Fil-Tofia

[birkebeineren]

Skrån kan ha egna hus eller lokaler eller bara en Fiscus (Kista med skråets böcker och kassor).
Jag skulle dock rösta för den eleganta varianten att vid varje skrå finns även ett gille. Vissa av Gillena har hus, andra har sal (inhyrda i ett hus) och andra använder sig av det stora Gilleshuset i Tofia för årsmöten och fester (samma sak med skråna som tillhör dessa).

Skråna själva har alltså inga lokaler men vissa gillen har och då förvaras skråets tillhörigheter hos gillet.

Taget! Båda sidor av stan kan få varsitt gilleshus för de skrån som inte har ekonomi eller medlemmar för att ha ett eget. Eller vill du hellre ha ett stort hus? Hur gör vi med gillena? Finns det Kardiska/Fil(iska) möbelsnickare eller bara pan-Filtofiska?

Låter bra. Möjligtvis finns det samarbeten över stads- och landsgränserna men jag ser före mig separata skrån. Men det finns möjligen vissa gemensamma gillen?

Möbelsnickarna är betydelsefulla i Fil så iallafall ett eget gille och hus för dessa. Gärna även de andra jag nämde också då alla var tänkta som lite extra viktiga i städerna. Och bara så ni vet, just möbelsnickarnas skråkista är finast i hela Tvillingstaden!

[birkebeineren]

Det ser jättebra ut! Men namnet "söder om torget" kanske inte klingar så bra, om det nu inte bara är fråga om ett ersättningsnamn i väntan på ett bättre? Varför inte bara Söder? Då blir Stockholmarna glada. Eller Söderskans (muren kanske byggdes väldigt tidigt)?

Söder-om-torget är mitt påhitt och tänkt att låta lite konstigt. Men det blir kanske för konstigt så vi kan gärna byta till Söder eller Söderskans. Söderstaden också ett alternativ, eller Söderporten efter den port som inte längre finns där (murades igen efter svartfolkens angrepp 484 eO).

[birkebeineren]

Hur tänker vi oss med fattigvården? Tiggare i all ära, men gamla, halta och lytta kanske ska förvaras någonstans?

I länder där Lysande Vägen dominerar skulle vi kunna tänka oss att en munkorden har tagit på sig rollen som fattigvårdare. I så fall finns S:t Kefims Orden uppförd i wikin som lämplig för detta. Orden är ännu nästan obeskriven så vi kan gärna utveckla den.

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... fims_Orden

Inspiration kan förslagsvis hämtas från Helgeandshus och Helige Andes Orden:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Helgeandshus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Helige_Andes_orden

Sen har möjligen de enskilda riarkâten (församlingarna) visst ansvar för fattigvård och sköter denna med utgångspunkt i sitt soltempel.

[birkebeineren]

Några mer intressanta platser i Philborgsbyn man kan komma på?

Fils stadsvakt verkar vi ha tänkt oss residera i Philborgen så det kan kanske markeras?

viewtopic.php?p=40928#p40928

Sen kanske pil- och bågmakerska Valnora Krisdotter kan få en liten men välutrustad verkstad någonstans i Philborgsbyn?

[Jeb]

Låter bra. Möjligtvis finns det samarbeten över stads- och landsgränserna men jag ser före mig separata skrån. Men det finns möjligen vissa gemensamma gillen?

Jag vill gärna ha två skrån i samma bransch. De konkurrerar mellan varandra och samarbetar mot utomstående.

Möbelsnickarna är betydelsefulla i Fil så iallafall ett eget gille och hus för dessa. Gärna även de andra jag nämde också då alla var tänkta som lite extra viktiga i städerna. Och bara så ni vet, just möbelsnickarnas skråkista är finast i hela Tvillingstaden!

Vi tar upp de viktigaste och antyder att fler mindre finns. Visst är den finast. Låssmedernas Iris Koppel har vid flera tillfällen smädat de malliga möbelsnickarna med att skönhet inte stoppar en av tjuvgillets dyrktraktörer.

Söder-om-torget är mitt påhitt och tänkt att låta lite konstigt. Men det blir kanske för konstigt så vi kan gärna byta till Söder eller Söderskans. Söderstaden också ett alternativ, eller Söderporten efter den port som inte längre finns där (murades igen efter svartfolkens angrepp 484 eO).

