Och om vi skapar ett system av maritima måttenheter för Felicien skulle dessa även kunna gälla för sjöfarare generellt i Kopparhavet.Om talen tre och nio
Talen tre och nio är ständigt återkommande i kimzonsk mytologi, dikt, astrologi och spådomskonst. Även andra tal som bildas av att tre multipliceras av sig själv förekommer ofta.
Själva det kimzonska talsystemet och tideräkningen är dock baserat på 12 (så t.ex. 1 tyrint a 12 sm a 24 km) liksom indelningen av de feliciska stridsenheterna.
Felicien
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Ett måttsystem i Felicien skulle kunna bygga på följande från wikin:
Sidon slopas. Det kan vara en stad att lämna till spelledaren.
Saker som folk känner att de inte har ork att göra klart kommer att slopas. Jag ger folk två månader att göra klart det. Det är gott och väl nog med tid. Jag kommer om en månad att fråga de personer som är inblandade ifall de har gjort något, annars kommer den att slopas i förtid.
15 juni är första rapporteringen.
15 juli är deadline.
Kvar att göra
Språk? - Rubicon är ansvarig. Adragoor kan assistera.
Skeppstyper? - Rubicon är ansvarig.
Skeppsbilder? - Spelknepe kan maila mig bilderna på mailen som finns i min profil.
Lag och straff? - Grisodlaren förde detta på tal så jag utser honom till ansvarig.
Måttenheter? - Rubicon är ansvarig. Birke och Mikael kan assistera.
Wikifiering - Birke och Mikael kan titta igenom så att det som skrivits kommer in wikin. Vi kommer sedan att utgå från wikisidan för att skapa ett textdokument.
Vill ni ha med något så måste ni bidra till det, annars försvinner det. Vill ni inte vara ansvariga, säg till så att någon annan kan ta vid. Finns det någon annan som vill hjälpa till med ett område, säg till och kontakta personen i fråga via PM.
Efter två månader går vi in i nästa fas: textredigering och sedan korrekturläsning. Jag kan hjälpa till med textredigeringen.
Saker som folk känner att de inte har ork att göra klart kommer att slopas. Jag ger folk två månader att göra klart det. Det är gott och väl nog med tid. Jag kommer om en månad att fråga de personer som är inblandade ifall de har gjort något, annars kommer den att slopas i förtid.
15 juni är första rapporteringen.
15 juli är deadline.
Kvar att göra
Språk? - Rubicon är ansvarig. Adragoor kan assistera.
Skeppstyper? - Rubicon är ansvarig.
Skeppsbilder? - Spelknepe kan maila mig bilderna på mailen som finns i min profil.
Lag och straff? - Grisodlaren förde detta på tal så jag utser honom till ansvarig.
Måttenheter? - Rubicon är ansvarig. Birke och Mikael kan assistera.
Wikifiering - Birke och Mikael kan titta igenom så att det som skrivits kommer in wikin. Vi kommer sedan att utgå från wikisidan för att skapa ett textdokument.
Vill ni ha med något så måste ni bidra till det, annars försvinner det. Vill ni inte vara ansvariga, säg till så att någon annan kan ta vid. Finns det någon annan som vill hjälpa till med ett område, säg till och kontakta personen i fråga via PM.
Efter två månader går vi in i nästa fas: textredigering och sedan korrekturläsning. Jag kan hjälpa till med textredigeringen.
Språkdelen känns lite fattig f.n. Ska försöka ta tag i det den närmaste tiden.
Har vi annars kontakt med alla ansvariga? Folk försvinner ju och kommer tillbaka på det här forumet titt som tätt... Det hade ju varit bra om man låter folk kolla igenom saker de har skrivit innan de bara körs över...
Korrläsning hjälper jag gärna till med!
Har vi annars kontakt med alla ansvariga? Folk försvinner ju och kommer tillbaka på det här forumet titt som tätt... Det hade ju varit bra om man låter folk kolla igenom saker de har skrivit innan de bara körs över...
Korrläsning hjälper jag gärna till med!
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Suveränt!Adragoor skrev:Språkdelen känns lite fattig f.n. Ska försöka ta tag i det den närmaste tiden.
Bra fråga. Det är viktigt att kunna hålla en (epost-)konversation. Jag själv har gjort min mail synlig på profil-sidan (via profil > Visa alltid min e-postadress). Annars är det PM som gäller och så hoppas att folk får epost när någon skickar PM.Har vi annars kontakt med alla ansvariga?
Jag kommer att försöka titta in varje dag ... fast det är inte är någont skillnad från normalt. ^^
Senast redigerad av Rickard den 2013-05-16 22:22, redigerad totalt 2 gång.
Helst skulle jag vilja ha en kortare tid, för om det blir för lång tid blir det gärna att folk drar på det då "det finns så mycket tid", för att sedan inse att det inte finns tid kvar och så blir inget gjort. Jag sätter hellre press på folk så att saker blir gjorda. Nu ska du förvisso vara utomlands ett tag, men birke kan säkert täcka upp medan du är borta. Det är en anledning till varför ni två fick dela på några uppgifter.Mikael skrev:Bra Rickard, men får jag be att datumen flyttas fram en månad, så juli och augusti istället.
En utvidgning av texten om kîmzon. De ord som hittills har uppfunnits verkar spreta en hel del och inte riktigt passa ihop som ett enhetligt språk. Jag delade därför upp kîmzon i två varianter för att dessa skillnader ska verka trovärdiga.
