Klomellien

[Torquemada]

Det både ser och låter bra. Jag vrider långsamt min hjärna runt geografin.
Försvaret består förstås också till stor del av magiska fällor och i förväg upplagrade elementarer och odöda.

Jag är inte så förtjust i Södermalm, dock. Jag ska skriva ihop en hyllning från Vidina som beskriver lite hur jag tänker mig att det ser ut innanför muren.

[gtjorgo]

Det både ser och låter bra. Jag vrider långsamt min hjärna runt geografin.
Försvaret består förstås också till stor del av magiska fällor och i förväg upplagrade elementarer och odöda.

Jag är inte så förtjust i Södermalm, dock. Jag ska skriva ihop en hyllning från Vidina som beskriver lite hur jag tänker mig att det ser ut innanför muren.

Givetvis har Bosza en massa magiska trix för att skydda sig

Vidinas berättelser längtar vi till

Hur gammal är Bosza som stad? År 186.e.O. så hände olyckan på Diamor som får den första magokratin att förintas. Fanns Bosza redan då eller anlades den av flyktingarna från första magokratin?

[Torquemada]

BOZSAS SKÖNHET OCH VISHET

Staden Bozsa ligger på en ö som omflyts av den magiska floden Gimdis. Som mest är den två fjärdingsvägar bred. En gång var den en vanlig stad, men under Cirkantens styre blev den känd som ”De Tusen Tornens Stad”, och all vanlig bebyggelse, som verkstäder, tjänarbostäder, värdshus, förråd och odlingar drevs ut utanför ön, på den omgivande landsbygden. Kvar blev bara de allt väldigare akademierna. Nästan alla tornen har nu fallit, men istället för att fylla upp staden med handelsbodar och skjul igen, så valde Bozsas vise att med animisternas hjälp låta det förflutnas misstag täckas av böljande gräsmattor och sköna trädgårdar. Om det inte vore för Sanzas skulle Bozsa bära namnet ”Trädgårdsstaden”.

I gryningen vilar ett skimmer över Gimdis, och dess yta bryts av fjälliga sjöormar och skummande undiner. Arvet från gångna mästare skänker ännu skönhet och säkerhet. I hela sin sträckning är ön omgiven av en hög mur, på sina ställen vittrad och ärgad, på andra täckt av murgröna. Över denna gröna mur flimrar torn och kupoler i en överjordisk purpur. Den största bron över Gimdis leder fram till den i jade snidade Drakporten, där utbölingar genomsöks. Bozsas ”hundra och en” akademier är byggda i en mängd olika stilar, då inspiration hämtats från platser långt bortom Ereb, ibland från bortom själva Altor.

Det finns många akademier i världen, men Bozsa fungerar på ett annat och visare sätt än de. I de enklare akademierna tjänar man pengar på att undervisa och lägger besvärjelser av personliga skäl. I Bozsa så är undervisningen en plikt, och besvärjelserna en utkomst. Vi lär upp dig, och sedan betalar du oss med hjälp av dina nya färdigheter. Vi väntar inte på att världens vinddrivna ska komma till våra portar, vi ger oss ut i landet och letar upp unga barn för att se om de har Gåvan, och för att påbörja deras utbildning så snart som möjligt. Därför har vi, och vårt land, fler magiker än några andra. Bönderna är glada att ge oss sina söner och döttrar, för när de kommer hem har de lärt sig besvärjelser de har nytta av; antingen för att hjälpa dem i styret av sina byar, som sannhörsel, eller i försvaret av desamma, som de många elementarkonsterna, men allra oftast för att hjälpa själva jordbruket. Den allra vanligaste besvärjelsen i Klomellien är framkallandet av regn. I de enklare akademierna börjar en novis att lära sig de enklare besvärjelserna och arbetar sig uppåt. Vid mogen ålder har en magiker lärt sig ett brett spektrum av sin skolas formler, de enklaste behärskar de med stor skicklighet, de svåraste med nöd och näppe. Denna ordning är dåraktig. Det vore som att träda in i en stad för att mötas av en man som presenterar sig som den inneboende takläggaren, skomakaren och barden, för att sedan ursäkta sig för sina undermåliga skor. I Bozsa frågar vi oss först vilka besvärjelser vi behöver. Att finna vatten är en god besvärjelse, men knappast något som varje animist behöver kunna. Att besudla vätskor är en färdighet som nästan aldrig efterfrågas, och den lärs i Bozsa bara ut till ett fåtal vid de nekromantiska akademierna. Många elever lär sig bara en, två eller tre besvärjelser, men i gengäld lär de sig dem mycket bra. Själv fick jag arbeta mig upp, men det fanns ett gott skäl till det, då det är klokt att bekanta sig med svagare eldelementarer innan man söker betvinga de mäktigare eldsandarna.
Bozsas vishet syns särskilt i utlärningen av de allra svåraste formlerna, såsom upprättandet av magiska portaler eller betvingandet av de högsta odöda. I de fallen kan en ung novis sättas på att endast lära sig en ensam formel. Innan han fått gråa hår kan han eller hon då bemästra sin formel till mästerskap, en formel som i ett kritiskt ögonblick ofta inte på några villkor får misslyckas.

