Hedemi

[Jan Erik Söderman]

Jo man kan lämna det öppet men nu är väl trådarna till för att spåna om idéer och inte att prata om vad man inte ska göra

De kan ju ha ett gemensamt ursprung med just Dalkerna som aldrig förklaras. De reser sällan till Caddo och således uppdagas detta aldrig och deras språk är tillräckligt annorlunda för att inte folk ska se kopplingen. Eventuellt är de Caddiska upprorsmakare som blev utslängda av Imperium Jorpagnum just då de förlorat mot detta. (om Jorpagna sträkte sig till Caddo DVS?)

Edit: Och jo precis. Dom funkar som birollsinnehavare i många olika äventyr. Som underhållare, spågummor, handelsmän i ociviliserade trakter eller småtjuvar i vampyrens tjänst etc.

[DrHus]

Jo man kan lämna det öppet men nu är väl trådarna till för att spåna om idéer och inte att prata om vad man inte ska göra

Absolut. Fast vissa saker tycker jag bli roligare om de inte förklaras, speciellt om de ligger långt tillbaka i tiden. En värld där allt är förklarat och bestämt är inte så kul. Med det inte sagt att det måste gälla just för Hedemi.

De kan ju ha ett gemensamt ursprung med just Dalkerna som aldrig förklaras. De reser sällan till Caddo och således uppdagas detta aldrig och deras språk är tillräckligt annorlunda för att inte folk ska se kopplingen. Eventuellt är de Caddiska upprorsmakare som blev utslängda av Imperium Jorpagnum just då de förlorat mot detta. (om Jorpagna sträkte sig till Caddo DVS?)

En dalkisk koppling tycker jag skulle funka. Caddo var inte en del av imperiet IIRC (hur nu den lilla ön undvek att sväljas av en så stor imperialistisk granne förstår jag iofs inte) men de skulle ju kunna ha sitt ursprung i t.ex. förrymda dalkiska slavar eller ett gemensamt ursprung från den plats där dalkerna en gång kom från innan de kom till Caddo (dvs. väldigt fjärran urtid).

[Mikael]

Jag tycker inte vi skall bestämma sanningen om hedemis ursprung, men en skapelse/ursprungsmyt bör de ha.

[Jan Erik Söderman]

Jo. Gärna någonting halvdiffust så klart så att olika lärde kan tvista om vilket område som talas om och varför men ändå är det ju roligare att spåna med förutsättningen "så här kan det ha varit".

[Jan Erik Söderman]

Just nu har vi mest hästarnas herre och blommornas drottning som är deras religion att gå på. Personligen känner jag att det luktar flummig romersk fruktbarhetssekt lång väg. Detta får mig att tänka på Jorpagna. Det kanske är fel men så tänker jag i alla fall. Således känner jag att de borde ha härstammat inom det Jorpagniska imperiets inflytandesfär.

Vidare har vi också deras ljusa och kortväxta natur. Detta får mig att tänka på Barbias barbarer. Men Hedemi beskrivs inte som så kraftfulla som det känns som att barbierna är.

Tillsammans gör dessa två faktum att det är svårt att ens tänka sig riktigt varifrån de kommer. Men de är definitivt ifrån ereb och inte någon annan världsdel skulle jag tro om de inte skulle komma ifrån området norr om Kalmurri det vill säga.

[skaraborgarn]

Men är ett människofolk som lever lite annorlunda verkligen så avvikande?
De reser omkring och bor i vagnar men skillnaden mellan hedemi och andra människor är ju marginell.
de lever ju i EA där det finns såväl ankor som reptilmän.

[Grisodlar'n]

Kan de ha kommit ifrån nordligare trakter men vandrat söderöver för länge länge sedan? Det där gigantiska området mellan Palinor, Nargur och Barbia?

[skaraborgarn]

Ett folk som ville bevara sin frihet och valde att bli kringresande?

[Grisodlar'n]

Ett folk som ville bevara sin frihet och valde att bli kringresande?