Kîmzon
Kîmzon härstammar från det kamsunska språk som de ursprungliga kîmzonerna talade innan sin invandring till Ereb. Väldigt få utlänningar lär sig kîmzon till fulländning. Inte bara för att ljuden i språket verkar ligga fel i munnen och för att grammatiken är invecklad och främmand, utan även för att kîmzonerna ogärna lär ut sitt språk. De anser nämligen språket vara den mest framträdande delen av sitt kulturarv. Kîmzon existerar i två varianter:
1. Klassisk kîmzon, används idag nästan uteslutande som ett litterärt språk av välutbildade kîmzoner och bland överklassen. Språket har utvecklats mycket lite från det ursprungliga kamsunska språket (som brukar benämnas garumosiska) och nationaleposet kalameikiden är grunden för ordförråd och grammatik. Klassisk kîmzon har ytterst komplicerade språkregler med bland annat hundratals verbformer för olika känsloyttringar. Man uttrycker sig också på ett sätt som är helt främmande för talare av de flesta erebiska språk. I likhet med de andra kamsunska språken refererar man till exempel till framtiden som något som man har bakom sig och det förflutna som något man har framför sig. Säger kîmzonerna att de vill lägga kriget bakom sig kan man vara säker på att de snart kommer att dra ut i krig, något som flera gånger lett till missförstånd i relationerna med andra länder.
Klassisk kîmzon skrivs med en variant av det kharamotiska alfabetet och liknar i mycket det alfabete som används för ithilgroms döda tunga och vissa västkamsunska språk. Alfabetet skrivs från höger till vänster och saknar vokaler. Vokaliseringen av orden har skiftat under historien, något man kan se på tidiga joriska transkriptioner av kîmzonska ord. Det är idag svårt att avgöra exakt hur språket uttalades för några hundra år sedan.
Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av de joriska runorna.
2. Modern kîmzon eller nykîmzon är det normala tal och umgängesspråket bland småkîmzoner och används även av en del tolaner och geroner som har kîmzon som andraspråk. Till skillnad från det klassiska språket har nykîmzon förändrats genom århundradena. Även om ordförrådet till största del är detsamma som i klassisk kîmzon har grammatiken och i viss mån uttalet utvecklats en hel del. Bland annat har många av de komplicerade verbformer som fanns i det klassiska språket försvunnit eller förenklats samtidigt som man har lånat in vissa grammatiska regler från jori. En talare av nykîmzon kan dock fortfarande förstå på ett ungefär vad en klassisk text handlar om även om det krävs viss utbildning för att själv kunna uttrycka sig på språket. Nykîmzon skrivs normalt med en variant av den joriska runraden.
Kîmzon
Kîmzon härstammar från det kamsunska språk som de ursprungliga kîmzonerna talade innan sin invandring till Ereb. Väldigt få utlänningar lär sig kîmzon till fulländning. Inte bara för att ljuden i språket verkar ligga fel i munnen och för att grammatiken är invecklad och främmand, utan även för att kîmzonerna ogärna lär ut sitt språk. De anser nämligen språket vara den mest framträdande delen av sitt kulturarv. Kîmzon existerar i två varianter:
1. Klassisk kîmzon, används idag nästan uteslutande som ett litterärt språk av välutbildade kîmzoner och bland överklassen. Språket har utvecklats mycket lite från det ursprungliga kamsunska språket (som brukar benämnas garumosiska) och nationaleposet kalameikiden är grunden för ordförråd och grammatik. Klassisk kîmzon har ytterst komplicerade språkregler med bland annat hundratals verbformer för olika känsloyttringar. Man uttrycker sig också på ett sätt som är helt främmande för talare av de flesta erebiska språk. I likhet med de andra kamsunska språken refererar man till exempel till framtiden som något som man har bakom sig och det förflutna som något man har framför sig. Säger kîmzonerna att de vill lägga kriget bakom sig kan man vara säker på att de snart kommer att dra ut i krig, något som flera gånger lett till missförstånd i relationerna med andra länder.
Klassisk kîmzon skrivs med en variant av det kharamotiska alfabetet och liknar i mycket det alfabete som används för ithilgroms döda tunga och vissa västkamsunska språk. Alfabetet skrivs från höger till vänster och saknar vokaler. Vokaliseringen av orden har skiftat under historien, något man kan se på tidiga joriska transkriptioner av kîmzonska ord. Det är idag svårt att avgöra exakt hur språket uttalades för några hundra år sedan.
Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av de joriska runorna.
2. Modern kîmzon eller nykîmzon är det normala tal och umgängesspråket bland småkîmzoner och används även av en del tolaner och geroner som har kîmzon som andraspråk. Till skillnad från det klassiska språket har nykîmzon förändrats genom århundradena. Även om ordförrådet till största del är detsamma som i klassisk kîmzon har grammatiken och i viss mån uttalet utvecklats en hel del. Bland annat har många av de komplicerade verbformer som fanns i det klassiska språket försvunnit eller förenklats samtidigt som man har lånat in vissa grammatiska regler från jori. En talare av nykîmzon kan dock fortfarande förstå på ett ungefär vad en klassisk text handlar om även om det krävs viss utbildning för att själv kunna uttrycka sig på språket. Nykîmzon skrivs normalt med en variant av den joriska runraden.
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1463
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås