Fil-Tofia

[birkebeineren]

Precis så. Hjortlöpe är trots sin höga position en ärans man. Han är också soldat och följer order. Har jag fattat honom rätt?

Riark Ivar i Stirpazklyft, är det från kampanjmaterialet? Då har han altså en syster i Tvillingstaden. Placerar vi S:t Kefimhuset i Fil eller Tofia? Snibben har eftersökt platser att sätta ut på kartan och det finns ju som bekant flera LV-byggnader att identifiera.

Om vi antar det låter det bra. När så riark Ivar får brevet gör han som alla "mina" gubbar. Vänder det till sin fördel och använder det i konspiratoriska syften. Han har nämligen ögonen på Kolberts stol. Den pompöse Hjortlöpe har sedan länge genomskådat honom och håller ett skarpt öga på allt Ivar gör. Kolbert är på olika sätt bådas antagonist, men Hjortlöpe är trogen kyrkan och lojal till bontisâlämbetet. Han har starka åsikter om Kolbert som person, men accepterar inte att riark Ivar inte respekterar bontisâlsämbetet oavsett vem som innehar det.

Allt det här kan stämma förutom beteckningen "pompös" för Hjortlöpe. Åtminstone inte på annat vis än det hans börd som echt gör honom. Echterna sätter sin ära högt och kaptenpriorn är inget undantag. Altbin Hjortlöpe är dock något så sällsynt som en echt med åtminstone lite insikt om vad hans fasthållande av "ära" kan ha för nackdelar i en värld av intriger och maktspel. Han tänker därför nog genom hur han agerar och är inte lika förutsägbar som många echter kan vara. Av denna anledning är det att han har fått sin post som kaptenprior i Stirpazklyfte. Stormästare Oban Starke av Solorden litar på att Hjortlöpe är rätt person att hantera den beryktade bontisâl Kolbert i Fil-Tofia. Den åldrande stormästaren är själv av raxorisk börd men känner igen sig själv i Hjortlöpe förutom att han är mera erfaren med ränkspel och vet att använda sig av det när situationen kräver.

Ursäkta om jag är lite diffus kring hur jag vill ha kaptenprior Hjortlöpe men både han och stormästaren Oban Starke är gamla skapelser som jag länge har haft en ungefärligt bild av om hur jag vill ha men som jag först nu försöker beskriva i förstålig text.

Någon form av bollsport. Typ https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Shrovetide_Football.
Fysiska grenar som styrkelyft eller stavkamp på flytande stockar. (en liten flirt med flottningen)
Annars kan mer klassiska saker som långbåtsrodd, bågskytte, armbrytning och liknande.
Vi kan väl fundera på grenar som är intressant för åskådare och förknippade med Slättebo, Philmark och Staden själv?

Datumen är helt ok!

Stavkamp på stockar låter spännande. Och långbåtsrodd åt vart sitt håll kring Ingenmansön där det blir extra svårt när valven under Kejsarbron skall passeras?

De olika miliserna tävlar i lag och lottas mot varandra i olika grenar. Stadsdel mot stadsdel och inte alltid Fil mot Tofia. Tros om det?

[Jeb]

Allt det här kan stämma förutom beteckningen "pompös" för Hjortlöpe. Åtminstone inte på annat vis än det hans börd som echt gör honom. Echterna sätter sin ära högt och kaptenpriorn är inget undantag. Altbin Hjortlöpe är dock något så sällsynt som en echt med åtminstone lite insikt om vad hans fasthållande av "ära" kan ha för nackdelar i en värld av intriger och maktspel. Han tänker därför nog genom hur han agerar och är inte lika förutsägbar som många echter kan vara. Av denna anledning är det att han har fått sin post som kaptenprior i Stirpazklyfte. Stormästare Oban Starke av Solorden litar på att Hjortlöpe är rätt person att hantera den beryktade bontisâl Kolbert i Fil-Tofia. Den åldrande stormästaren är själv av raxorisk börd men känner igen sig själv i Hjortlöpe förutom att han är mera erfaren med ränkspel och vet att använda sig av det när situationen kräver.

Det framgick lite dåligt, men i riarkens ögon är han pompös. Jag tycker att Hjortlöpe behålls som den ädle herre han är. Det gör att inte fullt så ädla ser ner på honom. Jag inser själv när jag läser att det framgick dåligt.

Ursäkta om jag är lite diffus kring hur jag vill ha kaptenprior Hjortlöpe men både han och stormästaren Oban Starke är gamla skapelser som jag länge har haft en ungefärligt bild av om hur jag vill ha men som jag först nu försöker beskriva i förstålig text.

Det skadar ju aldrig, men du har varit ganska tydlig så fort någon av dem kommit upp.

Stavkamp på stockar låter spännande. Och långbåtsrodd åt vart sitt håll kring Ingenmansön där det blir extra svårt när valven under Kejsarbron skall passeras?

Jag vill även kasta in en ide som en av mina spelar kläckte igår. Brudrovet. Detaljer kommer!

De olika miliserna tävlar i lag och lottas mot varandra i olika grenar. Stadsdel mot stadsdel och inte alltid Fil mot Tofia. Tros om det?

Officiellt aldrig Tofia mot Fil och ja till stadsdelar mot varandra. I det räv och rackarspel som går hand i hand med tävlingarna samarbetar ibland Fil-delarna mot Tofia-delarna. Det är inte ok enligt reglerna, men titta på Melodifestivalen och se hur ex. Norge, Sverge och övriga grannar lutar åt varandras håll. Kan en av Fils stadsdelar vinna får de hjälp av övriga som redan i det läget inte har något att vinna. Miliserna gör likadant, men de stöttar varandra i första hand även över gränserna. Skulle det stå mellan två miliser från respektive stad hjälper övriga kvarter till för att lyfta fram "sin" milis. Hur låter det? Ska munkordnarna tävla btw?

[birkebeineren]

Det skadar ju aldrig, men du har varit ganska tydlig så fort någon av dem kommit upp.

Jag kan nog kanske bli lite för tydlig ibland. Tycker egentligen det är jätteroligt när någon använder mina skapelser så fortsätt med det!

Riark Limberg således en ny pjäs på brädan. Verksam i baronatet Floddalen och Stirpazklyfte köping var det väl? Är han möjligen konsulit hos baronen?

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Konsulit

Jag vill även kasta in en ide som en av mina spelar kläckte igår. Brudrovet. Detaljer kommer!

Då väntar vi på dessa.

Officiellt aldrig Tofia mot Fil och ja till stadsdelar mot varandra. I det räv och rackarspel som går hand i hand med tävlingarna samarbetar ibland Fil-delarna mot Tofia-delarna. Det är inte ok enligt reglerna, men titta på Melodifestivalen och se hur ex. Norge, Sverge och övriga grannar lutar åt varandras håll. Kan en av Fils stadsdelar vinna får de hjälp av övriga som redan i det läget inte har något att vinna. Miliserna gör likadant, men de stöttar varandra i första hand även över gränserna. Skulle det stå mellan två miliser från respektive stad hjälper övriga kvarter till för att lyfta fram "sin" milis. Hur låter det? Ska munkordnarna tävla btw?

Låter bra tror jag. Munkordnarna tävla? Tja, varför inte? Hade en idé om att Lazarethklostret i Tofia ställde upp i tävlingen och då kan lika gärna klostret utanför Fil ställa upp. Kanske även prästmunkarna i bontisâlens palatstados? Eller blir det konstigt med munkar och präster i ett folkligt gyckel?

[Jeb]

Jag kan nog kanske bli lite för tydlig ibland. Tycker egentligen det är jätteroligt när någon använder mina skapelser så fortsätt med det!

Man blir lite fäst vid sina gubbar och vill att de ska vara som man tänkt sig. Just Hjortlöpe tror jag att vi tänker ganska? Han är en god rättskaffens person i en skitstorm av lismande politiker vilka har sin eller andras agenda för ögonen. Hjortlöpe försvarar sina och kyrkans principer vilka är hans huvudsakliga drivkraft. Det ställer till problem för övriga då de utåt sätt måste agera enligt LV's läror och Hjortlöpe påminner dem alla om det.

Riark Limberg således en ny pjäs på brädan. Verksam i baronatet Floddalen och Stirpazklyfte köping var det väl? Är han möjligen konsulit hos baronen?

Han är en pjäs och är en uppgående stjärna. Han är mycket förtrogen med baron Hindrik av Flodalen och ser i framtiden sig som baronens (vilket i dagsläget är tänkt att bli greve Splintersköld) närmaste man. Riark Ivar är en makthungrig individ och har lyckat snärja den homosexuelle baron Hindrik. Ivar själv hyser inga kärleksfulla känslor mot baronen utan agerar helt av egoistiska själ. Konsulit till baron Splintersköld är exakt det han är och jag ska uppdatera materialet på forumet. Tack för titeln!

Låter bra tror jag. Munkordnarna tävla? Tja, varför inte? Hade en idé om att Lazarethklostret i Tofia ställde upp i tävlingen och då kan lika gärna klostret utanför Fil ställa upp. Kanske även prästmunkarna i bontisâlens palatstados? Eller blir det konstigt med munkar och präster i ett folkligt gyckel?

Munkordnarna känns ok. Det är ett sätt för att under några få dagar ge de hårt hållna solmunkarna en chans till förströelse och ledigt. Prästeskapet tycker jag kanske innerst inne vill återuppleva ungdomen och tävla, men gör det inte.

[Snibben]

Har varit på semester några dagar och inte loggat in men läst lite via mobilen.
Varit i Gdansk och fått nya idéer om medeltidsstäder och besökt ordensborgen Malbork.

Har nu en MASSA kommentarer.....

Samma skrå, olika gillen, så kan det också vara. Ytterligare tillägg till Traktatet i Tofia.

Angående möbelsnickeri och andra trähantverk så bygger det på en gammal utveckling av Philmark:

Slutligen så har vi Philmark längst ut i öster. Här har tillgången på timmer aldrig varit något problem. Detta är en av de faktorer som gjort det möjligt för Philmark att bli ett centrum för träsnidare och snickare av alla de slag. Många är de adelsmän och rikare borgare som har en himmelssäng tillverkad av någon av mästarna i Fil. Eftersom trävaror är ganska skrymmande har man varit tvungen att specialisera sig på lyxartiklar såsom himmelssängar som kan bära transportkostnaderna. Detta har också lett till att allt mer av råvarorna importeras från avlägsna platser som Morelvidyn och Melukha och kopplingen till skogen har därmed minskat.

Gillar att anknyta till gamla och gärna obskyra detaljer från både källor och gamla forumtrådar.

Ja, jag tycker också det är roligt med dessa anknytningar men det finns inget som säger att alla möbelsnickare i Fil-Tofia tillverkar alla slags möbler. I en stad som Fl-Tofia känns det mer självklart att specialisera sig på olika grenar inom detta hantverk och således få fler skrån.

Tror att LV behandlar alla sjuka och fattiga oavsett religion, så länge inte patienten visar och förespråkar sin egna tro. Står något om detta och att Odos budskap i Gyllene Boken var att alla inteligenta varelser är lika inför Etin. Någon annan religion än LV är knappast förekommande i Aidne så något stort problem borde det inte vara. Ankor och halvlängdsmän är dessutom etinstrogna i Aidne och dvärgar gissar jag på tar hand om sina egna. Övriga folkslag så som olika djurfolk är ytterst sällsynta och behandlas troligtvius utifrån situation.

Jo, jag köper att LV behandlar och tar hand om de fattiga i viss mån. Tror inte att de gör det helt av godhet. Jag tänker bara att ex. tjuvgillet bjuder ett alternativ och som du säger tack vare sådana som Kolbert ser deras alternativ bättre ut.

Att tjuvgillena tar hand om fattiga i Fil-Tofia kan vara en orsak av bontisâl Kolberts politik som mest handlar om att berika LV och honom själv, mest honom själv.

Japp. Hans fattigstugor är rena terrorhusen och de arma stackarna hyrs ut som en andra klassens arbetskraft. Trashanksupproret 607eO är det första tecknet på att fattigvården inte mår prima.

Jo, faktiskt av ren godhet. Detta betyder inte att den är kostnadsfri utan var och en betalar efter egen förmåga. Fattiga betalar kanske några kopparslantar och rika får betala i silver. Tanken om att godhet är totalt självuppoffrande och gratis är felaktig. Ibland kanske andra krav ställs som att en krigare måste ge upp sitt svärd eller en köpman sitt yrke men detta är nog mer när Etin själv utför mirakler.

Det sägs i både källor och utvecklingar att LVs prästerskap ofta tänker mest på makt och rikedom så även om Läran förespråkar fattigvård och godhet sker det nog endast i "viss mån" på många platser.

Har alltid tyckt att det är lite synd att de beskrivs på det här sättet. I vår värld under medeltiden var det ett fåtal av kyrkans män som verkade så som i Robin Hoodlegenderna och Ivanhoe.
Vad man måste komma ihåg är att LV:s toppmän jobbar för kyrkan och Etin. De är inte korrumperade utan tar sig, som kyrkoherrar, samma rätt som världsliga herrar när det gäller att indriva skatt och arrenden.
En viktig sak att komma ihåg är att LV inte på något sätt förtrycker och pressar folk in i sin kyrka utan detta är något som folket själva vill ha och är beredda att betala för. (Ok, soltåg och liknande förekommer men där de har misslyckats omvända folket är där de inte velat haft LV)

Han är en pjäs och är en uppgående stjärna. Han är mycket förtrogen med baron Hindrik av Flodalen och ser i framtiden sig som baronens (vilket i dagsläget är tänkt att bli greve Splintersköld) närmaste man. Riark Ivar är en makthungrig individ och har lyckat snärja den homosexuelle baron Hindrik. Ivar själv hyser inga kärleksfulla känslor mot baronen utan agerar helt av egoistiska själ. Konsulit till baron Splintersköld är exakt det han är och jag ska uppdatera materialet på forumet. Tack för titeln!

Låter bra tror jag. Munkordnarna tävla? Tja, varför inte? Hade en idé om att Lazarethklostret i Tofia ställde upp i tävlingen och då kan lika gärna klostret utanför Fil ställa upp. Kanske även prästmunkarna i bontisâlens palatstados? Eller blir det konstigt med munkar och präster i ett folkligt gyckel?

Munkordnarna känns ok. Det är ett sätt för att under några få dagar ge de hårt hållna solmunkarna en chans till förströelse och ledigt. Prästeskapet tycker jag kanske innerst inne vill återuppleva ungdomen och tävla, men gör det inte.

Hela idén med att vara munk är att avstå från världsliga saker och aktiviteter. Att leva som munk är att leva ett strängt liv med försakelse men ändå skall man tas om hand om och ges det nödvändiga (detta ses till av abboten, priorn eller vad man nu kallar respektive klosters ledare). Att delta i sport, gyckel, pjäser, marknader eller avrättningar är sådant en kyrklig person skall avstå.
Undantaget är den stackars abboten som måste förestå klostret i världsliga ting. Han måste, av artighet, delta när han bjuds in av världsliga herrar (inte som atlet men som åskådare). Samma sak i klostret måste abboten ha en särskild matsal där han kan ta emot världsliga gäster så att de inte stör munkarnas måltid - naturligtvis måste dessa gäster serveras enligt den rang de har osv.


Som jag skrev överst har jag fått en massa idéer om medeltidsstäder och "byggt om" hamnen i Fil (numera med fyra kranar á la Statskranen i Danzig och gjort hamnen mera längsgående än fyra bryggor som sticker ut.
Har även gjort fler gator och gränder i staden för att få den att kännas mer som en stad.
Samt fyra Markandsportar runt Fil-markand - När dessa är stängda är marknaden stängd och inga mer varor får föras ut eller in (privatpersoners shoppade varor är naturligtvis undantaget). Portarna stänger aldrig av marknadstorget utan det går att promenera runt de flesta antingen direkt eller via sidogator.
Tycker ni att det helt dumt ut kan jag naturligtvis återställa kartan.

Fil-Tofia Karta 2019 Jul3.png

[birkebeineren]

Ja, jag tycker också det är roligt med dessa anknytningar men det finns inget som säger att alla möbelsnickare i Fil-Tofia tillverkar alla slags möbler. I en stad som Fl-Tofia känns det mer självklart att specialisera sig på olika grenar inom detta hantverk och således få fler skrån.

Gärna flera skrån specialiserad på olika möbler. Fil (iallafall) är tänkt som en trähantverkstad och då kan det passa. Staden är dock inte så stor men det gör kanske inget? Någonstans har jag nämnd en himmelsängstillverkare med en mystisk gesäll från Efaro tror jag...

Jo, faktiskt av ren godhet. Detta betyder inte att den är kostnadsfri utan var och en betalar efter egen förmåga. Fattiga betalar kanske några kopparslantar och rika får betala i silver. Tanken om att godhet är totalt självuppoffrande och gratis är felaktig. Ibland kanske andra krav ställs som att en krigare måste ge upp sitt svärd eller en köpman sitt yrke men detta är nog mer när Etin själv utför mirakler.

Vilka bevekelsesgrunder som ligger bakom de olika prästernas handlingar lär variera men tanken att den fattige som söker vård bidrar efter förmåga kan vara något som uppmuntras enligt Gyllene Boken. Möjligtvis står det skrivet något om just detta i antingen källorna eller här och på wikin i LV-artikeln.

Har alltid tyckt att det är lite synd att de beskrivs på det här sättet. I vår värld under medeltiden var det ett fåtal av kyrkans män som verkade så som i Robin Hoodlegenderna och Ivanhoe.
Vad man måste komma ihåg är att LV:s toppmän jobbar för kyrkan och Etin. De är inte korrumperade utan tar sig, som kyrkoherrar, samma rätt som världsliga herrar när det gäller att indriva skatt och arrenden.
En viktig sak att komma ihåg är att LV inte på något sätt förtrycker och pressar folk in i sin kyrka utan detta är något som folket själva vill ha och är beredda att betala för. (Ok, soltåg och liknande förekommer men där de har misslyckats omvända folket är där de inte velat haft LV)

Tycker absolut inte vi skall göra LV synonym med maktmisbruk och korruption men enligt källorna är det inte ovanligt. Sen är det som du säger inte nödvändigtvis korrupt att bete sig som en kyrkoherre säkert oftast gör i Aidne enligt de rådande samhällsnormerna (och troligen även lagarna) men enligt exempelvis De Enkla är detta inte i tråd med Odos Lära.

Även bra att påminnas om att folket i etinstrogna länder både genom vana och önskan accepterar den rådande ordningen. Åtminstone till den grad att vi inte känner till några stora folkliga uppror eller liknande.

Hela idén med att vara munk är att avstå från världsliga saker och aktiviteter. Att leva som munk är att leva ett strängt liv med försakelse men ändå skall man tas om hand om och ges det nödvändiga (detta ses till av abboten, priorn eller vad man nu kallar respektive klosters ledare). Att delta i sport, gyckel, pjäser, marknader eller avrättningar är sådant en kyrklig person skall avstå.
Undantaget är den stackars abboten som måste förestå klostret i världsliga ting. Han måste, av artighet, delta när han bjuds in av världsliga herrar (inte som atlet men som åskådare). Samma sak i klostret måste abboten ha en särskild matsal där han kan ta emot världsliga gäster så att de inte stör munkarnas måltid - naturligtvis måste dessa gäster serveras enligt den rang de har osv.

Låter rimligt. Då säger vi altså att klostren och deras munkar inte deltar i Spelen?

Som jag skrev överst har jag fått en massa idéer om medeltidsstäder och "byggt om" hamnen i Fil (numera med fyra kranar á la Statskranen i Danzig och gjort hamnen mera längsgående än fyra bryggor som sticker ut.
Har även gjort fler gator och gränder i staden för att få den att kännas mer som en stad.
Samt fyra Markandsportar runt Fil-markand - När dessa är stängda är marknaden stängd och inga mer varor får föras ut eller in (privatpersoners shoppade varor är naturligtvis undantaget). Portarna stänger aldrig av marknadstorget utan det går att promenera runt de flesta antingen direkt eller via sidogator.
Tycker ni att det helt dumt ut kan jag naturligtvis återställa kartan.

Bryggorna ser bra ut. Och med kranar blir nog Jeb glad. Även marknadsportarna. Sen undrar jag om inte stadsdelarna med sina nya gator och gränder ser lite för planerade och ordningsamma ut? Fast det kan kanske förklaras med att staden exempelvis förstörts genom krig eller brand och byggts upp igen? Fil förstördes ju till stor del (inte tadosen gissar jag?) under svartfolkens angrepp 484 eO. Du som kartritare får bestämma. Ändrar du så kan en detalj vara att de delar av staden som är äldst och kanske delvis går tillbaka till Kejsardöemt Jorpagnas dagar vara mer avvikande än vissa nyare delar. Sen kan kanske kvarteren i stadsdelen Sydslänten mera följa höjdkurvorna i terrängen?

[birkebeineren]

Angående fattigstugan, eller Kefimhuset om vi kallar det så, vart ligger detta? I Philborgsbyn finns två LV-byggnader markerade, 2 och 4, och ett av dessa skulle kunna vara ett alternativ. Eller byggnad 14 i Sydslänten?

Sen verkar det förövrigt som att stadsdelarna Oxekarna, Mellangränderna och Tofia-Brygga saknar ett soltempel för den lokala församlingen. Templet 5 i Mellangränderna är nu tiillägnat S:t Palins Orden men om vi flyttar orden till Philborgsbyn och den stora byggnad 2 där kan templet löser vi det. Fast då kan inte 5 vara Kefimhus...

[birkebeineren]

Vi började diskutera Stadsråden här: viewtopic.php?p=40881#p40881

Senaste utkastet till vilka som sitter i stadsråden:

Fil
Hertig Ulrik Dagge
Bontisâl Kolbert av Fil-Tofia

Stadsfogden av Fil Hermond Galle
Stadsfogden av Tofia Riddar Botulf Axman
Godsfogde riddar Hynerik Dagge av Daggeslätt
Godsfogde Riddar Vendelrik Dagge av Bark
Riddar Harpian Fjellgenser av Phil. Grevlig fogde och utvald av hertigen
Advokat Malva Joarsdotter utvald av hertigen. Följer en tradition av kvinnliga advokater i rådet. För att hylla Advokaten Dirivin.
Vendelina av (stadsdel) från krögargillet
Mäster Jonos från Möbelsnickarnas skrå
Mäster Yrbas från Träsnidarnas skrå
Mäster Ermin från Flottarnas skrå (Mutad av Flodbaronerna)
Mäster Reter Havsskum från fiskarnas skrå
Vaktkapen Riddar Loban Ryttarsporre

