Orghin

[Adragoor]

Äsch! Ett par mammutar klarar nog att släpa en last på några ton rätt obehindrat. Fast långt är det ju förstås! Kanske Yurax-pachiterna endast färdas till och från Chulunghe på vintern, när man kan vara säker på att det finns ett snötäcke hela vägen. Eftersom resan är så lång kanske mammutslädarna går mot Chulunghe när den första snön har fallit för att återvända framåt våren ett och ett halvt år senare.

[Mikael]

I närheten av de skogar man färdas genom, i de än mer nordliga trakterna mot Slempukernas nordvästgräns, finns de Svävande skogarna som omnämns i …Handelsfurstenserien eller Nidlandsserien. Kälkar i detta material kan säkert underlätta att minimiera motståndet även när det belastats med flera ton tung sten. Dessa kälkar vårdas ömt och har gått i generationer då det oftast tar oerhörd lång tid att få ihop tillräckligt med svävträvirke då ytterst få expeditioner lyckas återvända med sitt byte.

[birkebeineren]

Följande plats dök för länge sen upp i tråden för Handelsrutter:

Jegnja Vokta/Stormviik/Isfjord (södra Orghin)

Tanken var att det är en hamn som har olika namn hos de tre folk som använder den:

Jegna Vokta - orghiner (blåhudingar)
Stormvik - jordukaerler
Isfjord - tjuger (isbarbarbarer)

Förslag till exakt lokalisering var:

...hamnen bland klipporna sydväst från träsket vid Orghinska snabelns berg...

...annars finns två floder på östra sydkusten som borde passa för bebodda marker.

...kanske precis söder om den örnnäseliknande knäcken mammutsnabeln har, nordöst om inloppet till Linns bukt?

Vilken väljer vi?

[Adragoor]

Östra sydkusten får min röst.

[birkebeineren]

Yurax-pachiterna i Chulunghe kanske är intresserade av betar från valhästar? Tjugerna jagar dessa uppe i nordöstra Rossrännan där den mynnar ut i Cirkelhavet. Själva byter gärna tjugerna till sig vampumpärlor och valisnötter från keilaqfolket om tillfällen bjuds.

[Mikael]

Handlare bland de akrogaliska handelslägren i östra Orghin är i så fall mellanhand, eller kanske cerevaliska handlare. Tjuger och Yurax lever alldeles för långt från varandra.

[birkebeineren]

Om vi tänker oss att tjugerna bebor kusten av Orghin en bit öster om Draksvansen, ungefär som du föreslår din gamla kladdkarta, så är det inte så långt bort till nordvästra Akrogal där keilaqerna bor och yurax-pachiterna har sina koloni. Jag tänkte att för att ge tjugerna lite mer kött på benen så kunde de bedriva viss handel här uppe i norra Altor. Ger folket lite mer självständighet gentemot Ereb. Tjugerna är huvudsakligen ute efter betar/tänder från valross (valhästar) som de jagar i trakten där havsviken mellan Orghin och Akrogal (Rossrännan) möter det stora havet norr om Akrogal (Cirkelhavet). Och färdas de så långt i sina katamaranskepp har de redan nått förbi Chulunghe.

Att cerevalierna seglar upp hit i Rossrännan(!) låter också bra. Kanske de handlar med akrogalierna på orghinska sidan, bara vi kommer på vilka dessa är?

Förövrigt tänker jag att all handel här längst uppe i norr inte är några dagliga turer direkt, snarare en blanding av årliga turer och enskilda expeditioner utförda av äventyrliga skeppare. Handeln lär också vara koncentrerad till enstaka sommarmånader pga det hårda klimatet.

[Mikael]

Ok, det låter som en lagom nivå Birke.

[Adragoor]

Satt och läste lite om hur det handlades över Berings sund förr i tiden, (i Bogoras antropologiska skildring av Tjuktjierna från tidigt 1900-tal). Ofta bytte folken i östra Sibirien och Alaska i äldre tider skinn med varandra (från djur som inte fanns på endera sidan av sundet), och i modern tid handlade de ofta med alkohol eller tobak som de fått tag på av ryssar och amerikanska valjägare.

Ska man erebifiera detta kan man ju tänka sig att Cerevalier eller Barbier har kommit på att det är enklare att byta alkohol mot säl och renskinn av keilaq-folket än att jaga djuren själva. Keilaqerna säljer senare dessa varor vidare till orghinerna, och får skinn från exotiska orghinska djur vilka de sen kan sälja vidare till Yurax-Pachiterna i utbyte mot järnvaror...

[birkebeineren]

Barbierna exporterar själva skinn så jag föreslår att det är cerevalier som köper upp sälskinnen av keilaqerna. Cerevalierna kan sen sälja skinnen vidare i Dharbia och Bahaz. Vissa når säkert också berendierna som har kontakter med Lirvella i södra Cereval.

Men hur är det med alkohol, finns det som en handelsvara primitiva jägarfolk kan köpa i vårat 1300(?)-tals Altor?

[Mikael]

Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.

[Adragoor]

Men hur är det med alkohol, finns det som en handelsvara primitiva jägarfolk kan köpa i vårat 1300(?)-tals Altor?

Det är ju frågan... I Europa existerade spritdrycker på 1300-talet och destillering hade varit känt sedan antiken (dock inte ursprungligen för sprittillverkning), även om de moderna varianterna gjorda på säd inte dök upp förrän runt 1400.

I Ereb skulle man kunna tänka sig att det är just cerevalierna som relativt nyligen har uppfunnit metoden att skapa alkoholstarka destillat av säd, till skillnad från folken runt Kopparhavet som hellre inmundigar olika sorters grappa. Visserligen är den cerevaliska spriten billigare och går säkert att hitta på avdankade hak i exempelvis Nohstril, men har ännu inte blivit vanlig bland de joriska folken p.g.a. konservatism och en viss ovilja att ta till sig barbariska bruk. Däremot har drycken blivit populär i både Dharbia och Chulunghe.

[Adragoor]

Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.

Det ska såklart finnas sådana. Längs kusten norr om Dharbia kanske? Frågan är vilka varor de "indianliknande" folken där kan erbjuda?

[birkebeineren]

I Ereb skulle man kunna tänka sig att det är just cerevalierna som relativt nyligen har uppfunnit metoden att skapa alkoholstarka destillat av säd, till skillnad från folken runt Kopparhavet som hellre inmundigar olika sorters grappa. Visserligen är den cerevaliska spriten billigare och går säkert att hitta på avdankade hak i exempelvis Nohstril, men har ännu inte blivit vanlig bland de joriska folken p.g.a. konservatism och en viss ovilja att ta till sig barbariska bruk. Däremot har drycken blivit populär i både Dharbia och Chulunghe.

Det har tidigare skrivits om udda alkemiska ingredienser från Cereval och experimentell magisk forskning vid Biblioteket i Drakonia så det skulle kunna tänkas att destillering av säd (det lokala gräset som nämns i EA kanske?) råkat bli ett resultat här. Drycken har inte fått något fäste i Ereb men akrogalierna gillar den.

Att man i den joriska kultursfären föredrar grappa när tillfället bjuder på något stärkare låter bra. Ibland kan den varvas med apaldos, halvlängdsmännens berömda äppelbrännvin.

[birkebeineren]

Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.

Kalmurris nyare historia är ganska glest beskriven så det borde gå att passa in dessa utposter. I wikin har jag samlat alla relevanta årtal som berör Kalmurri men materialet måste redigeras.

http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... 5n_forumet