Ja, de verkar ju vara betydligt mindre barbariska än folken i Nargur och uppe i norr. De kanske samsas bland slättnomader, kentaurer och andra på Sése Hesuónis vidsträckta grässlätter? Eller att de vandrar mellan de mer nordröna utmarkerna och grässlätterna söderöver? Kanske är de en inte alltför ovanlig syn i Mirel och Trasimo heller där de ägnar sig åt handel och liknande?

Eller är deras kulturella ursprung av mer nordvästlig börd, i regionerna kring Ljusna, Staden O eller liknande?

[birkebeineren]

Ja, de verkar ju vara betydligt mindre barbariska än folken i Nargur och uppe i norr. De kanske samsas bland slättnomader, kentaurer och andra på Sése Hesuónis vidsträckta grässlätter? Eller att de vandrar mellan de mer nordröna utmarkerna och grässlätterna söderöver? Kanske är de en inte alltför ovanlig syn i Mirel och Trasimo heller där de ägnar sig åt handel och liknande?

Eller är deras kulturella ursprung av mer nordvästlig börd, i regionerna kring Ljusna, Staden O eller liknande?

Enligt Sinkadus 7 finns Hedemi omtalade i Erebs skriftliga källor så långt tillbaka som för femhundra år sedan men har troligen en åtminstonde något äldre historia. Detta borde kunna passa med att deras ursprung finns någonstans i Mörkertiden då Erebs historia är relativt obeskriven. Sen under de närmaste århundradena kring år 0 och profeten Odos uppenbarelse blir de uppmärksammade (och nerskrivna) av omvärlden som vid denna tid börjar anta dagens former och landgränser.

De är troligtvis inte av jorisk börd då deras språk inte verkar besläktat med allmänspråket jori. De kan ha koppling till nargurerna och de småväxta och mörkhåriga oshroghurena (nargurerna har för den oinvigde två olika typiska utseenden enligt utveckling här på forumet, se wikin för närmare information) men troligtvis inte helt och hållet då deras kulturer är rätt olika. Det finns dessutom flera folkslag med oklara släktskap i särskilt västra Ereb och här skulle vi kunna hitta Hedemis huvudsakliga ursprung. Sasuit och Sése Hesuóni som en trolig kandidat men vi har även dyler från Drylohalvön, urljusnier från Ljusna, mireler i Mirel, ker-bosh i norra Aidne (och möjligen Klomellien?), snoaraner i Snoarskogarna (som inte är i släkt med de narguriska kasernerna i Kasenu), penter och pamper i södra Aidne, samt om vi utvigar horisonten mer åt öster även massiver i Jorpur och Erebos.

När det kommer till var Hedemi finns så låter Sése Hesuóni (kanske de södra delarna) och Mirel-Trasimo kring Mefamirs sjö som ett passande område. Även Kalkländen och besök i staden O. Detta i kombinasjon med det vida Nostratiet i gränslandet mellan Zorakin i väster och Jorpagna i öster. I Nostratiet har vi dessutom tidigare diskuterat stora vagnar som vanliga, både som bostäder och färdmedel. Sen kan det tänkas att Hedemi även färdas längre västerut och letar sig in i länder som Zorakin, Kardien, Magilre och Klomellien men dessa är mer civiliserade och lämnar inte lika fritt utrymme för ett resande folk. I öster finns Jorpagna och Berendien som förekommande besöksländer.

Själv föreslår jag snoaranerna som mest troliga som ursprung. Dessa är nästan helt obeskrivna och således rätt anpassningsbara. Dessutom har någon beskrivit dem med ibland rött hår och gröna ögon vill jag minnas. Någon gång i slutet av Mörkertiden blandade sig några snoaraner med ett annat folk, lärde sig bygga vagnar, och gick österut mot centrala Ereb där de eftervart blev Hedemi. Men jag föreslår det som en ingame-teori och gärna bredvid andra teorier.