På detta och många andra sätt har Bozsa vuxit sig starkt, mäktigt och respekterat på sina förfäders ruiner.

Vidina Ingaldiron

[birkebeineren]

1) Träskslätten – landområdet i söder som tidigare var en del av Baxarträsket, nu delvis uppdikat och bestående av odlingsbar jord, floden Gimdis avgränsar i söder och väster mot det övriga träsket.

1. Flo/flymarken för träskslätten? Kanske experimenteras med vattenvete här med?

Flomarken får då min röst. Vattenvete borde trivas här. Ank-animisterna magikerhus Quin äger flera stora plantager där avancerade experiment bedrivs.

EDIT: Förslagsvis ändras biten om ankor och magi till att ankorna ser med stor mistänksamhet på eventuella magiska experiment med deras kära vattenvete. Quin skulle heller kunna vara ett Hus av vitankor i Hisskov som bedriver en kampanj mot Bozsas magiker och deras hemskheter.

2) Åsryggen – Hisskoviska åsryggen i norr. Större delen av stadsstatens befolkning bor här. På norra sidan om åsen rinner floden Wemer.

2. Bra namn! Här kanske Bosza har någon mindre stad eller större by som vi kan namnsätta?

Gärna flera samhällen. Ett par av dessa kan vara Castella Baxa (byggt runt ett gammalt jorisk gränsfort) och Sjustaden (egentligen sju mindre byar som ligger nära varandra).

3) Bozsabergen – Bergsområdet i öster där Hisskoviska åsen går över i Melashebergen. Flera mindre floder har här sitt ursprung, Gimdis är en av dessa. Viss gruvdrift pågår här.

3. Bergen borde vara kände längre än Bosza har funnits. Vad gräver man efter i bergen? Kan malmen/stenen namngivit bergsområdet?

Exempelvis Monssabuleum/mo’sebuleum= sandstensbergen? Monstinerna/Mostina =tennbergen?monsgraniter/mo’granterna = granitbergen? Monsviculapiterna/moviculaperna = kvartsstensbergen?

Monstinerna/Mostina =tennbergen i någon variantfår min röst. Något av namnen kan också kanske användas om en gruvort?

Visst är det södermalm i Stockholm jag ser på kartan?:-)

Det är Södermalm innan stadsdelen var helt bebyggt. Exempelvis ses sjön Fataburen som nu är borta. Kartan vriden 45° till vänster.

[birkebeineren]

Hur gammal är Bosza som stad? År 186.e.O. så hände olyckan på Diamor som får den första magokratin att förintas. Fanns Bosza redan då eller anlades den av flyktingarna från första magokratin?

Så här står det i wikin:

243 e.O.
Det fåtal magiker som överlevt tiden sedan Joragas fall möts djupt inne i Baxardeltat. Ålderstigna och präglade av ett hårt liv i ett land som blivit misstänksamt mot magi samlas de vid ruinstaden Bozsa av en ung okänd mentalist vid namn Yara. Hon talar om hur södra Klomellien har vänt sig till präster istället för magiker under de senaste generationerna, och hur Lysande Vägen har vunnit folks hjärtan; om hur ett ekonomiskt välstånd kontrollerat av Mercanas handelshus har gjort landet svagt. Yara har visioner hon säger kan uppfyllas med hjälp av hemligheter hon hittat djupt under ruinstaden. Klomelliens magiker kan åter förenas i en önskan om att igen vinna betydelse och ställning.

En gammal ruinstad altså, sedan när och från vilken kultur osagt. Kanske från Kejsardömet Jorpagnas dagar? Namnet fanns redan är det tänkt och det är därifrån stadsstaten får sitt namn.

[birkebeineren]

Jag är inte så förtjust i Södermalm, dock. Jag ska skriva ihop en hyllning från Vidina som beskriver lite hur jag tänker mig att det ser ut innanför muren.

Och då har du kanske en karta som kan ersätta mitt förslag också?

Annars var tanken att kartan var en utgångspunkt att rita vidare på. Går att lägga till både murar, torn och trädgårdar för att passa med Vidinas berättelse.

[Torquemada]

Rita var jag dålig på redan i skolan... vänder mig mest mot de raka gatorna och täta bebyggelsen.

Hur var det nu med fjäderfäna, kunde de använda magi trots allt?