Jag tycker vi behåller Söder-om-torget och skriver en kort förklaring varför det heter så. Namnen i staden får inte bli för logiska. Lite folkmunsknas som lever vidare ger stan både karaktär och en känsla av att den funnits länge. Inte bara nyligen ihopdiktad av nördar på något forum.. Är det sedan Söder om torget eller Söder OM torget eller finns båda betoningar?

I länder där Lysande Vägen dominerar skulle vi kunna tänka oss att en munkorden har tagit på sig rollen som fattigvårdare. I så fall finns S:t Kefims Orden uppförd i wikin som lämplig för detta. Orden är ännu nästan obeskriven så vi kan gärna utveckla den.

LV är den enkla vägen att gå, med tillhörande munkorder. S:t Kefim är ett bra val för det. Det betyder också att vi antar det lite överallt? LV och S:t Kefim är fattigvårdare i de länder LV verkar? Det blir i så fall ett beslut som får stor påverkan. Sedan har jag funderingar på om inte fattigvård skiljer sig lite mer än så. Det finns fattiga ur grupper som inte är LV, vissa ankor, dvärgar caddister osv. Tar LV hand om dem med? jag kanske konverterar till LV bara för att jag är fattig och inte ser någon annan utväg? Jag hade ett tag en tanke om att tjuvgillena bedriver fattigvård. Det har gjort dem populära bland folket och en konkurrent till LV om de fattiga.

[Snibben]

Låter bra. Möjligtvis finns det samarbeten över stads- och landsgränserna men jag ser före mig separata skrån. Men det finns möjligen vissa gemensamma gillen?

Jag vill gärna ha två skrån i samma bransch. De konkurrerar mellan varandra och samarbetar mot utomstående.

Möbelsnickarna är betydelsefulla i Fil så iallafall ett eget gille och hus för dessa. Gärna även de andra jag nämde också då alla var tänkta som lite extra viktiga i städerna. Och bara så ni vet, just möbelsnickarnas skråkista är finast i hela Tvillingstaden!

Hela idén med skråväsen är att begränsa konkurrens och se till att marknaden i en stad/område inte överetableras inom respektive yrkesområde. Tar man bort den tanken blir skrån överflödiga och fyller inte längre någon funktion. Eftersom skrån reglerar antalet mästare som verkar inom ett område tycker jag att Fil och Tofia har gemensammas skrån men däremot separata gillen.

Något som däremot är intressant är att om man börjar nå en kritisk massa av hantverkare brukar dessa börja specialisera sig och nya skrån bildas. Tex. så kan en stad där möbelsnickeri frodas börja utkristallisera sig i först kistmakare och sedan kabinettsmakare. Kistmakare tillverkar en av de mest eftersökta produkterna och fuskar inom flera områden (klensmide, låsmakeri m.m.). De specialiserar sig därför på kistor som inte bara är tillverkade genom träfogning utan med flera metallbeslag och liknande.
Det finns också stolsmakare och sängmakare. Stolar och sängar är riktiga lyxprodukter, i ett samhälle där de flesta möbler är väggfasta (vilket naturligtvis de inte kan vara eftersom möbel kommer från latinets mobilis - flyttbar ).
Kabinettsmakare gör skåp - både små som går att hänga på väggen till stora som står på golvet. Dessa brukar dock förekomma i en miljö där möblerna inte behöver flyttas så ofta. Kabinett och skåp kommer först med senmedeltid och renässans.

[birkebeineren]

Samma skrå, olika gillen, så kan det också vara. Ytterligare tillägg till Traktatet i Tofia.

Angående möbelsnickeri och andra trähantverk så bygger det på en gammal utveckling av Philmark:

Slutligen så har vi Philmark längst ut i öster. Här har tillgången på timmer aldrig varit något problem. Detta är en av de faktorer som gjort det möjligt för Philmark att bli ett centrum för träsnidare och snickare av alla de slag. Många är de adelsmän och rikare borgare som har en himmelssäng tillverkad av någon av mästarna i Fil. Eftersom trävaror är ganska skrymmande har man varit tvungen att specialisera sig på lyxartiklar såsom himmelssängar som kan bära transportkostnaderna. Detta har också lett till att allt mer av råvarorna importeras från avlägsna platser som Morelvidyn och Melukha och kopplingen till skogen har därmed minskat.

Gillar att anknyta till gamla och gärna obskyra detaljer från både källor och gamla forumtrådar.

[Jeb]

Hela idén med skråväsen är att begränsa konkurrens och se till att marknaden i en stad/område inte överetableras inom respektive yrkesområde. Tar man bort den tanken blir skrån överflödiga och fyller inte längre någon funktion. Eftersom skrån reglerar antalet mästare som verkar inom ett område tycker jag att Fil och Tofia har gemensammas skrån men däremot separata gillen.

Så är det. Jag tänkte bara man kan utnyttja det faktum att det är två städer och två länder i ett. Sedan tror inte jag ens att i ett gemensamt gille att man inbördes är helt överens. Utåt sett håller man på gillets ståndpunkt. Här har vi möjligheten att skruva upp det en aning. Jag tänker inte pusha för det, då det bara var ett förslag.

Något som däremot är intressant är att om man börjar nå en kritisk massa av hantverkare brukar dessa börja specialisera sig och nya skrån bildas. Tex. så kan en stad där möbelsnickeri frodas börja utkristallisera sig i först kistmakare och sedan kabinettsmakare. Kistmakare tillverkar en av de mest eftersökta produkterna och fuskar inom flera områden (klensmide, låsmakeri m.m.). De specialiserar sig därför på kistor som inte bara är tillverkade genom träfogning utan med flera metallbeslag och liknande.
Det finns också stolsmakare och sängmakare. Stolar och sängar är riktiga lyxprodukter, i ett samhälle där de flesta möbler är väggfasta (vilket naturligtvis de inte kan vara eftersom möbel kommer från latinets mobilis - flyttbar ).
Kabinettsmakare gör skåp - både små som går att hänga på väggen till stora som står på golvet. Dessa brukar dock förekomma i en miljö där möblerna inte behöver flyttas så ofta. Kabinett och skåp kommer först med senmedeltid och renässans.

Det är en annan väg gå. En som vi kanske inte helt ska sluta utforska?

Samma skrå, olika gillen, så kan det också vara. Ytterligare tillägg till Traktatet i Tofia.

Traktatet tar numer än en kväll att läsa igenom.

Gillar att anknyta till gamla och gärna obskyra detaljer från både källor och gamla forumtrådar.

Det är något vi delar!

[birkebeineren]

LV är den enkla vägen att gå, med tillhörande munkorder. S:t Kefim är ett bra val för det. Det betyder också att vi antar det lite överallt? LV och S:t Kefim är fattigvårdare i de länder LV verkar? Det blir i så fall ett beslut som får stor påverkan. Sedan har jag funderingar på om inte fattigvård skiljer sig lite mer än så. Det finns fattiga ur grupper som inte är LV, vissa ankor, dvärgar caddister osv. Tar LV hand om dem med? jag kanske konverterar till LV bara för att jag är fattig och inte ser någon annan utväg? Jag hade ett tag en tanke om att tjuvgillena bedriver fattigvård. Det har gjort dem populära bland folket och en konkurrent till LV om de fattiga.

Tror att LV behandlar alla sjuka och fattiga oavsett religion, så länge inte patienten visar och förespråkar sin egna tro. Står något om detta och att Odos budskap i Gyllene Boken var att alla inteligenta varelser är lika inför Etin. Någon annan religion än LV är knappast förekommande i Aidne så något stort problem borde det inte vara. Ankor och halvlängdsmän är dessutom etinstrogna i Aidne och dvärgar gissar jag på tar hand om sina egna. Övriga folkslag så som olika djurfolk är ytterst sällsynta och behandlas troligtvius utifrån situation.

Att tjuvgillena tar hand om fattiga i Fil-Tofia kan vara en orsak av bontisâl Kolberts politik som mest handlar om att berika LV och honom själv, mest honom själv.

