätt, Hals är helt under Medeaut Klosters kontroll. Moder Marka Linsegro är fortfarande den som administrerar området, men bontisâl Kolbert i Fil-Tofia vill ha en manlig solmunk att ta över, då en kvinna inte anses lämplig. Moder Linsegro har fått väntat stöd från markisinna Lund. Trots att den allmänna meningen är att klostret stal marken från markisinna Lund under sorgetiden för hennes far. Hals Hedar är som namnet antyder hedlandskap i området Hals, lämpligt både för både odlingar och djurhållning. Något som klostret håller på att utveckla och modernisera.

Moder Marka Linsegro
Åldrad kvinna som sköter klostrets affärer utomordentligt. Känner sig lite hämmad av Lysande Vägens kyrka och skulle helst se att hon rapporterade endast till markisinna Lund. Moder Linsegro är under hård press att leverara goda resultat. Hon vet att starka krafter vill ha henne utbytt. Moder Linsegro är en godhjärtad person, som önskar de folk som lever på hedarna välstånd under Etins värmande sol.Hon har vid fler tillfällen skickat brev till bontisâl Kolbert i Fil- Tofia för att han ska förmå exarken att utse ett helgon för Medeaut och även påtalat vikten av att det förblir ett kloster för solsystrar endast. Hittills har bontisâlen ignorerat henne.

Hoc Accipimus!

[Fraxinus]

Dessutom är jag nästan säker på att det redan finns minst ett markisat beskrivet som gått i arv. De senaste två kungarna har dock inte varit förtjusta i tanken på att överlåta mer kunglig mark åt frälset.

[birkebeineren]

Hur det ser ut med markisaten i Zorakin har varit diskuterad i flera omgångar. De beskrivs på ett vis i Aidne-modulen och sen har vissa ändringar gjorts här på forumet så att de nu ser ut på ett lite nytt sätt. Såkallade Markgrevskap har också lagts till som en egen företeelse i vår tolkning med både likheter och olikheter till markisaten. Dessa ändringar och tillägg från källorna kan förklaras som en historisk utveckling genom Zorakins historia. På så vis motsäger vi inte källorna men kan samtidigt vrida det till hur vi vill ha det i vår tolkning av landet. Mycket lär ha hänt sedan kungariket Zorakin utropades av Valien Rikesbyggare år 55 fO.

Läste genom Aidne-modulen och där kan det verka som att markisaten går i arv likt andra förläningar (s. 32 + 43). Eller egentligen så gjorde de ursprungligen inte det men på 100-talet eO hade det utveklats en praxis med arvsrätt som sedemera blev lag. Troligen hände detta 156 eO då kung Karolu XI drev igenom kungens arvsrätt till tronen samt flera andra stora lagändringar. Om vi vill så kan vi lägga till att detta ändå inte gällde markisaten, eller att de sen vid något tillfälle i historien har förlorat sin arvsrätt.

En annan förklaring kan vara den att det finns två typer av markisat. Vissa markisat är de tjänstelän som du har skrivit om här och var Fraxinus, tjänstelän som antingen följer en viss statlig befattning (som drots, kansler, hovmagiker, kerisgass osv) eller som kungen kan ge i gåva till en viss person. Dessa tjänstelän innehas endast under personens ämbetstid respektive livstid. Andra markisat kan vara av den sorten som beskrivs i Aidne-modulen och då eventuellt kunna ha arvsrätt.

I det senaste inlägget jag hittar om antalet markisat i Zorakin så anges dessa vara ungefär 40 stk (och de kommer i tillägg till ungefär 60 såkallade Kungsmarker som är andra typer av ägor under kungamaktens förfogande): http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 346#p35346

(Både markisatens och kungsmarkernas antal lär ha varierat under historiens lopp, troligen var de färre ursprungeligen eftersom Zorakin då var mindre rent geografiskt)

Dessutom är jag nästan säker på att det redan finns minst ett markisat beskrivet som gått i arv. De senaste två kungarna har dock inte varit förtjusta i tanken på att överlåta mer kunglig mark åt frälset.

Ett markisat beskrivet i källorna eller här på forumet? Du har skrivit om markgrevskapet Ostmark runt Fristaden men just markgrevskap har ju blivit något annat än markisat. Annat kan jag inte hitta...

Att de två sista kungarna lyckats eller försöker lyckas med att ändra på hur mark ges till Lysande Vägen borde passa utmärkt som bakgrund till politiska intriger och vidare äventyrsmöjligheter.

