Språk

[birkebeineren]

jori_runrad.jpg

Denna fina bild finns nu även i wikin: Joriska runraden

I artikeln finns också ett par gamla exempel på skriftens använding som Adragoor gjort.

[Adragoor]

Typsnittet som jag gjorde en gång som hette dalco, finns bevarat i Caddo-pdfen om någon undrar hur det såg ut... klomul var lite mer gotisk, får se om jag får tid att leka med joriska skrivstilar, som det nog finns flera stycken av.

Anders kursiva runor ser f.ö. rätt rimliga ut, kanske är det de berendiska kanslirunorna eller något sådant. Ska vid tillfälle testa att skriva med dem och se hur det känns...

[birkebeineren]

Typsnittet som jag gjorde en gång som hette dalco, finns bevarat i Caddo-pdfen om någon undrar hur det såg ut... klomul var lite mer gotisk, får se om jag får tid att leka med joriska skrivstilar, som det nog finns flera stycken av.

Anders kursiva runor ser f.ö. rätt rimliga ut, kanske är det de berendiska kanslirunorna eller något sådant. Ska vid tillfälle testa att skriva med dem och se hur det känns...

Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430

Möjligen de berendiska kanslirunorna du arbetade på som en tredje bokstavstyp?

Minns du förresten var i Caddo-pdfen dalco används, är det på den handritade kartan som finns där men försvunnit från forumet?

[Adragoor]

Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430

Möjligen de berendiska kanslirunorna du arbetade på som en tredje bokstavstyp?

Minns du förresten var i Caddo-pdfen dalco används, är det på den handritade kartan som finns där men försvunnit från forumet?

Självklart minns jag det. Alfabetet i språkappendixet är gjort i dalco.

[birkebeineren]

Just det. Snyggt! Går det att få till att lägga upp typsnittet, och Caddo-kartan, i wikin? Lättare att hitta där än bara i pdf:en.

[Adragoor]

Just det. Snyggt! Går det att få till att lägga upp typsnittet, och Caddo-kartan, i wikin? Lättare att hitta där än bara i pdf:en.

Bra idé. De saknas lite i wikin. Kartan är ju dessutom delad i två i pdfen. Det hade varit trevligt att se den hopfogad igen.

[Adragoor]

För ett par år sedan gjorde jag en liten studie av hur våra egna futhark-runor kan skrivas med fjäderpenna. Jag kalkerade av ett antal runalfabeten från olika medeltida manuskript och standardiserade dem. Kanske kan det tjäna som inspiration för den som vill skriva med joriska eller andra erebiska runor:

Uppifrån och ner kommer runorna från följande gamla manuskript:
1. Codex Runicus (Den medeltida skånelagen, den enda bevarade boken skriven uteslutande med runor.)
2. The Byland Bede (dvs. Beda Venerabilis)
3. St Gallen Abecedariet
4. JS 43. (Från Island)
5. Manuskript A120 på Kungl. Biblioteket.

[birkebeineren]

Gillar 2:an. Tycker mig känna igen stilen från en bok jag läst flera gånger om kalendrar och annan vetenskap där den vördnadsvärde Beda har ett eget avsnitt.

[Dretski]

Får börja med lite OT. Vad gör det att Samkarnas östkust är karg och torr, det viktiga är väl att de vandrar in i Morelvidyn från regnskogarna i söder. De kan ju ha vandrat över Drakbergen till träskmarkerna och djunglerna väster om bergskedjan för att sedan vandra norrut och kommit till Morelvidyn från regnskogen i söder? Som Morelvidynierna beskrivs tycker jag att de utseendemässigt har mer gemensamt med sanrittrianerna än med t.ex. efarer och thelguler.
Sen så ser jag inget behöv av att ännu ett folk måste ha fördrivits ut till havs, räcker det inte med kimzonerna. För min del räcker det med en morelvidynsk variant av den långa marschen, över berg och genom träsk och regnskog.