[Torquemada]

Menade inte att hacka på ditt hårda arbete, birke.
Sömnstörningar.

[birkebeineren]

Det kanske går att hitta en kompromiss? Lägga till torn och kupoler både på på de konstruktioner som syns på kartan och att låta ön omges av en mur? Lite av anledningen till att jag gillade kartan från första början var alla streck och markeringar som inte är rektangulära utan måste vara något annat som måste förklaras. Det kanske i vissa fall rör sig om trädgårdsrabatter odlingsbäddar? Tänkte oavsett inte att ön är lika stor som stadsdelen Södermalm utan en hel del mindre.

Men jag är heller ingen större kartritare.

Angående ankor och använding av magi kan det kannke tänkas at det förekommer även om det inte är så vanligt?

EDIT: Magi verkar inte vara något ankor använder så de föreslagna ank-animisterna utgår.

[Torquemada]

Låter bra.

[gtjorgo]

BOZSAS SKÖNHET OCH VISHET

Staden Bozsa ligger på en ö som omflyts av den magiska floden Gimdis. Som mest är den två fjärdingsvägar bred. En gång var den en vanlig stad, men under Cirkantens styre blev den känd som ”De Tusen Tornens Stad”, och all vanlig bebyggelse, som verkstäder, tjänarbostäder, värdshus, förråd och odlingar drevs ut utanför ön, på den omgivande landsbygden. Kvar blev bara de allt väldigare akademierna. Nästan alla tornen har nu fallit, men istället för att fylla upp staden med handelsbodar och skjul igen, så valde Bozsas vise att med animisternas hjälp låta det förflutnas misstag täckas av böljande gräsmattor och sköna trädgårdar. Om det inte vore för Sanzas skulle Bozsa bära namnet ”Trädgårdsstaden”.

I gryningen vilar ett skimmer över Gimdis, och dess yta bryts av fjälliga sjöormar och skummande undiner. Arvet från gångna mästare skänker ännu skönhet och säkerhet. I hela sin sträckning är ön omgiven av en hög mur, på sina ställen vittrad och ärgad, på andra täckt av murgröna. Över denna gröna mur flimrar torn och kupoler i en överjordisk purpur. Den största bron över Gimdis leder fram till den i jade snidade Drakporten, där utbölingar genomsöks. Bozsas ”hundra och en” akademier är byggda i en mängd olika stilar, då inspiration hämtats från platser långt bortom Ereb, ibland från bortom själva Altor.

Det finns många akademier i världen, men Bozsa fungerar på ett annat och visare sätt än de. I de enklare akademierna tjänar man pengar på att undervisa och lägger besvärjelser av personliga skäl. I Bozsa så är undervisningen en plikt, och besvärjelserna en utkomst. Vi lär upp dig, och sedan betalar du oss med hjälp av dina nya färdigheter. Vi väntar inte på att världens vinddrivna ska komma till våra portar, vi ger oss ut i landet och letar upp unga barn för att se om de har Gåvan, och för att påbörja deras utbildning så snart som möjligt. Därför har vi, och vårt land, fler magiker än några andra. Bönderna är glada att ge oss sina söner och döttrar, för när de kommer hem har de lärt sig besvärjelser de har nytta av; antingen för att hjälpa dem i styret av sina byar, som sannhörsel, eller i försvaret av desamma, som de många elementarkonsterna, men allra oftast för att hjälpa själva jordbruket. Den allra vanligaste besvärjelsen i Klomellien är framkallandet av regn. I de enklare akademierna börjar en novis att lära sig de enklare besvärjelserna och arbetar sig uppåt. Vid mogen ålder har en magiker lärt sig ett brett spektrum av sin skolas formler, de enklaste behärskar de med stor skicklighet, de svåraste med nöd och näppe. Denna ordning är dåraktig. Det vore som att träda in i en stad för att mötas av en man som presenterar sig som den inneboende takläggaren, skomakaren och barden, för att sedan ursäkta sig för sina undermåliga skor. I Bozsa frågar vi oss först vilka besvärjelser vi behöver. Att finna vatten är en god besvärjelse, men knappast något som varje animist behöver kunna. Att besudla vätskor är en färdighet som nästan aldrig efterfrågas, och den lärs i Bozsa bara ut till ett fåtal vid de nekromantiska akademierna. Många elever lär sig bara en, två eller tre besvärjelser, men i gengäld lär de sig dem mycket bra. Själv fick jag arbeta mig upp, men det fanns ett gott skäl till det, då det är klokt att bekanta sig med svagare eldelementarer innan man söker betvinga de mäktigare eldsandarna.
Bozsas vishet syns särskilt i utlärningen av de allra svåraste formlerna, såsom upprättandet av magiska portaler eller betvingandet av de högsta odöda. I de fallen kan en ung novis sättas på att endast lära sig en ensam formel. Innan han fått gråa hår kan han eller hon då bemästra sin formel till mästerskap, en formel som i ett kritiskt ögonblick ofta inte på några villkor får misslyckas.

