Hynsolge

Samlingsplats för alla länder och platser
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Tack :D
Tona ner hur då? Jag håller med om att den är en konsekvens av upproret, och tycker som sagt att det religiösa landskapet i Hynsolge kommer att förändras när upproret är över.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Jag tycker bara inte att kriget förvandlas till religiöst motiverat, men det tycks inte heller du vilja.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Oh nej, kriget ska inte vara religiöst motiverat, utan det är mer att de religiösa splittringarna och ställningstagandena speglar situationen i det Hynsolgiska samhället i stort. Vinner rojalisterna så blir Fingalkulten och vissa av parbagerna starkare, medan Angusia blir svagare, och det motsatta om bovarerna vinner.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Tycker det är bra om upproret och kriget får en religiös aspekt. Behöver inte byggas ut men att det finns där i bakgrunden gör det hela mera verkligt. Religion lär ju vara viktigt i Hynsolge med tanke på hur många gudar, kulter och religioner det finns.

Sen angående kaosisterna så tycker jag också att det räcker med en representant ur Oktagonen i Hynsolge - Onaabys. Khergoll behöver inte ha någon roll utan Julsuian fyller den rollen.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Okej, det verkar som att folk är överens om att religionen spelar en roll i upproret, utan att det därmed blir ett religiöst krig.

Vad jag har funderat lite på är vad som ska hända med Angusiakulten. Jag är inte helt säker på att den helt och hållet har slutit upp bakom bovarerna. En överväldigande majoritet av Angusiaprästerna är säkert nära knutna till adeln, men gudinnans fokus på rättvisa och klokhet kan ha fått ett litet antal präster att börja ifrågasätta om det hårt feodala systemet är vare sig rättvist eller särskilt klokt. En möjlig inspirationskälla skulle kunna vara Baskien under 1930-talet, eller befrielseteologins framväxt i Syd- och Centralamerika.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Har inte så mycket att tillägga angående krigsväsendet utan för min del kan du gärna börja utforma en färdig text. Känns som om den utrustningsnivå du kommit fram till låter ganska överens om vad vi generellt har sagt om "vårat" Ereb. De olika styrkornas antal som finns i källorna kan nog justeras upp något, i tråd med hur vi stort sett har ökat stadsbefolkningar och även hela land.

Låter rätt att det stort sett är bondeuppror adeln har behövt kämpa mot, det finns flera även före Dubbelhands. Något misslyckad berendisk invasionsförsök kan kanske ha förekommit om vi vill fläta in det men inga som fått några större konsekvenser. Möjligtvis har det också förekommit krigshandlingar gentemot Krun tidigare men heller inte det omfattande. Dvärgarna i Grynnerbergen (det finns flera självständiga riken) kan ha varit motståndare vid tillfällen, exempelvis då några stöttade ett bondeuppror i Ansorvia 375 eO, men innan vi eventuellt skulle bygga ut ett dvärgkrig behöver orsak och verkan noga tänkas genom. Adeln kan dock ha kämpat inbördes och således behövt utforma sitt krigsväsen utifrån det.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Min spontana reaktion är att även de interna striderna inom adeln borde ha gjorts upp med relativt små styrkor (på sina höjd flera dussin eller några hundra man per bovar). Att använda sig av bönder som annat än kanonmat i korta kampanjer passar inte ihop med det förakt och den paranoia med vilka bovarerna betraktar bönderna, och att hålla större styrkor på stående fot torde bli allt för kostsamt.
Att bovarerna har lätt att rekrytera legoknektar kan också bero på att de sedan länge kommit att förlita sig på dessa för alla sorters strider, främst för att backa upp de egna kärntrupperna och öka sitt antal.

Och var kommer yrkessoldater, hantverkare och köpmän ifrån när en så stor del av befolkningen är livegen? Brangoria är ett av de bovarier i vilka befolkningen har varit livegen sedan 381 eO. Innebär detta att Gråborgs befolkning är invandrade ifrån andra bovarier, där livegenskapen inte är lika utbredd och folk kan röra på sig? Har vi någon medeltidshistoriker på forumet som kan hjälpa till med dessa frågor? :wink:
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Berendiska invasioner tycker jag inte. Gränsstrider i norr och söder ok, men framförallt inbördes strider måste ha varit utbrett. Bra nivå!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