Tofia
Hertig Leovin Strizberg
Bontisâl Kolbert av Fil-Tofia

Stadsfogden av Fil Hermond Galle
Stadsfogden av Tofia Riddar Botulf Axman
Köpman Kart Jisaksson från Jisaksons handelshus
Köpman Hugimond Dopping (anka) från (ankshandelshus)
Köpman Lemina Anvalsdotter från Handelshuset Kolarbröderna
Slottsfodge Josse Eiriksson av Tofia
Mäster Kyrian Ragnvaldsson från Handlargillet
Mäster Byron från Trollkarlarnas skrå
Mäster Hans från Smedernas skrå
Mäster Gurdmund från Läderarbetarnas skrå
Skolast Tomaz av Pendon hertigens skattmästare
Stadsskalden Willford Skakspjut

Trollkarlarnas skrå ändrade vi till Magikernas Gille.


Jag undrar om både stadsfogdarna och hertigarna har plats i stadsråden? Stadsfogdarna har jag sett som hertigens ersättare och den som sitter på borgmästarens stol vid stadsrådsbordet. Hertigarna anser sig ha bättre saker att göra än att diskutera administartionen av en stad. Eller låter vi både hertig och stadsfogde sitta i råden? Kanske det inte ens finns en stadsfogde?

Godsfogdarna, slottsfogden och den grevliga fogden gissar jag sitter där som någon sorts representanter för den lokala adeln, eller hur Jeb?

Advokaten i Fil och skolasten i Tofia en slags byråkrat som ytterligare stärker hertigarnas kontroll över städerna?

Vaktkaptenen och stadsskalden är kanske några som arbetar åt stadsrådet häller än sitter i det? Åtminstone vaktkaptenen. Stadsskalden kan kanske sitta med som en representant för Heraldikhuset?

Titus Lindeblad som (med okänd titel) är överhuvud för Lazarethklostret kan möjligen få en plats i Tofias stadsråd, lite motvilligt så som Snibben var inne på att munkar kan vara i mötet med omvärlden, men pliktuppfyllande och skötsam.

Gärna även några fler köpkvinnor eller köpmän i Fils stadsråd om vi hittar plats.

[Snibben]

Bryggorna ser bra ut. Och med kranar blir nog Jeb glad. Även marknadsportarna. Sen undrar jag om inte stadsdelarna med sina nya gator och gränder ser lite för planerade och ordningsamma ut? Fast det kan kanske förklaras med att staden exempelvis förstörts genom krig eller brand och byggts upp igen? Fil förstördes ju till stor del (inte tadosen gissar jag?) under svartfolkens angrepp 484 eO. Du som kartritare får bestämma. Ändrar du så kan en detalj vara att de delar av staden som är äldst och kanske delvis går tillbaka till Kejsardöemt Jorpagnas dagar vara mer avvikande än vissa nyare delar. Sen kan kanske kvarteren i stadsdelen Sydslänten mera följa höjdkurvorna i terrängen?

Jag har studerat flera medeltida stadsplaner och kommit fram till att denna skulle fungera bättre för en handelsstad som Fil-Tofia. När man ser på städer som Stockholm, Visby, Lübeck, Danzig, Paris, London m.fl. brukar gator följa på gator och krosa varandra - ju mer befolkning ju tätare stad.
Fast det finns naturligtvis flera andra faktorer
Geografiska: Tofia rullar slött med mot Stirpaz med cirka 2m höjdskillnad från nordligaste tornets bas till stranden och Fil höjer sig på en kulle som med en höjd på ca 12 m (eller 14m om man räknar från stranden) Mellangränderan snirklar sig makligt runt kullen medan Sudslänten och Oxekarna har kvarter som byggts i nedförsbacke.
Täthet: Fil och Tofia är båda städer som främst har verkstäder, värdshus, butiker och lagerhus och väldigt få stadsgårdar. Det gör att att husen kan ligga tätt och behöver små till inga gårdar.
I övrigt föreställer jag mig att både Fil och Tofia främst består av trähus med lerklining då timmer hela tiden förs ned från Brynhildurskogen och lerklining (som består av flera olika ingredienser än lera) finns i god tillgång. Sten förts ned vi Stirpaz men det finns inga lertäckter för gott tegel. Däremot finns det lertäckter för plattor och tackpannor. Att husen är gjorda i trä betyder att stadsbränder bryter ut med jämna mellanrum och kan ibland förstöra hela kvarter (Historiskt är detta något som hände i åtskilliga städer men ändå fortsatte man att bygga tätt och i trä så det är inga konstigheter).
Praktiskt: Att gata följer på gata i stad där alla varor förs genom staden från flera hamnar och portar samt distribueras ut över hela staden medför att långa gator är praktiska.
Antika stadsplaner: Eftersom både Fil och Tofia är anlagda redan under den Jorpagniska tiden så kan en del av gatunätet vara rester från denna period. Man har till stor del fortsatt att bygga på flera av dessa eller förlängt gatorna.
Parallella gator: Gatorna går gärna parallellt med murar och huvudgatan. (detta är mer av en observation)

Detaljer kan vi dock ändra på i framtiden.

[Snibben]

Angående fattigstugan, eller Kefimhuset om vi kallar det så, vart ligger detta? I Philborgsbyn finns två LV-byggnader markerade, 2 och 4, och ett av dessa skulle kunna vara ett alternativ. Eller byggnad 14 i Sydslänten?

2. är en av stadtadoserna för en av Fils stadsförsamlingar
4. Beskrev jag som en Brendisk bönepamod (ditt besökande brendiska köpmän går för att hör predikan på brendiska)

14. Det är en rätt så stor byggnad som ligger på en av stadens finnare och dyrare adresser - skulle du bygga ett fattighus på Gustav Adolfs torg?