[Jeb]

Hoc Accipimus!

Gaudium magnum est

Svarte vad
Vadställe över Jostefloden i nordvästra Zorakin där Tornsjön har sitt utlopp. Här möts gränserna mellan Slättebo, Pharynx och Häxmästarens land. På den västra sidan låg tidigare byn Svarte och på den östra sidan finns ruinen efter borgen Svartkester som nu är besatt av en vålnad i Häxmästarens tjänst. Vid Svarte vad besegrade kung Arviden V en stor svartfolkstyrka i slutskedet av Andra kriget mot Svarta Tornet 546-555 e.O. Erfarenheterna från Slaget vid Svarte vad gjorde att kung Arviden kom till den insikt att zorakiska riddare inte kunde besegra Häxmästarens styrkor uppe i bergen. Zorakierna drog sig tillbaka under ordnade former och kungen började planera inför framtida sammandrabbningar. Detta lade grunden till Regaliegardet som kronprinsen och den senare kung Girloff III kom att bygga upp.

Gillart!

Okej, då blev det lite klarare hur du tänkt det. Jag börjar fundera på om det räcker med Pharynx lås som militärt befästning uppe i nordväst. Anledningen till detta kan vara att det helt enkelt inte finns några andra vägar över Aidnebergen här än Blotferpasset. Pharynx lås ligger därför på den enda platsen där Häxmästarens arméer eller eventuella andra svartfolkstyrkor kan ta sig in i Zorakin från det här hållet. Norra Slättebo har inga pass och även om mindre grupper av svartfolk finns i bergen kan inga stora härstyrkor ta sig fram. Skyddet består av beväpnad raxorisk bondbefolkning tillsammans med den lokala adelns styrkor. Tidigare i historien kan markgrevarna i dagens Slättebo (Junemark och Slättemark) haft ett större ansvar för det militära beskyddet men två saker har ändrat sig de sista tvåhundra åren. Dels tog echterna makten i Kardien vilket stärkte hela gränsregionen kring Stirpazfloden militärt, dels flyttade Solorden resurser till området och sin borg Stirpazklyfte direkt norr om Fil-Tofia. Båda två som en följd av Häxmästarens uppdykande på scen 400 eO. Den gamla markgreven av Slättemark har nu blivit till hertig av Slättebo och bevakar gränsen från Fil. Markgreven av Junemark finns kvar men det militära ansvaret är inte längre lika stort. Detta beror på att kungen av Zorakin har ett mycket gott förhållande till Solorden och den är fullt kapabel att, tillsammans med hertigen av Pharynx, skydda nordvästra Zorakin.

Befästningen Svarkester/Svartevad kan eventuellt ha funnits tidigare i historien och inte längra ha någon betydning. Kanske hålls den nu av Häxmästaren? Befästningen Järnport kan vi ge samma förklaring eller förslagsvis flytta österut in i hertigdömet Salamora.

Jag gillar att svartfolk, både de från Aidnebergen och Häxmästaren är likaväl organiserade trupper eller löst organiserade rörvarband som stryker omkring. Nordzoraker får anses vara mer vana vid attacker och är därför också bättre rustade för försvar. Byar har vallar och fortifikationer. Allmogen har både spjut och järnhatt lättillgängligt på väggen hemma i stugan. Detta borde skydda någon mot plundrare samt avskräcka mindre attacker. Svartnissar får ses mer som ohyra och stampas ihjäl vid första anblick. När det gäller mer organiserade militära attacker tänker jag att adeln i norr samarbetar mer än vad som är vanligt i resten av landet. De kanske inte alltid gillar varandra, men allierar sig snabbt i orostider. En yttre fiende som svartfolket utgör förbrödrar även de bittraste av trätobröder. Det kan nog tillochmed vara så att man samarbetar över landsgränsen till Kardien. Beväpnade Kardier på Zorakisk mark skulle kunna ses som en invasion, men i strid mot svartfolk utgår undantagstillstånd. Jag uppfann i texterna om Slättebo flera borgar som gavs titeln lås. Dessa var aldrig tänkta att konkurrera med Pharynx lås i vikt eller styrka utan mer en titel som gavs till adelsmäns borgar som aktivt tar steg för att försvara mot norr. Känner vi oss nöjda med Pharynxs lås som ensam befästning tar jag bort dessa andra "lås".