Ha, jag har väl aldrig påstått annat än att de kommer från regnskogen, men innan dess hann de med en längre vandring och deras ursprung bör vara på en plats där man kan bo. Den torra östkusten anser jag helt enkelt för karg för att efarerna skulle varit intresserade av den i så hög grad att hela folket där behövde fördrivas. Jag finner det troligare att den efariska expansionen fördrev folket från Ormsjöns nord/nord-östra strand. Att de korsade sjön för att undkomma behöver ju inte varit en längre resa än över hav likt felicierna, snarare hur bretagnerna flydde från saxarna i via wales till Bretagne, över sjön såas. Människors utseende som argument för var de kan höra hemma finner jag om inte ointressant så oväsentligt. Spelknepe: Vad jag backade på i den tidigare diskussionen var att de skulle vara en fördriven efarisk stam. Så jag tycker defenitivt att det finns vissa solunska drag i morelvernas språk. Mer om detta i Morelvidyn.
Bra förslag i övrigt.

Jag ska försöka kommentera detta lite allt eftersom jag läser i tråden och försöker samla ihop så mycket information jag kan om vad som redan finns om Morelwidyn. Mycket möjligt att jag också ändrar mina egna förslag och åsikter under vägen.

Men visst skulle det kunna förklara människornas utbredning på kontinenten om dessa Solunska flyktingar vid någon tidpunkt tvingats att bege sig söderut i Ormsjön för att i historien undkomma de Efariska bosättarna, och således landsatt sig efter den karga kusten öster om Drakryggen (och här i huvudsak närt sig på primitivt fiske). I perioder kan dåliga fiskesäsonger ha tänkts tvinga dessa människor att flytta sig längre söderut (av en kulturell rädsla för Efarierna i norr), och i slutänden runt Drakryggens södra spets.
I ovetskap om att detta område är minst lika svåröverkomligt för mänskligt liv som den karga kusten i öster har man sedan tvingats norrut via folkvandringar som givetvis lämnat efter sig mänskliga spår (som de människor med ormögon som finns strax norr om Mosgilak. Jag funderar här på att befolka skogen mellan Mosgilak och Juronaträsket, vilket kan tänkas vara en relativt bra oas av liv i ett i övrigt dystert Samkarna), Krystillerna, Morginnerfolken och norra Juronaträskets enstaka stammar).
Om detta hänt tidigt i historien kan det också tänkas förklara den lägre teknologiska nivån i söder. Måhända finns det starka motsättningar mellan de Samkarnska folkslag som kommit söderifrån och nybyggarna från Ereb som även de gjort sitt för att färga Morelwidyns kuster, just på grund av att man har en historisk folksaga som berättar om nybyggarnas folkslakt och de svårigheter man utsatts för under historien. Detta har förstås satt sin starka prägel på språken i trakten, med en rot i ur-Solunska men anpassat för det hårda livet i Samkarna. Samkarnska språk har därför ett högt tempo där varje ord eller mening har en specifik betydelse från urtiden (lite som det kinesiska skriftspråket, där varje symbol har en eget ord, fast i talspråket) och liten eller ingen fokus läggs på oöverskådlig grammatik, något som ofta leder till språkförbistring hos de mest lärde språkforskarna från Ereb. I själva Morelwidyn är språken snarast någon form av urjorisk-ursolunsk kreol, dock med väldigt skilda dialekter från samhälle till samhälle, och i östra Morelwidyn blandas ofta även en humaniserad ankdialekt ner i gröten.

Det här är tills vidare min take på Samkarnas och Morelwidyns språk, fortsättning och editering följer.

[Dretski]

Jag funderade lite på ankornas språk under dagen och kom fram till att de talar en form av creole var de än hamnar. Då ankor inte lätt kan få fram s och t--ljud blir detta alltid ett k (för s) eller ett d (för t). Även j-ljud blir snarast ett sch-ljud (som i schysst), eller möjligen tj (som i tjena) beroende på dialekt.