Sen verkar det förövrigt som att stadsdelarna Oxekarna, Mellangränderna och Tofia-Brygga saknar ett soltempel för den lokala församlingen. Templet 5 i Mellangränderna är nu tiillägnat S:t Palins Orden men om vi flyttar orden till Philborgsbyn och den stora byggnad 2 där kan templet löser vi det. Fast då kan inte 5 vara Kefimhus...

Ja, det ansågs vara för mycket pamoder i städerna så jag gjorde dem större och färre.
Stora pamoden i Philborgsbyn är stor nog för att serva hela norra (om Via Aidne) Fil. I Sydslänten ligger den minsta stadspamoden vid ljustorget och den servar främst sydslänten. I Kaparkvarteren ligger den nästa största stadspamoden i Fil och servar även oxekarna.

I Tofia ligger stora stadspamoden vid torget och ger service till större delen av Tofia (Fil stadspamod (Den heliga Odos moder) skryter med att den är längre än bontisalens tados men eftersom den är smalare har den mindre volym).
Pamoden i Parkstaden vänder sig till en majoritet av dess invånare och pamoden i Söder om torget vänder sig bara till de som bor i den södra delen av denna stadsdel - övriga och de som bor i Fil-brygga får gå till stadspamoderna.

Folk i förstäderna Lill-Fia och Rackarbyn (eller om ni vill ha något annat namn på denna) besöker också de stora stadspamoderna vi större heliga dagar eftersom deras bytempel är för små för större samlingar

[Snibben]

Fil-Tofia Karta 2019 Oxekarna.png

Föreslår att Kefirhuset ligger på 2. i Oxekarna.

[Jeb]

Jo, faktiskt av ren godhet. Detta betyder inte att den är kostnadsfri utan var och en betalar efter egen förmåga. Fattiga betalar kanske några kopparslantar och rika får betala i silver. Tanken om att godhet är totalt självuppoffrande och gratis är felaktig. Ibland kanske andra krav ställs som att en krigare måste ge upp sitt svärd eller en köpman sitt yrke men detta är nog mer när Etin själv utför mirakler.

Vilka bevekelsesgrunder som ligger bakom de olika prästernas handlingar lär variera men tanken att den fattige som söker vård bidrar efter förmåga kan vara något som uppmuntras enligt Gyllene Boken. Möjligtvis står det skrivet något om just detta i antingen källorna eller här och på wikin i LV-artikeln.

Då är det i mitt tycke inte helt av godhet, men vi tycks mena samma sak i stort.

Det sägs i både källor och utvecklingar att LVs prästerskap ofta tänker mest på makt och rikedom så även om Läran förespråkar fattigvård och godhet sker det nog endast i "viss mån" på många platser.

Har alltid tyckt att det är lite synd att de beskrivs på det här sättet. I vår värld under medeltiden var det ett fåtal av kyrkans män som verkade så som i Robin Hoodlegenderna och Ivanhoe.
Vad man måste komma ihåg är att LV:s toppmän jobbar för kyrkan och Etin. De är inte korrumperade utan tar sig, som kyrkoherrar, samma rätt som världsliga herrar när det gäller att indriva skatt och arrenden.
En viktig sak att komma ihåg är att LV inte på något sätt förtrycker och pressar folk in i sin kyrka utan detta är något som folket själva vill ha och är beredda att betala för. (Ok, soltåg och liknande förekommer men där de har misslyckats omvända folket är där de inte velat haft LV)

Tycker absolut inte vi skall göra LV synonym med maktmisbruk och korruption men enligt källorna är det inte ovanligt. Sen är det som du säger inte nödvändigtvis korrupt att bete sig som en kyrkoherre säkert oftast gör i Aidne enligt de rådande samhällsnormerna (och troligen även lagarna) men enligt exempelvis De Enkla är detta inte i tråd med Odos Lära.

Även bra att påminnas om att folket i etinstrogna länder både genom vana och önskan accepterar den rådande ordningen. Åtminstone till den grad att vi inte känner till några stora folkliga uppror eller liknande.

Jag tycker inte alls att det är synd att de beskrivs på det sättet. För att nå den maktposition som topskitet av en så pass stor organisation som LV tror jag inte att religiös fromhet och hänsyn tar dig särskilt högt. Det är socialskills, stålar och hur man spelar maktens spel som tar en till toppen. Det sagt är det som du poängterar inte personlig vinning man sätter i första led utan kyrkans. Sedan åtnjuter man personlig flärd och lyx ju rikare kyrkan är och man själv är i en position att njuta av den rikedomen. Det varierar givetvis från plats till plats, men bymunken njuter av att vara en viktigt person i byn. Bontisâlen njuter på samma sätt, men hans livssituation ser helt annorlunda ut än munkens. Så fort det finns en hierarki börjar folk i botten blicka upp mot dem i toppen och sträva (eller drömma) sig dit. De i toppen utnyttjar sin ställning på ett eller annat sätt. Vad är annars poängen med att sträva dit? Till detta kommer det som samhället ser som godhet, även det varierar. Det är inte korrupt att kräva höga arrenden eller liknande i det samhälle vi nu beskriver. Frågan är bara hur mycket du kan kräva innan samhället reagerar? Beskriver vi då LV sett ur det flerhövdade samhällets ögon framstår not LV's prästerskap exakt på det sättet vi beskriver dem. Det betyder inte att prästerna på något sätt delar det synsättet.

När det sedan kommer till frivilligheten att tillhöra LV är det nog varierande. Soltåg har förekommit och förekommer i Palinor (även om det inte är LV så är det samma princip). Jag tror även att det finns ett stort grupptryck om du lever bland LV tillbedjare att konvertera till dem. Sedan förekommer mission i stor utsträckning och dess hela syfte är att värva medlemmar. Tillvägagångsättet är kanske inte våldsamt och hårt agiterande, men syftet är väl det samma?

Vi kan väl köra på att kyrkan är lika mångfasetterad som ett samhälle. Det finns snäll och dumma både bland trashankar och kungar?

Hela idén med att vara munk är att avstå från världsliga saker och aktiviteter. Att leva som munk är att leva ett strängt liv med försakelse men ändå skall man tas om hand om och ges det nödvändiga (detta ses till av abboten, priorn eller vad man nu kallar respektive klosters ledare). Att delta i sport, gyckel, pjäser, marknader eller avrättningar är sådant en kyrklig person skall avstå.
Undantaget är den stackars abboten som måste förestå klostret i världsliga ting. Han måste, av artighet, delta när han bjuds in av världsliga herrar (inte som atlet men som åskådare). Samma sak i klostret måste abboten ha en särskild matsal där han kan ta emot världsliga gäster så att de inte stör munkarnas måltid - naturligtvis måste dessa gäster serveras enligt den rang de har osv.

Låter rimligt. Då säger vi altså att klostren och deras munkar inte deltar i Spelen?

Jag utryckte mig lite enkelt kanske. Munkordnarna är med och tävlar inte vigda munkar. Kolstermunkar lever mycket riktigt ett avskilt och enkelt liv. Munkordnar under medeltiden var bestående av fler folk än så. De lekbröder vars studier förläggs vid klosterskolor smiter säkert ut och hittar på både rackartyg och synder när tillfälle ges. Sedan är det olika vilka kloster vi pratar om. De "öppna" ordnarna som sysslar med läkekonst och utbildning eller handel om man så vill är en del av samhället. De avskilda asketiska ordnarna bor troligen inte inne i en stad? Munkordnarnas tävlan vara bara ett förslag och gillas det inte stryker vi det.

Som jag skrev överst har jag fått en massa idéer om medeltidsstäder och "byggt om" hamnen i Fil (numera med fyra kranar á la Statskranen i Danzig och gjort hamnen mera längsgående än fyra bryggor som sticker ut.

Skulle jag kunna få lägga huvudet på sned och be om inga kranar i Fil och två i Tofia? Placeringen i Tofia är för att knyta in Assar enligt Birkes förslag, men även göra Zorakin en aning mer progressivt. Två till antalet är för att passa en lite text om kranarna.

Har även gjort fler gator och gränder i staden för att få den att kännas mer som en stad.

Samt fyra Markandsportar runt Fil-markand - När dessa är stängda är marknaden stängd och inga mer varor får föras ut eller in (privatpersoners shoppade varor är naturligtvis undantaget). Portarna stänger aldrig av marknadstorget utan det går att promenera runt de flesta antingen direkt eller via sidogator.

Det var en superide! Det är också något att bygga rollspelsintriger runt...

Tycker ni att det helt dumt ut kan jag naturligtvis återställa kartan.

Du är grym!

Bryggorna ser bra ut. Och med kranar blir nog Jeb glad. Även marknadsportarna. Sen undrar jag om inte stadsdelarna med sina nya gator och gränder ser lite för planerade och ordningsamma ut? Fast det kan kanske förklaras med att staden exempelvis förstörts genom krig eller brand och byggts upp igen? Fil förstördes ju till stor del (inte tadosen gissar jag?) under svartfolkens angrepp 484 eO. Du som kartritare får bestämma. Ändrar du så kan en detalj vara att de delar av staden som är äldst och kanske delvis går tillbaka till Kejsardöemt Jorpagnas dagar vara mer avvikande än vissa nyare delar. Sen kan kanske kvarteren i stadsdelen Sydslänten mera följa höjdkurvorna i terrängen?

Jeb är alltid glad när ni kommer med era kreativa ideer! Ibland är jag glad annars också..

Jag delar synen med att gränder och gator ser lite ordnat ut, men tycker bara det i Tofia. Fil anser jag att man ska kunna se skillnad på de gator som är "nya" och uppritade och anlagda efter svartfolkens angrepp. De nya är raka och har brandförsvar och annat i åtanke. Det gamla är mer påbygga beroende på var man placerat byggnader. Jag känner själv att jag inte helt får fram vad jag menar, men ni brukar vara bra på att få benat ut mina kråkfötter.

[Jeb]

2. är en av stadtadoserna för en av Fils stadsförsamlingar
4. Beskrev jag som en Brendisk bönepamod (ditt besökande brendiska köpmän går för att hör predikan på brendiska)

Är inte all predikan på dalkiska eller har jag missuppfattat det?

14. Det är en rätt så stor byggnad som ligger på en av stadens finnare och dyrare adresser - skulle du bygga ett fattighus på Gustav Adolfs torg?

Håller med. Borde vi inte förlägga fattigvården utanför murarna? Eller kanske utanför murarna också?

Ja, det ansågs vara för mycket pamoder i städerna så jag gjorde dem större och färre.
Stora pamoden i Philborgsbyn är stor nog för att serva hela norra (om Via Aidne) Fil. I Sydslänten ligger den minsta stadspamoden vid ljustorget och den servar främst sydslänten. I Kaparkvarteren ligger den nästa största stadspamoden i Fil och servar även oxekarna.

Tycker det låter bra.

I Tofia ligger stora stadspamoden vid torget och ger service till större delen av Tofia (Fil stadspamod (Den heliga Odos moder) skryter med att den är längre än bontisalens tados men eftersom den är smalare har den mindre volym).
Pamoden i Parkstaden vänder sig till en majoritet av dess invånare och pamoden i Söder om torget vänder sig bara till de som bor i den södra delen av denna stadsdel - övriga och de som bor i Fil-brygga får gå till stadspamoderna.

Japp

Folk i förstäderna Lill-Fia och Rackarbyn (eller om ni vill ha något annat namn på denna) besöker också de stora stadspamoderna vi större heliga dagar eftersom deras bytempel är för små för större samlingar

Jag är mycket förtjust i Rackarbyn om inte andra har något emot det får du hemskt gärna behålla det.

[Jeb]

Trollkarlarnas skrå ändrade vi till Magikernas Gille.

Jag tycker fortfarande att magiker är ett skrå, men har inga problem med ändringen.

Jag undrar om både stadsfogdarna och hertigarna har plats i stadsråden? Stadsfogdarna har jag sett som hertigens ersättare och den som sitter på borgmästarens stol vid stadsrådsbordet. Hertigarna anser sig ha bättre saker att göra än att diskutera administartionen av en stad. Eller låter vi både hertig och stadsfogde sitta i råden? Kanske det inte ens finns en stadsfogde?

Det kan vara så att det är hertigens stol, men närvaron är sällsynt. I daglig drift för stadsfogden hertigens talan. Skulle hertigen närvara är stadsfogden med som dennes rådgivare.

Godsfogdarna, slottsfogden och den grevliga fogden gissar jag sitter där som någon sorts representanter för den lokala adeln, eller hur Jeb?

Ja. Man kallar samman till större möten där egentligen många olika representanter närvarar. Styrelsen består av rådet och de är dem vi namnger.

Advokaten i Fil och skolasten i Tofia en slags byråkrat som ytterligare stärker hertigarnas kontroll över städerna?

Japp

Vaktkaptenen och stadsskalden är kanske några som arbetar åt stadsrådet häller än sitter i det? Åtminstone vaktkaptenen. Stadsskalden kan kanske sitta med som en representant för Heraldikhuset?

Även de kan kallas in som experter om rådet önskar, men har ingen rösträtt.

Titus Lindeblad som (med okänd titel) är överhuvud för Lazarethklostret kan möjligen få en plats i Tofias stadsråd, lite motvilligt så som Snibben var inne på att munkar kan vara i mötet med omvärlden, men pliktuppfyllande och skötsam.

Kanske har han samma position som vaktkaptenen och liknande?

Gärna även några fler köpkvinnor eller köpmän i Fils stadsråd om vi hittar plats.

Vi kan väl göra rådet till något man blir invald till likt en distriktstyrelse. Färre gånger samlas storrådet och i det ingår massor olika funktioner. Vaktkaptener, handelsfolk, abbotar och dylikt. Där utses de som ska ingå i rådets valbara platser. Vissa, hertigens t.ex är fast och inte valbar. Stormötet hålls enligt det vi tidigare har sagt på Ingenmansön.

[Snibben]

Jag utryckte mig lite enkelt kanske. Munkordnarna är med och tävlar inte vigda munkar. Kolstermunkar lever mycket riktigt ett avskilt och enkelt liv. Munkordnar under medeltiden var bestående av fler folk än så. De lekbröder vars studier förläggs vid klosterskolor smiter säkert ut och hittar på både rackartyg och synder när tillfälle ges. Sedan är det olika vilka kloster vi pratar om. De "öppna" ordnarna som sysslar med läkekonst och utbildning eller handel om man så vill är en del av samhället. De avskilda asketiska ordnarna bor troligen inte inne i en stad? Munkordnarnas tävlan vara bara ett förslag och gillas det inte stryker vi det.

Ja, munkordnar är betydligt facetterade en så. Enligt kanonisk rätt finns det fyra olika sorter:
Reguljära kaniker
Monastiska ordnar
Tiggarordnar
och Reguljära klerker.
De två sista förekommer nog inte på Altor då Västereb skall spegla Västeuropa under 1200-talet/1300-talet (De enkla skall ju vara en variant av Fransiskanerna).

Utöver dessa tillkommer de apostoliska sällskapen som inte räkans som äkta ordnar men väl har kan ha löften (som inte är lagligt bindande mer än mellan individ och Gud). Riddarordnarna fungerade lite olika och varierade mellan reguljära kaniker, tiggarordnar och apostoliska sällskap.

Det vi kallar Munkar finns egentligen bara i de monastiska ordnarna - men nu börjar jag brodera ut ett ämne för en annan tråd

Lekbröder är dock en intressant term. Den äldsta varianten av dessa är Cicterciensernas lekbröder vars främsta uppgift var att arbeta med kroppsarbete men hade i gengäld större portioner mat och reducerade stationer i tidegärden (de slapp bland annat att gå upp vid tre på natten). De andra var prästmunkarna som hade bön var tredje timme och gjorde mer lärda arbeten (att skriva en bok ståendes i tre timmer åt gången är dock inte någon barnlek heller). De skilde sig här från Benediktinerna som inte gjorde en sådan åtskillnad utan alla var lika - däremot så brukade benediktinklostren arrendera ut en hel del av sin jord och fick däremd skatter. Vill inte ta upp varje lekbrödraskap i varje orden de skulle bli en för stor post.

Skulle jag kunna få lägga huvudet på sned och be om inga kranar i Fil och två i Tofia? Placeringen i Tofia är för att knyta in Assar enligt Birkes förslag, men även göra Zorakin en aning mer progressivt. Två till antalet är för att passa en lite text om kranarna.

Hmm. Vill du anlägga en hamn i Tofia? Eller skall kranarna ligga i i Tofia-Brygga?

Jag delar synen med att gränder och gator ser lite ordnat ut, men tycker bara det i Tofia. Fil anser jag att man ska kunna se skillnad på de gator som är "nya" och uppritade och anlagda efter svartfolkens angrepp. De nya är raka och har brandförsvar och annat i åtanke. Det gamla är mer påbygga beroende på var man placerat byggnader. Jag känner själv att jag inte helt får fram vad jag menar, men ni brukar vara bra på att få benat ut mina kråkfötter.

Se vad jag kan göra.