Svarkester/Svartevad ser jag framför mig som en mörk ruin uppe bland bergen. Ibland flyttar någon stam av orcher in medan de samlar sig inför något jäkelskap i söder. Ibland utgör den plats för de orgier som omnämns i Svartfolkmodulen. Kanske håller någon benman hov där med ytterst fanatiska tillbedjare runt sig. Jag tänker att dess militära faktor är relativt låg idag. Zorakin har inget intresse att ta tillbaka fästningen och Svartfolken sysslar mest med anfallskrig. Det är dock en spännande plats.

När det gäller Järnport kan den för min del gärna flytta österut och där fortfarande ha ett syfte.

Jag har försökt etablera att olika seder har dykt upp bland befolkningen till följ av det ständiga hotet från svartfolk. Raxoriska krigare bär en örhula vid bältet. En ring av ståltråd som man trär på öron från de svartfolk man dödat. Har man många ses det med stor vördnad och krigare begravs med sin hula. Det förekommer även räder in på svartfolkens domäner för att där plundra och mörda dem tillbaka. Jag föreställer mig lite att konflikten liknar den mellan nybyggare och Comanches i 1800-talets USA. Övergrepp sker åt båda håll även om svartfolket bland Aidnebor ses som onda och förtjänar sitt öde. Svartfolken har en krigisk rövarkultur och ingen anser att fred är på något sätt möjlig. Jag tycker dock att svartfolkens kultur är mer nyanserad än så och det finns mycket att bygga på, men det lämnas upp till var spelledare huruvida de är genomonda eller bara offer för sin natur. Hursomhelst får man anta att svartfolken ständiga närvaro i området har påverkat de som bor här. Området är mer befäst. Soldater och äventyrare är fler. Konflikter mellan baroner görs helhjärtat, men ändå med förestående räder i beräkning. När som helst måste man vara beredd. Förråd är alltid fyllda. Varje by har ett varningssystem med trummor eller klocka. Man övar på beredskapen och det är något fogdarna tar i beaktning var gång man är ute på skatterundor eller inspektioner. Är en by inte förberedd kan högre skatt tas ut, som ett förskott på återuppbyggnadskostnaderna. Frågan är inte om utan när.

Flyttar vi längre söderut runt Torilskogen tänker jag mig mer rövarband och mindre plundringsattacker. Där är det enbart adelns uppgift att skydda folket på samma sätt som feodala länder alltid har gjort.

[birkebeineren]

Från tråden Slättebo-Philmark Kampanj:

Jag har läst på lite om feodal rätt nu på morgonen. Det finns intressant att plocka ur, men jag anser att vi ändå kör på:

Landsrätt: Styrs av lokala frälset. De i sin tur lämnar skälva rättskipandet i mindre företeelser till byarnas äldste (Vill helst ha en bättre titel). I baronaten finns även en lagman (frälseperson av baronen eller greven utsedd). Han är den som sköter arvstvister, utnämningar av ämbeten, straff och liknande. På landsbyggden finns även Landsfiskalerna. De lyder under lagmannen, men rör sig fritt över baronatens gränser. Skall de fiska i nytt baronat måste de meddela lokal lagman för att göra så. Fiskalerna tänker jag är trappers/ lagmän/ spioner i ett. Alla är fria män. Jag ska utveckla rollen mer senare.

Stadsrätt: Styrs av stadsrådet. Rättskipandet sköts av stadsvakten. Rådhusrättens administratörer kallas advokater (källorna) och deras tjänster kan köpas av alla. Rådhusrätten beslutar i allt som finns innanför stadens gränser. Lagen reglerar hur man väljer råd och borgmästare och tar upp nya borgare i staden Hur man ska be om en hustru och hur bröllopsfästning ska gå till (när det är lagfört måste man till templet för ytterligare godkännande.) Hur arv ska fördelas. Hur man säljer och köper tomter i staden. Hur man ska bygga boningshus och hemlighus. Hur handel ska gå till. Hur man dömer vid mord, misshandel, våldtäkt och stöld. Om spel och dobbel Varje stad skulle förvara ett handskrivet exemplar av lagen på rådhuset. För att alla skulle veta vad lagen innehöll lästes den upp för alla borgarna varje år vid solens längsta dag.

Kyrkorätt: Styrs av LV. Allt som de kyrkliga avser.

Kan detta vara en utgångspunkt till att beskriva rättsväsende i Zorakin?

Att jämföra med grannlandet Kardiens Rättsväsende.