SrednaS skrev:Vad jag har funderat lite på är vad som ska hända med Angusiakulten. Jag är inte helt säker på att den helt och hållet har slutit upp bakom bovarerna. En överväldigande majoritet av Angusiaprästerna är säkert nära knutna till adeln, men gudinnans fokus på rättvisa och klokhet kan ha fått ett litet antal präster att börja ifrågasätta om det hårt feodala systemet är vare sig rättvist eller särskilt klokt. En möjlig inspirationskälla skulle kunna vara Baskien under 1930-talet, eller befrielseteologins framväxt i Syd- och Centralamerika.
Hela kulten behöver inte nödvändigtvis stå på adelns sida. Vi har tidigare diskuterat Angusias Orden som en riddarorden tillhörande Angusiakulten och detta öppnar ju för lite olika trosinriktningar inom den enskilda gudens prästerskap och tillbedjare. Det är Angusias Orden som fullt och helt stöttar adeln men andra Angusiapräster (och prästinnor?) ifrågasätter ordens blinda lojalitet.

Det här är från en väldigt gammal tråd och behöver redigeras men kan kanske användas som grund:
Angusia orden

Typ
Intressesamanslutning av hynsolgiska adelsmän som håller varandra om ryggen och konspirerar mot kungen. Orden utnyttjar det breda folkliga stöd som Angusiasekten, en sekt dyrkandes gudomen Angusia ur den hynsolgiska Panteonen, har. Man har också etablerat viss kontroll över sektens förehavanden och göromål.

Säte
Orden har sitt huvudsäte i Fervidun.

Storlek
Orden är Hynsolges största och omfattar ungefär 120 riddare.

Tillträdeskrav
Man värvas på ordens överhuvuds inrådan och får sedan svära ett antal eder om hemlighållande av ordens hemligheter, lojalitet gentemot den hynsolgiska adeln och lydnad gentemot dess huvudmän. Endast adelsmän med antingen gott om rikedomar eller starka svärdsarmar godtas.

Rikedomar
Orden har under åren samlat på sig en hel del gods och skatter.

Makt
Orden utgör Hynsolges största adliga maktfaktor och gör allt för att sätta käppar i hjulen för kungen. Eftersom man har god kontroll över Angusiasekten som fungerar som Hynsolges högsta juridiska råd och i viss mån även polis har man stor makt över hur rikets lagar utformas. Man har bland annat hindrat kungen vid ett antal tillfällen att upprätta kungliga riddarordnar av olika slag. Ordens fiender överlag tenderar att bli trakasserade av lagens långa arm i Hynsolge.

Organisation
Orden har en övermästare och ett antal olika mästare under honom med olika uppgifter. Dels finns mästare med strategi, ekonomi och förvaltning som uppgifter, dels finns mästare med uppgifter som anknyter till kontrollen av Angusiasekten. Bland andra Nolgernas mästare som överser förvaltningen av borgar och gods, Justicernas mästare som arbetar med juridik och lagar och Rättskiparnas mästare som arbetar med mer handfasta aktioner och ingripanden.

Syfte
Ordens syfte är helt enkelt att för adelns räkning motarbeta kungen i alla tänkbara frågor.

Grundades
Orden grundades år 312 i samband med att kungen förlorade mycket makt till den hynsolgiska adeln.

Heraldik
Ginstyckad sköld med övre fältet svart med vitt diagonalt svärd och undre fältet vitt med en svart diagonal nyckel.
Glöm inte att Angusia är en gudinna som kan tillbes i olika aspekter, i Krilloan och Niferland ses hon exempelvis som en nästan monoteistisk gudom där övriga parbager endast är hennes barn.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Wow birkebeineren, var lyckades du hitta den där beskrivningen? Den ska jag kopiera och spara någonstans :D
Jag ser fortsatt gärna att majoriteten av Angusiakultens präster och prästinnor stöttar adeln även inom kultens två andra inriktningar. Jag vet dock inte hur brett folkligt stöd Angusia har, och varför bovarerna skulle vara intresserade av att utnyttja det.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Beskrivningen av Angiusias Orden kommer från ett tidigt inlägg om Lysande Vägen och var väl tänkt som ett exempel på en orden som tillhörde en annan religion. Sen har ingen gjort något med den så det är fritt fram att utveckla.

Tycker också att majoriteten av Angusiadyrkarna i Hynsolge stödjer adeln. Ser före mig att själva Angusiakulten har en organisation och ett prästerskap på lik linje med de andra parbagergudarna (förutom kanske Julsuian) och att Angusias Orden är en munk- och riddarorden som tillhör kulten. Precis som exempelvis S:t Willems Orden är en riddarorden som tillhör Lysande Vägen.

Hur Angusiakulten ser ut i Krilloan och Niferland behöver inte ha något med Hynsolge att göra även om de tillber samma gudinna som i Hynsolge.

Det folkliga stödet till Angusia i Hynsolge är troligen litet men hon respekteras som en av de Nio och som Parbagerna överhuvud Anyaks hustru. Det är kanske denna respekt som bovarerna utnyttjar men att den är så stor som beskrivningen av orden säger låter inte helt rätt. Ändra gärna i den ordlyden.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Ytterligare en tråd för mig att läsa vid tillfälle alltså.

Angusiakulten är ju en av dem som faktiskt beskrivs lite mer detaljerat i Hynsolgekapitlet i EA SL, så där har vi lite att gå på. Ska Angusias Orden och rättskiparna vara separata företeelser?

Nej, däremot skulle det vara kul att vid tillfälle få spekulera kring varför Angusia vuxit fram som en så separat företeelse i dessa två områden.

Definitivt, Angusia respekteras som en gudinna, men det är få som är beredda att stödja kulten av henne. Möjligtvis är det en hel del av de som tillber de andra gudarna som vill rädda henne från sin kult.
Möjligtvis kan de bovarkritiska Angusiaprästerna av tradition ha skickats till någon gudsförgäten landsända som en form av intern exil. Även om de ogillas så är de få till antalet, ledarskapet vill inte gärna mörda sina egna, och det har ansetts bäst att samla ihop dem någonstans där de inte kan göra speciellt mycket skada. Detta kan också ha använts som ett påtryckningsmedel i kultens relation till adeln: "Stöd oss helhjärtat såsom vi stödjer er, eller så skickar vi dissidenterna på er!"
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Det står inget om en orden i EA även om det lätt skulle gå att se beskrivningen som en sådan, antingen enbart Rättskiparna eller alla tre grenarna med Justicerna och Nologerna kanske som munkordnar istället för riddarordnar.

Men det går även att se en Angusias Orden som en helt separat del av Angusiakulten i Hynsolge. Beskrivningen av orden ovanför är lite förvirrande i frågan men det verkar som om den är tänkt vara en separat orden vigd åt Angusia som mer eller mindre öppet försöker påverka den enligt sina egna öskemål.

Jag hittade orden i LV-tråden här:: viewtopic.php?p=2322#2322

Som ni ser finns ytterligare en riddarorden vigd Angusia - Tusen Flammord Orden, och den däremot kan användas som en mera hemlig interesseorganisation:

Tusen flammors order
Typ.
Hemlig utbrytarorder ur Angusias order.
Säte.
Gråborg.
Storlek.
Ordern omfattar ett sextiotal riddare och är snabbt växande.
Tillträdeskrav.
Medlemmar värvas ur Angusiaorderns led och annorstädes i Hynsolge. Man värvar företrädesvis unga krigsvilliga riddare.
Rikedomar.
Högst begränsade tillgångar, de flesta riddarna är förhållandevis fattiga.
Makt.
Ordern håller på att skaffa sig makt genom att utgöra ett hot mot rådande ordning i Hynsolge.
Organisation.
De tre grundarna bildar den inre cirkeln, under dem finns en hierarki av 2:a, 3:e 4:e o.s.v. cirkeln. När en medlem värvat minst tre medlemmar blir denne gruppledare för dessa riddare. Varje medlem känner till medlemmar direkt under honom själv och sin direkta chef. Hemlighetsmakeriet är omfattande.
Syfte.
Syftet är att så småningom starta ett inbördeskrig där man hoppas kunna tillskansa sig landegendomar i Hynsolge. Ordern bildades av missnöjda adelsmän i Angusiaordern som inte tyckte de hade något att säga till om. Nu har man tagit saken i egna händer och har börjat sprida oro i landet genom att bedriva olika typer av terrordåd ute på landsbygden. Allt i syfte att när tiden är den rätta dra igång med ett inbördeskrig. Nyligen var ordern på väg att avslöjas då en av medlemmarna tog kontakt med en av mästarna i Angusiaordern, det visade sig dock att även denne var medlem i Tusen Flammors order och såg därför till att undanröja förrädaren. Incidenten har kommit till Angusiaorderns kännedom men osäkerhet råder om vilken mästare det var som blev kontaktad. Stor förvirring råder.
Grundades.
Ordern grundades 584 i gråborg, ordern har fått sitt namn efter ett konstverk med namnet Tusen flammors rening gjord år 426. År 426 beslutade en hynsolgisk hertig att utrota en feberepidemi i hertigdömet Brangoria genom att sätta eld på landsbygden och tavlan föreställer ett hynsolgiskt landskap i lågor. De tre grundarna har lyckats skaffa sig viss makt över den hynsolgiska krigarkulten Boltarkulten och har gjort sig av med kultens ledare. Ryktet säger att ledaren gett sig av till bergen och aldrig återvänt. Kulten är respekterad för ärlighet och mod i Hynsolge och används som militär maktfaktor av Tusen flammors order.
Heraldik.
Till höger om svart stolpe guld och till vänster rött.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Några synpunkter om krigsföring och vapen. Först av allt tycker jag man kan väva in lite mer konflikter mellan exempelvis Krun och Hynsolge (motsvarande gamla östrom-byzantium versus bulgarer och kroater). Kejsaren och tronpretendenter i Krun kan också ha nyttjat Hynsolgiska legoknektar mot varandra och i konflikter med exempelvis Lhassu.