"Jag snackar svenska" skulle alltså resultera i ett "schag knakkar kvenka" ur en ankmun. Lyssnar gärna på input här.

[birkebeineren]

Jag tycker också att det alltid tydligt kan höras att det är en anka som talar, oavsett språk.

[Dretski]

"Barikoz" tänkte jag mest för att anspela på monstret i fråga men utan att nödvändigtvis anvvända ordet "mantikora". Ett annat namn istället eller i tillägg fungerar lika bra. Ett relativt stort språk här uppe i norra och nordöstra Samkarna är sanritriska som enligt källor och forumsutvecklingar talas på ön Sanritra, i Krilloan och på Forithoshalvön. Sanritrianerna är inget enhetligt folk så rimligtvis finns det flera varianter på deras språk. Förslagsvis är åtminstonde delar av djungeln öster om Ankhrviken bebott av sanritrianer och i Ankh-Castellum finns deras språk representerad men då bland flera andra.

För att börja någonstans (och dessutom göra det lite enkelt) föreslår jag at människospråket krystilliska är ett av de största i Ankh-Castellum, bredvid morëlvidynska (som i sig är delvis ett blandspråk). Ankorna här har länge levt tillsammans med krystillerna och har likt ankor gör anammat omgivningens språk. Med det sagt så ser jag gärna att ankorna här i något större grad än på andra platser har bevarat ord från ett möjligt urspråk. Hur krystilliska låter, och eventuellt är besläktat med andra språk, har jag ingen särskild tanke om men uttalet lär låta rätt olika ut beroende på om talaren är anka eller människa.

Är sanritiska huvudspråk i Krilloan eller bara ett av många? Jag började skriva ned några teorem igår innan jag somnade på ett urspråk frång djungeln, som till stor del kan vara svårtytt för de mest lärde. Möjligen kan detta så klart vara sanritiska, men jag skulle gärna veta mer om detta språks bakgrund och användning. Annars kanske ett annat urspråk från Morginnerskogen eller rent av Jorunas tidigare civilisationer finns utbrett. Skulle du vilja knoppa av relaterade inlägg till en separat tråd?

[birkebeineren]

Ovanstående inlägg flyttat från tråden för Ankhrviken här: https://www.erebaltor.se/forum/viewtopi ... 593#p53593

[birkebeineren]

Är sanritiska huvudspråk i Krilloan eller bara ett av många? Jag började skriva ned några teorem igår innan jag somnade på ett urspråk frång djungeln, som till stor del kan vara svårtytt för de mest lärde. Möjligen kan detta så klart vara sanritiska, men jag skulle gärna veta mer om detta språks bakgrund och användning. Annars kanske ett annat urspråk från Morginnerskogen eller rent av Jorunas tidigare civilisationer finns utbrett. Skulle du vilja knoppa av relaterade inlägg till en separat tråd?

Krilloanska är huvudspråk i Krilloan. Detta är ett blandspråk vars två huvudkällor är feliciska och sanritrianska, med tillägg från många andra.

Inspiration till hur sanritriska låter borde därför kunna hittas i Krilloan-modulen men med tanke på de rätt avancerade språkutvecklingarna och sammanhangen som gjorts i projektet så är det kanske lättare att hitta på något nytt? Det lär garanterad finnas fler språk och hela språkfamiljer i Samkarna än den sanritrianska tillhör...

[Dretski]

Är sanritiska huvudspråk i Krilloan eller bara ett av många? Jag började skriva ned några teorem igår innan jag somnade på ett urspråk frång djungeln, som till stor del kan vara svårtytt för de mest lärde. Möjligen kan detta så klart vara sanritiska, men jag skulle gärna veta mer om detta språks bakgrund och användning. Annars kanske ett annat urspråk från Morginnerskogen eller rent av Jorunas tidigare civilisationer finns utbrett. Skulle du vilja knoppa av relaterade inlägg till en separat tråd?