[Jeb]

Tror att LV behandlar alla sjuka och fattiga oavsett religion, så länge inte patienten visar och förespråkar sin egna tro. Står något om detta och att Odos budskap i Gyllene Boken var att alla inteligenta varelser är lika inför Etin. Någon annan religion än LV är knappast förekommande i Aidne så något stort problem borde det inte vara. Ankor och halvlängdsmän är dessutom etinstrogna i Aidne och dvärgar gissar jag på tar hand om sina egna. Övriga folkslag så som olika djurfolk är ytterst sällsynta och behandlas troligtvius utifrån situation.

Jo, jag köper att LV behandlar och tar hand om de fattiga i viss mån. Tror inte att de gör det helt av godhet. Jag tänker bara att ex. tjuvgillet bjuder ett alternativ och som du säger tack vare sådana som Kolbert ser deras alternativ bättre ut.

Att tjuvgillena tar hand om fattiga i Fil-Tofia kan vara en orsak av bontisâl Kolberts politik som mest handlar om att berika LV och honom själv, mest honom själv.

Japp. Hans fattigstugor är rena terrorhusen och de arma stackarna hyrs ut som en andra klassens arbetskraft. Trashanksupproret 607eO är det första tecknet på att fattigvården inte mår prima.

[birkebeineren]

Det sägs i både källor och utvecklingar att LVs prästerskap ofta tänker mest på makt och rikedom så även om Läran förespråkar fattigvård och godhet sker det nog endast i "viss mån" på många platser. Om vi använder S:t Kefims Orden och eventuellt låter det finnas så kallade Kefimhus (alt. S:t Kefimhus) runt om i Aidne som tar hand om fattiga kan vi utgå från det. Kefimhuset i Fil-Tofia (tänker att det finns bara ett då religiöst är städerna samlade) administreras via bontisâlen och denne har sedan länge inte fördelat varken tempelskatt eller markgåvor till S:t Kefims Orden. I Tofia finns dessutom Lazarethklostret med läkemunkarna i S:t Mellins Orden och för att upprätthålla ett sken av godhet låter bontisâlen detta få företråde framför Kefimhuset och fattigvården.
...med den följd att detta utnyttjats av tjuvgillena.

Nu förutsätter jag att bontisâlerna har en hel del att göra med både ekonomi och de olika ordnarna inom LV men då vi inte vet så mycket från källorna tänker jag att det kanske kan få vara så. Men diskuterar gärna det vidare i LV-tåden.

Trashanksupproret 607 eO var ingen vacker historia. Slutade med att bontisâlen bad om hjälp från Solorden och kaptenprior Hjortlöpe i Stirpazklyfte minns bittert vad hans solriddare tvingades göra även om han vet att det kunde blivit mycket värre utan deras ingripande.

[Jeb]

Det sägs i både källor och utvecklingar att LVs prästerskap ofta tänker mest på makt och rikedom så även om Läran förespråkar fattigvård och godhet sker det nog endast i "viss mån" på många platser. Om vi använder S:t Kefims Orden och eventuellt låter det finnas så kallade Kefimhus (alt. S:t Kefimhus) runt om i Aidne som tar hand om fattiga kan vi utgå från det. Kefimhuset i Fil-Tofia (tänker att det finns bara ett då religiöst är städerna samlade) administreras via bontisâlen och denne har sedan länge inte fördelat varken tempelskatt eller markgåvor till S:t Kefims Orden. I Tofia finns dessutom Lazarethklostret med läkemunkarna i S:t Mellins Orden och för att upprätthålla ett sken av godhet låter bontisâlen detta få företråde framför Kefimhuset och fattigvården.
...med den följd att detta utnyttjats av tjuvgillena.

Jag vill inte på något sätt att vi gör LV till någon ond girig religion. Däremot styrs den av giriga politiker. De längst ner på stegen är oftast fromma godhjärtade personer. Jag tycker S:t Kefimhus låter som en bra ide. De är vad vi skulle kallat fattigstugan. I just FT är ditt resonemang ovan det som kan gälla. Kolbert har genom sitt roffande skjutit över fattigvården på tjuvgillet i Tofia under Hamrells. Harald Hamrell får inte ses som en godhjärtad, men han är en populist. Han vet att hans verksamhet "skyddas" av vanligt folk om han utför denna samhällstjänst. Invånarna i FT rör sig fritt över bron vilket gör att andelen fattiga (utblottade tiggare) är något högre i Tofia tack vare hans insatser. Klockan i Fil har mer gemensamt med Kolbert och vill inte ha med fattiga att göra om han inte tjänar ekonomiskt på det. Det gör han då hans fattiga tjänstgör som ficktjuvar och organiserade tiggare.

