Frågan om hur LVs munkordnar ser ut och är organiserade har dykt upp i Fil-Tofia tråden. Inte mycket är skrivet om dessa men här och var finns material att utveckla.
Från wikin:
S:t Dericusregeln
Den levnadsregel som de flesta av Caddos solmunkar och soljungfrur lyder under. Utformad av S:t Dericus på 200-talet e.O. Ordnar tillhörande den aidniska grenen av Lysande Vägen följer levnadsreglar som i större eller mindre grad följer S:t Dericusregeln.
Då munkar och nunnor i den aidniska grenen alltid tillhör en särskild orden som välsignats av exarken lyder de formellt under sitt klosters överhuvud, som i sin tur lyder under ordens stormästare. Denne svarar till ordû-kerîgassen i Ekeborg, även om en orden oftast besitter en stor del självständighet.
Ordû-kerîgassen (från "ordû" - orden) - Ordnarna
Nuvarande innehavare: Hans helighet Hugil Strang av Kastellien (kardier)
Följande är de korrekta tituleringarna för de olika ämbetena inom den aidniska grenen:
Munk: “Broder NN” (om klosterföreståndare, “Fader NN”)
Nunna: “Syster NN” (om klosterföreståndarinna, “Moder NN”)
Ämbetskläder - Solnunna
Ämbetskläder - Solmunk
Ett kloster (eller mer specifikt, solkloster) är det heliga tillhållet för munk- och nunnekommuniteter. Ordet kloster kommer från den kejserliga jorins klawshtrum - "avskild plats, stängd dörr". På Caddo kallas dessa helgedomar för apidioler, men detta dalksika ord används sällan på fastlandet. Man gör skillnad på munkkloster och nunnekloster då män och kvinnor aldrig delar bostad inom de religiösa ordnarna. Det var munken S:t Dericus som på 200-talet e.O. noga skrev ner hur kloster skulle byggas, och dennes riktlinjer följs än idag på de flesta håll. Först och främst skall ett kloster helst inte byggas i en stad eller by, utan en bit utanför ett existerande samhälle. Däremot händer det ofta att samhällen senare växer upp runt klostret, men det är en annan sak. I mitten står bönehuset, vilket på många sätt liknar ett bytempel, men är i regel högre. Solluckor brukas naturligtvis i bönehuset på samma sätt som i bytempel och solkatedraler. I anknytning till bönehuset ligger tre andra byggnader: läshuset, matsalen och tvagningshuset. De flesta kloster har dessutom en örtagård eller trädgård som munkarna eller nunnorna noga sköter om. En bit från de centrala byggnaderna finns munkarnas eller nunnornas boplatser. De delar aldrig rum utan har sina egna i närheten av klostret. Man samlas till gemensam bön fyra gånger om dagen (soluppgång, middag, solnedgång och midnatt) och välkomnar besökare att delta i bönestunderna. Ett kloster styrs av en dédo (dalkiska för ”fader”) eller áma (dalkiska för ”moder”) som är ansvarig för sina bröders eller systrars andliga utveckling.
S:t Dericusklostret, fyra mil norr om Indarsol, Zorakin
Att vara skolad har alltid varit av stor vikt inom den Lysande Vägen, då profeten Odo själv sade att “Vägen till upplysning är vishet, och vishet kommer genom meditation, bön och flitigt läsande.” De första läroplatserna var apidiolerna (solklostren) på Caddo, där munkarna lärde befolkningen att både läsa, skriva och räkna. Ganska snart blev det också riarkernas uppgift att utbilda personer i sina riarkât, och de s.k. tempelskolorna bildades. Högre utbildning förlades till städerna där man vid katedralerna samlade samman sina främsta skolaster, och bildade de prestigefyllda katedralskolorna.
Klosterskolor
Idag fungerar klosterskolorna framför allt som läroplatser för elever som vill fördjupa sig i teologi, dalkiska, historia och metafysik. Det är vanligtvis personer som planerar att initieras som solmunkar eller riarker som studerar vid klostren, då utbildningen utmärks av strikt bönedisciplin och inte så sällan viss askes. Det är relativt billigt att studera vid klostren, och det är inte ovanligt att hela utbildningen betalas av bontisâtet, om eleven verkar lovande. Däremot är klostren relativt kräsna när det gäller vilka elever som antas - endast de som tros klara av klostrets disciplin utan att knota kommer in. Klosterskolorna har producerat alltifrån milda helgon som S:t Gendro den Barmhärtige till den nitiske pûr-kerîgassen Yvein Hevel av Krerex.
(Om LVs övriga utbildning: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... V.C3.A4gen)
Sen finns de olika ordnarna, flera namngivna men alla nästan outvecklade. Det som finns skrivet är bara en vag skiss. En lista finns i wikin med länkar vidare till varje ordens huvudartikel:
http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... unneordnar
Utöver detta finns säkert mer information här och var i trådar och artiklar.