Krilloanska är huvudspråk i Krilloan. Detta är ett blandspråk vars två huvudkällor är feliciska och sanritrianska, med tillägg från många andra.

Inspiration till hur sanritriska låter borde därför kunna hittas i Krilloan-modulen men med tanke på de rätt avancerade språkutvecklingarna och sammanhangen som gjorts i projektet så är det kanske lättare att hitta på något nytt? Det lär garanterad finnas fler språk och hela språkfamiljer i Samkarna än den sanritrianska tillhör...

Jag har i alla fall en grund till moderspråket i Morginnerskogens djungler, jag har skrivit ner följande. Möjligen kommer detta från Juronas tidigare (och numera utdöda) högkultur, och har sedermera anpassats för livet i skogen:

Språket har utvecklats i en djungelmiljö, där det höga tempot och den direkta kommunikationen är viktiga för överlevnad. Varje ord eller fras har en specifik betydelse, rotad i uråldrig tid, vilket gör att varje ord bär en tung, ofta symbolisk innebörd. Minimal grammatik och ett enkelt ordförråd gör att språket är direkt och kontextberoende, vilket ofta leder till missförstånd för utomstående, vilket gör studier och inlärande av språket ytterst svårt för t ex Erebs lärde män med deras annorlunda världsbild.

Språket är centrerat kring överlevnad och förhållandet till naturen. Väsentliga begrepp inkluderar djungelns flora och fauna, överlevnadstekniker och handlingar, samt sociala och andliga ritualer.

Verb-Subjekt-Objekt (VSO) är den vanligaste ordningen. Eftersom grammatiken är minimal, blir ordföljden viktig för att klargöra betydelsen.
Exempel: Rani ti kita ni – "Du grillar fisken."

Språket använder enkla, könsneutrala pronomen. Noterbart är att plural inte används. Detta gör att betydelsen av "mi" (som betyder både "jag" och "vi") beror helt på sammanhanget i meningen. Sådan flexibilitet kan vara praktisk i en miljö där man ofta kommunicerar snabbt och utan onödiga detaljer.

Mi = jag/vi
Ti = du/ni
Li = han/hon/den/det/dem

Inga komplicerade kasusändelser används. Kontext och ordens ordning avgör relationerna i meningen. Ändelsen "ni" kan dock förekomma för att bestyrka objektet i meningen, t ex "mi rani tara ni".

Specifika ord används för sinnesintryck och handlingar, och används fristående utan konjunktioner.
Bani = se
Suma = höra
Laka = känna lukt
Fita = smaka
Tana = känna (ur en fysisk ståndpunkt)

Eftersom språket bygger på gamla betydelser kan ett ords användning bero på kontext och ton. Språket har ofta också en “dold betydelse” där vissa ord blir dubbla i betydelsen beroende på vem som talar och till vem. Varje ord kan bära både bokstavlig och metaforisk mening beroende på sammanhang.
Exempel: Rani kan betyda både fysisk eld och en mer abstrakt "inre eld" (livsgnista, mod). Om någon säger "Mi rani tara ni" kan det betyda både "Jag älskar elden" och "Jag älskar passionen/livet.”
Mi bani kita rani – "Jag ser fisken genom elden" eller symboliskt "Jag förstår kraften i naturen."
Ti tara suma ngoma ni – "Du älskar att höra dansen" som talar om en uppskattning av musiken, sällskapet eller ritualen.
Gani bala rani – "Skydda trädet från elden" eller "Bevara naturens livsgnista."

Grundläggande vokabulär:

Natur och omgivning

Bala = träd
Nyami = flod
Zuka = regn
Naza = skugga

Växter och mat

Maka = frukt
Pani = ört
Kata = gift
Djur och Jakt
Kita = fisk
Bari = fågel
Zulu = rovdjur
Tama = byte

Handlingar och sinnesupplevelser

Rani = eld, tillaga
Gani = skydda
Naki = gömma sig
Fala = observera
Tara = älska
Ngoma = dans eller ritual
Maki = berätta eller undervisa