På detta och många andra sätt har Bozsa vuxit sig starkt, mäktigt och respekterat på sina förfäders ruiner.

Vidina Ingaldiron

Bra beskrivning av Bosza enligt mig!
Har tornen fallit under cirkantens inbördeskrig?(magikernas krig)
Då den andra magokratin varade mellan 200e.O-400e.O. Så bör inte alla fallit på grund av ålder och vanskötsel allena?



Jag gillar tankarna om specialiserade magiker med få men potenta besvärjelser. Kanske är det kopplade till de olika ’husen’ tillhörande ’de hundra och en’?
Att ett hus lär ut ett par besvärjelser man blir virtuos i men inte andra. Vilket innebär att ska man lära sig fler får man söka sig vidare till andra skolor?
Kanske är utbildningen formad så att lärlingen knyts till ett hus där signaturbesvärjelserna lärs ut. Utöver detta lär eleven sig (i större grupper under allmänna lärare) magiteori, alkemi, kultur etc gemensamt? Kanske är detta en försiktighetsåtgärd från rådets sida för att förhindra att vissa hus konspirerar, forskar fram hemliga och förbjudna ritualer eller megalomana tankar frodas i något hus?
Man kanske till och med har slumpvis utvalda studiegrupper där lärlingar från olika hus tar sig an uppgifter tillsammans?

[gtjorgo]

Kan inte ankor magi?:o

[birkebeineren]

Har tornen fallit under cirkantens inbördeskrig?(magikernas krig)
Då den andra magokratin varade mellan 200e.O-400e.O. Så bör inte alla fallit på grund av ålder och vanskötsel allena?

En del av dessa sammanfallade torn kan ju vara från innan magikerna började bygga i den gamla ruinstaden Bozsa 243 eO? Sen låter det passande att en massa byggnader föll samman under händelsena kring Magikernas krig ca 400 eO. Ytterligare förstörelser i Bozsa kan sen kanske förklaras med något angrepp från jordiska plundrare under perioden 400-450 eO då de gjorde ett comeback till Klomelllien under denna period? Vi vet att jorderna drog sina skepp genom Baxarträsket 412 eO när de plundrade Erfavelklostret invid Jaggaracksjön och då kan det ju tänkas att de försökte, och kanske lyckades, korsa Gimdis och ta sig in i både stadsstaten och själva Bozsa stad?

Sen kan det i sammanhanget tilläggas att det är tänkt att det var en ung Harald Krokig, den senare kungsjarlen av Jorduashur, som egentligen helt oavsiktligt orsakade Cirkantens fall i Bozsa när han stal deras berömda Ametistkalk. Om det hände inledningsvis innan Magikernas krig bröt ut eller var en av de bidragande orsakerna till att det avslutades är oklart. Vad Yolevs lärde är överens om är att det fanns kraftiga spänningar, motsättningar och interna maktstridighete i Bozsa vid den här tiden men hur dessa artade sig exakt är mycket oklart. Även om magikerna i sammanslutingen kallad Cirkanten var dominerande i Bozsa så fanns det andra krafter också.

[Mikael]

Kan inte ankor magi?:o

Det hade jag missat, var kommer det påfundet ifrån?

[Torquemada]

Tornen rasade mest under Magikerkriget, följt av yttre (krokiga) krafter, följt av vanskötsel (och en del magiska olyckor, men vi kallar det vanskötsel).

Vidina överdriver lite. De specialiserade och nyttoinriktade magikerna är vad den nuvarande ledningen både vill se och ge intryck av, men själva är de naturligtvis fullt utbildade mångsysslare. Det finns med andra ord fortfarande många utbildningsvägar. Utlänningar som vill lära sig kasta eldbollar måste fortfarande betala i guld.

Magikerkriget försenades genom att de allt mer maktfullkomliga magikerna splittrades över landet och upprättade akademierna i Melorgh, Sanzas och Mercana, samt lite andra småbyggen. I slutändan hjälpte det inte, kriget bröt ut och elementarstormar svepte över landet, odöda marscherade i tusental och demoner regnade från skyn. Bozsa "segrade", men var så svagt efteråt att deras makt var bruten. Akademin i Sanzas utplånades efter kriget av lokalbefolkningen, bara ruiner finns kvar, och i Mercana finns knappt ens det kvar. Melorgh tog mest stryk och är sedan dess infekterat med magisk ohyra. Här och var i Klomellien finns nedgrävda och bortglömda magiska projekt som ligger och pyr, ingen till glädje utom en och annan zemnit.