[Grisodlar'n]

Det finns ju ett stort slättland norröver Kasenuskogarna/Snoarskogarna, innan man anländer till Klomellien. De har jag i och för sig sett som tunnelmaskinfesterade, men det kanske var en delförklaring varför de blev ett resandefolk också?

[skaraborgarn]

De ville inte välja sida i någon konflikt och gav sig av.
Eftersom de inte vill välja sida i konflikter så blir alla misstänksamma mot dem.
Ja det var bara förslag.

[Albrekt]

Sinkadus 07 säger att Hedemi livnär sig på handel och hantverk inom framförallt finsmide och läder. De är också utomordentliga örthelare. De sjunger ofta och gärna och ackompanjeras då på harpa, flöjt eller krumhorn.

Hedemi migrerar nog fram och tillbaka mellan samhällen med högre teknologi och de med lägre. Utanför stadsmurarna till städer som Faltrax, Staden O och Moril Dilaz säljer de självtillverkade silversmycken, läderprodukter och mediciner/örter från sina karakteristiska vagnar; där köper de också metaller och verktyg. Ute i glesbygden kring Kjostevi, bland Trasimos nybyggare, och hos narguriska barbarer (och kanske t.o.m. som Goianas gäster) tjänar de sitt uppehälle från by till by som hjulmakare, tunnbindare, plåt- och kopparslagare, och utför alla möjliga sorters finmekaniska reparationer. På dessa platser köper de också hudar, sällsynta örter och andra råvaror.

RP som är Hedemi bör få bonus på Rida och Köra Vagn, men även på Dyrka Lås och Gillra/Desarmera Fällor (finmekanik och finsmide) och Örtkunskap. Sinkadus nämner Köpman, Lärd Man ( ), och Jägare som typiska yrken. Jag skulle stryka Lärd Man, som jag ser som mer stadsbaserat, men lägga till Helare, Bard, Hantverkare, Harmonism-Magiker, Symbolism-Magiker, Nomad, Stråtrövare och Gillrare.

Deras religion dyrkar den tvekönade dualismen Blomsterkvinnan/Hästherren. Detta påminner om Nahriguhrs många ansikten (dock alla kvinnliga), vilket säkert inte är ett sammanträffande, då religionerna dyrkas av folk som umgås nära varandra. Annars tycks det mig att denna gudom skulle kunna vara densamma som penternas Khellillan/Mokylider, även om dessa oftast ses som två helt separata, om än besläktade, gudar. Hedemis prästerskap, Budbärarna, som beskrivs i Sinkadus tycker jag är bra, och funkar som RP, men jag skulle lägga till att de också praktiserar en icke-akademisk självlärd blandning av Animism och Häxmagi (som penternas druider, t.ex.).

[birkebeineren]

Sinkadus 07 säger att Hedemi livnär sig på handel och hantverk inom framförallt finsmide och läder. De är också utomordentliga örthelare. De sjunger ofta och gärna och ackompanjeras då på harpa, flöjt eller krumhorn.

Hedemi migrerar nog fram och tillbaka mellan samhällen med högre teknologi och de med lägre. Utanför stadsmurarna till städer som Faltrax, Staden O och Moril Dilaz säljer de självtillverkade silversmycken, läderprodukter och mediciner/örter från sina karakteristiska vagnar; där köper de också metaller och verktyg. Ute i glesbygden kring Kjostevi, bland Trasimos nybyggare, och hos narguriska barbarer (och kanske t.o.m. som Goianas gäster) tjänar de sitt uppehälle från by till by som hjulmakare, tunnbindare, plåt- och kopparslagare, och utför alla möjliga sorters finmekaniska reparationer. På dessa platser köper de också hudar, sällsynta örter och andra råvaror.

Finns några kartor med tänkta handelsvägar i centrala Ereb där hedemifolkets vagnar kan tänkas färdas:

viewtopic.php?p=20898#p20898

viewtopic.php?p=29300#p29300

viewtopic.php?p=39284#p39284

(Alla detaljer stämmer inte på dessa kladdkartor men de kan kanske vara intressanta)

RP som är Hedemi bör få bonus på Rida och Köra Vagn, men även på Dyrka Lås och Gillra/Desarmera Fällor (finmekanik och finsmide) och Örtkunskap. Sinkadus nämner Köpman, Lärd Man ( ), och Jägare som typiska yrken. Jag skulle stryka Lärd Man, som jag ser som mer stadsbaserat, men lägga till Helare, Bard, Hantverkare, Harmonism-Magiker, Symbolism-Magiker, Nomad, Stråtrövare och Gillrare.

Information om färdigheter och yrken kan läggas till under en egen rubrik i en wikiartikel om folkslaget Hedemi. En tanke med EA-projektet är att undvika regelhänvisningar men vi har ändå gjort undantag i vissa tillfällen. Ett par varianter är följande:

Echter: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... 4rdigheter
Nargurier (de i Nargurs skogar): http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... spr.C3.A5k

Något liknande kan göras för Hedemi.

Deras religion dyrkar den tvekönade dualismen Blomsterkvinnan/Hästherren. Detta påminner om Nahriguhrs många ansikten (dock alla kvinnliga), vilket säkert inte är ett sammanträffande, då religionerna dyrkas av folk som umgås nära varandra. Annars tycks det mig att denna gudom skulle kunna vara densamma som penternas Khellillan/Mokylider, även om dessa oftast ses som två helt separata, om än besläktade, gudar. Hedemis prästerskap, Budbärarna, som beskrivs i Sinkadus tycker jag är bra, och funkar som RP, men jag skulle lägga till att de också praktiserar en icke-akademisk självlärd blandning av Animism och Häxmagi (som penternas druider, t.ex.).

Hos vissa av de västnarguriska folken finns det enligt hörsägen följande koppling till en hästguddom:

Hur strövnargurerna tämjde hästen
När de första nargurerna flydde ut på slätterna i väster var de vilsna och rädda. Inga skogar fanns att skydda sig i och Gudinnan hade lämnat dem. Små flockar av mestadels kvinnor, barn och åldringar vandrade genom ett gräsland där okända faror lurade överallt. En kall vinternatt var några sådana småflockar samlade vid brädden av en stor flod. De kom inte vidare och slutet var nära. Då samlade sig tre gamla volvindor och gick ut i andevärlden en sista gång. Vad de sökte vet ingen då kvinnorna låg döda nästa morgon men vad de fann var Hästrivaren. Han kom till de kvarvarande i drömmarna den natten och erbjöd fri lejd och evigt skydd till alla vilseströvande. Som motgåva ville han något så ringa som ett hästhuvud, men det vid varje fullmåne och vid midvinter ett från de stora jättehästarna. Ett ej offrad hästhuvud kunde ersättas med flockledarens eget huvud. Nargurerna var okända med hästar men de fanns vilda på slätten och kunde jagas. Det var dock svårt att alltid lyckas med jakten i tid så snart började hästarna tämjas och avlas upp. Så kom de strövande nargurerna till att hålla hästar - och att offra till en hård och krävande gud.

-Berättad av gammal trasimsk brota nordväst för Narag vid namn Rurtha. /Borkman, Lärjunge vid Mandelordens lyceum i Argald.

viewtopic.php?p=32741#p32741

Behöver inte ha något att göra med hedmifolkets Hästherre men möjligen finns det en koppling?

[Albrekt]

Behöver inte ha något att göra med hedmifolkets Hästherre men möjligen finns det en koppling?

Jag tror det är klart att de två folken kommer bra överens eftersom de har liknande värderingar. Jag skulle tro att de flesta Hedemi parider (familjer) trivs ganska bra i sällskap med nomadiska strövnargurer, medan de bara umgås med "bofasta" när de är tvungna för handelns skull! Men inte så bra att de båda folken blandats speciellt mycket. Fast det kanske finns exempel på ingifte och t.o.m. enstaka parider som absorberats in i nomadklaner??