Samtidigt gillar jag fokuset mot lättare kavalleri. Men kyrassiärer som truppslag kan med blott nöd kallas för en medeltida skapelse då de tidigast kända kyrassiärer kan hittas bland kroaterna under sent 1400-tal (ca 1470-1480). De är också förknippade med utvecklingen av krutvapen som gevärer och pistoler. I takt med att alltmer krutvapen användes i fält var man tvungen att göra allt tyngre harnesk = kyrasser. För att kunna bära dessa skalade man ner på plåtskyddet på andra delar av kroppen som armar och ben. Tunga ryttare som hustrupper för den hynsolgiske kungen kan med fördel kallas katafrakter precis som de redan heter i Felicien och i Akrogal eller för all del Klibanarer (från romerska/grekiska Clibanarii/Klibanophoroi) om man vill ha ett annat namn för ungefär samma sak. Vill du dock absolut behålla kyrassiärer och ger mig en god förklaring så tänker jag inte sura!

En Katafrakt/Klibanarer http://taeiseafton.blogspot.se/2008/11/ ... -army.html


Med Husar/Huszar är man åter inne och tassar i senare tiders rytteri. Vill man ha andra mer medeltida termer för lätta ryttarförband kan man exempelvis ta det spansk/portugisiska Jinete/Ginete (vilka för övrigt stämmer in på din beskrivning av de lätta hynsolgiska ryttarförbanden). Lätt rytteri har nog en rustning som består av gambeson, ringbrynjehaubergon eller brigandin. Benen skyddas av läderstövlar och möjligen splintad läderharnesk på lår och knän.


Möjliga vapen: Lätta lansar, kastspjut (som det äldre romerska rytteriet använde), stridsklubbor och stridshammare är vanliga och mycket frekvent förekommande i hela hynsolge. Till det används gärna sabel av det lättarekavalleriet i stora delar av hynsolge men även raka bredsvärd är populära i vissa led...i synnerhet i norra hynsolge.

Fotsoldater har nog i bästa fall långspjut med lika ofta kortspjut. De använder även vapen som grossmesser (typ falchion) och kortsvärd. Vissa har kansek inte mycket merän en lång dolk utöver sitt spjut och sin sköld. Rustningen hos fotsoldaterna är sannolikt i bästa fall brigandin eller ringbrynja. Oftare är de dock rustade med vadderad tygtunika (gambeson) med en härdad läderharnek över bröst och rygg.

Utöver detta säger jag varmt välkommen till oss och hoppas du fortsätter att bearbeta Hynsolge, SrednaS.
SrednaS
Zorakisk Väpnare
Inlägg: 90
Blev medlem: 2012-08-04 19:20
Ort: Göteborg

Inlägg av SrednaS »

Namnen på adliga kavallerister får nog bli marechzer och knezharer. Jag tänker undvika begreppen husar och kyrassiär i min beskrivning av kavalleriet, och definiera dem som lätt respektive tungt kavalleri.
Om någon kommer på ett bra namn för Nya Arméns lätta kavalleri så använder jag det dock gärna.
Khezarerna ska i min mening vara välutrustade, men inte med för tunga rustning för vare sig ryttare eller häst. Relativt lättrörligt och billigt tungt kavalleri verkar vara bättre lämpat för bovarernas behov. Katafrakter kostar för mycket, torde vara för långsamma, och är inte nödvändigtvis bättre på att skrämma livet ur upproriska bönder.

Sablar ställer jag mig skeptisk till, och föredrar kroksablar och falchioner. Annars är vi nog överens om beväpningen av kavalleriet.

Tack för välkomnandet! :D
Skriv svar