Nu förutsätter jag att bontisâlerna har en hel del att göra med både ekonomi och de olika ordnarna inom LV men då vi inte vet så mycket från källorna tänker jag att det kanske kan få vara så. Men diskuterar gärna det vidare i LV-tåden.

Det skulle reda ut mycket annat på köpet.

Trashanksupproret 607 eO var ingen vacker historia. Slutade med att bontisâlen bad om hjälp från Solorden och kaptenprior Hjortlöpe i Stirpazklyfte minns bittert vad hans solriddare tvingades göra även om han vet att det kunde blivit mycket värre utan deras ingripande.

En dyster, men häftig stämningsbild. LV är inte helt poppis i FT just nu.

Planer fanns att röja den slemme Kolbert ur vägen, men han fick oväntat beskydd från tjuvgillet i Tofia. Ingen ville gå emot Harald Hamrell, då han tycks vara den ende som värnar om de arma själar vars börsar är tomma och kroppar slut. En kandidat för borgmästare kanske? Kaptenprioren reste skamfilad tillbaka till Stirpazklyft där en omfattande korrespondens inleddes mellan honom och Ekeborg. Kolbert får snart reda på smutskastningskampanjen den gode Hjortlöpe försökt starta. De båda är sedan upproret bittra rivaler. I S:t Kefims grånande byggnad sitter moder Botvina Limberg på sin vindskammare. Hon får inte slantarna att räcka till ens torkad vimpel och hennes älskade hjon svälter. Hon författar ett långt brev till sin broder Ivar i Stirpazklyft. Han är riark och står nära fint folk som grevar och baroner. Kanske kan han inget göra, men hon är desperat.

[birkebeineren]

Jag vill inte på något sätt att vi gör LV till någon ond girig religion. Däremot styrs den av giriga politiker. De längst ner på stegen är oftast fromma godhjärtade personer. Jag tycker S:t Kefimhus låter som en bra ide. De är vad vi skulle kallat fattigstugan. I just FT är ditt resonemang ovan det som kan gälla. Kolbert har genom sitt roffande skjutit över fattigvården på tjuvgillet i Tofia under Hamrells. Harald Hamrell får inte ses som en godhjärtad, men han är en populist. Han vet att hans verksamhet "skyddas" av vanligt folk om han utför denna samhällstjänst. Invånarna i FT rör sig fritt över bron vilket gör att andelen fattiga (utblottade tiggare) är något högre i Tofia tack vare hans insatser. Klockan i Fil har mer gemensamt med Kolbert och vill inte ha med fattiga att göra om han inte tjänar ekonomiskt på det. Det gör han då hans fattiga tjänstgör som ficktjuvar och organiserade tiggare

Låter bra. Också bra att de två tjuvgillena får lite olikheter. Skulle vi kunna få lite mer information om dessa eller kanske bara deras ledare Hästen och Klockan? Behöver inte var färdig text utan gärna bara notater eller vad du redan skrivit.

Planer fanns att röja den slemme Kolbert ur vägen, men han fick oväntat beskydd från tjuvgillet i Tofia. Ingen ville gå emot Harald Hamrell, då han tycks vara den ende som värnar om de arma själar vars börsar är tomma och kroppar slut. En kandidat för borgmästare kanske? Kaptenprioren reste skamfilad tillbaka till Stirpazklyft där en omfattande korrespondens inleddes mellan honom och Ekeborg. Kolbert får snart reda på smutskastningskampanjen den gode Hjortlöpe försökt starta. De båda är sedan upproret bittra rivaler. I S:t Kefims grånande byggnad sitter moder Botvina Limberg på sin vindskammare. Hon får inte slantarna att räcka till ens torkad vimpel och hennes älskade hjon svälter. Hon författar ett långt brev till sin broder Ivar i Stirpazklyft. Han är riark och står nära fint folk som grevar och baroner. Kanske kan han inget göra, men hon är desperat.

Låter också bra. Hjortlöpes korrespondens med Skapen (går dit först då Solordens huvudsäte ligger där, därifrån går den vidare till Ekeborg och exarken) innehåller kaptenpriorns redogörelse för vad som faktisk hände. Han döljer inget för mästarrådet och stormästaren. Det är detta som bontisâl Kolbert kallar en smutskastningskampanj då det var hans ageranden som tvingade fram solriddarnas ingripanden. Sanningen är att den att Hjortlöpe faktisk lägger en för stor del av skulden på sig själv och sitt kompani solriddare. Hade han varit en mindre ärlig person hade han kunnat lägga mer av skulden på bontisâlen men det tillåter han sig själv inte att göra varken mot sin echtiska börd, Etin, eller sitt ordenslöfte (i den ordningen).

Riark Ivar i Stirpazklyft, är det från kampanjmaterialet? Då har han altså en syster i Tvillingstaden. Placerar vi S:t Kefimhuset i Fil eller Tofia? Snibben har eftersökt platser att sätta ut på kartan och det finns ju som bekant flera LV-byggnader att identifiera.

[birkebeineren]

Angående Spelen som vi har varit inne på flera gånger, vad sägs om att dessa försiggår ute på Ingenmansön? En stor folkfest där folk strömmar fram och tillbaka över Kejsarbron mellan Fil och Tofia, och med båtar, pråmar och flottar över Stirpaz från båda sidor av floden?

Tänkar att festligheterna och tävlingarna kan utspela sig över flera dagar någon gång under sensommaren.

Det låter som en lysande ide. Vad sägs om att de pågår under tre dagar?

Spelen blir då 12-14 Mognemånad (och många vilar ut på den påföljande Odosdagen 15 Mogne).

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Mognemånad

Några önskemål om tävlingsgrenar?

[Jeb]

Låter också bra. Hjortlöpes korrespondens med Skapen (går dit först då Solordens huvudsäte ligger där, därifrån går den vidare till Ekeborg och exarken) innehåller kaptenpriorns redogörelse för vad som faktisk hände. Han döljer inget för mästarrådet och stormästaren. Det är detta som bontisâl Kolbert kallar en smutskastningskampanj då det var hans ageranden som tvingade fram solriddarnas ingripanden. Sanningen är att den att Hjortlöpe faktisk lägger en för stor del av skulden på sig själv och sitt kompani solriddare. Hade han varit en mindre ärlig person hade han kunnat lägga mer av skulden på bontisâlen men det tillåter han sig själv inte att göra varken mot sin echtiska börd, Etin, eller sitt ordenslöfte (i den ordningen).

Precis så. Hjortlöpe är trots sin höga position en ärans man. Han är också soldat och följer order. Har jag fattat honom rätt?

Riark Ivar i Stirpazklyft, är det från kampanjmaterialet? Då har han altså en syster i Tvillingstaden. Placerar vi S:t Kefimhuset i Fil eller Tofia? Snibben har eftersökt platser att sätta ut på kartan och det finns ju som bekant flera LV-byggnader att identifiera.

Om vi antar det låter det bra. När så riark Ivar får brevet gör han som alla "mina" gubbar. Vänder det till sin fördel och använder det i konspiratoriska syften. Han har nämligen ögonen på Kolberts stol. Den pompöse Hjortlöpe har sedan länge genomskådat honom och håller ett skarpt öga på allt Ivar gör. Kolbert är på olika sätt bådas antagonist, men Hjortlöpe är trogen kyrkan och lojal till bontisâlämbetet. Han har starka åsikter om Kolbert som person, men accepterar inte att riark Ivar inte respekterar bontisâlsämbetet oavsett vem som innehar det.

Några önskemål om tävlingsgrenar?

Någon form av bollsport. Typ https://en.wikipedia.org/wiki/Royal_Shrovetide_Football.
Fysiska grenar som styrkelyft eller stavkamp på flytande stockar. (en liten flirt med flottningen)
Annars kan mer klassiska saker som långbåtsrodd, bågskytte, armbrytning och liknande.
Vi kan väl fundera på grenar som är intressant för åskådare och förknippade med Slättebo, Philmark och Staden själv?

Datumen är helt ok!