Furgia

Samlingsplats för alla länder och platser
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Nu är jag tillbaka.

Jag har under frånvaron funderat på hur stort Furgia är igentligen (ja jag vet att jag ofta säger det). Jag jämförde det med Kina och Siam och Zorakin och Brendien och kom fram till att det borde vara betydligt fler provinser än sju stycken.
Jag vill därför på gptt och ont föreslå en ny provinskarta med sjutton stycken provinser (även detta är något få men de är naturligtvis indelade i län och mindre administrativa enheter).

Bild

Förändringen kräver minimala ändringar och den Furgiska kulturen får mer utbredning och minoritetsfolken blir mer av just minoritetsfolk som håller på att utkonkureras av den moderna världen och en kulur som föredrar sig själva framför andra.
Harfarena försvinner, de var egentligen ändå mer av furgier än en egen kultur (underkulturen kommer dock att dyka upp i det lilla granlandet Memmen)
Nafasirerna blir nomaderna. Liksom Harferna var för lika Furgierna var Nafasirerna för lika nomaderna (de var i princip bofasta nomader)
Saraier och Faraier finns kvar om än något förminskade geografiska zoner.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Ny karta med orter, karavanvägen, platsnamn mm. Blåa städer är residensstäder i provinsen. Röda städer är självstyrda städer, alltså städer som i sig själva räknas som provins. Gula markeringar är större vallfartsorter.


Bild
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Dina förändringar verkar rimliga. Vill du ha kartan på förstasidan i tråden så den blir lättare att hitta till?

Ett par frågor: Vad kan du berätta om Vita öknen (gillade namnet), och hur ser dina planer ut för en beskrivning av huvudstaden Ketoriam?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev:Dina förändringar verkar rimliga. Vill du ha kartan på förstasidan i tråden så den blir lättare att hitta till?
Kan var bra :)
birkebeineren skrev: Ett par frågor: Vad kan du berätta om Vita öknen (gillade namnet), och hur ser dina planer ut för en beskrivning av huvudstaden Ketoriam?

Det började med att jag studerade den furgiska kusten på den stora färglagda kartan som följer men EA Boxen. På denna var en öken utmärkt där jag satt ut öken. Öknen har jag tänkt skall vara ett gammalt uttorkat innanhav eller saltsjö. Saltet får öknen att gnistra som nyskare men är uppblandat med ljus korallsand och därför otjänligt som salt depå då sandkornen är ungefär lika stora som sandkornen och näst intill omöjliga att separera utan kemikalier.

Jag har inte funderat på Ketoriam mer än att den har ca 2,5 miljoner invånare och är vacker men samtidigt väldigt nedgången på sina ställen. Staden skall ju trotts allt vara en av Altors största och rikaste städer.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Ny karta :)
Terräng
Bild
Gult = Odlad mark
Grön = Kupperad terrän/viss odlad mark och små skogsdungar.
Mörkgrön = Skog
Orange = Stäpp
Röd = Öken
Svart = Berg
Ljusblå = Sötvatten/sjöar/floder
Mörkblå = Saltvatten
Grönblå = Träsk

Röda punkter markerar större städer.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Konsekvens ändringar

Den kungliga familjen


Provinsguvernörerna/Stadsdsguvernörerna
De
sjutton provinserna styrs av sju guvernörer utsedda av kungen. Guvernörerna, som kallas Maha Aetrap, är alla ämbetsmän och rankas lika högt som Sha Aetraperna även om de i verkligheten har betydligt mer makt. Provinsguvernörerna skall överse samtliga ämbetsverk i sin provins.
Då provinsguvernörerna blev alltför mäktiga skildes de
sju största städerna ut och fick egna guvernörer. Även dessa kallas Maha Aetrapp.

Furgisk Lantadel
Aekem betyder av börd och är den allmänna titels om används för den generiska adeln i provinserna
som fanns innan Furgia expanderade över dessa områden eller är invandrad adel, främst från Kamsun. Även om dessa ätter rankas lägre än de av blodet har de ändå sin plats i det furgiska samhället. De titlar som bärs av dessa är på deras egna språk men används även inom furgiskan vid tiltal. Aekem används även som tilltal till utländska adelspersoner.

Harafas adel
Den Harafiska adeln har sitt ursprung i den furgiska heirarkin men blev så avskild efter det margyliska imperiet föll att de idag inte räknas som en del av den. Detta gäller dock bara de mest södra delarna då övriga Harafa är numera besatt av de furgiska blodet. De kungliga familjerna är idag utdöda och med ett system så likt furgia och användandet av deras språk gör att man likt dessa har Aekem som dagligt tiltal. Familjeöverhuvudena benämns dock inte på annat sätt då Mahara är reserverat för blodet.
(bortgår)

Nafasirernas adel
Ungefär två tredjedelar av Kahorum är åkermark. På denna åkermark har den furgiska adeln alltid varit starka men på den sista delen, kahorumstäppen, lever fortfarande ryttarnomaderna sina traditionella liv.
Nafasiriska adelsmän är uppdelade i olika grupperingar beroende på vilken sorts krigare de är. Nafsirs adel håller sig för att vara mycket skikliga ryttare och deras snabba lätta kavalleri består av dess adelsmän.
Tamataste betyder på nafasir kung. Dessa gamla kungaätter har idag fortafarnde stor makt i sina områden även om deras kungadömmen formellt är en del av Furgia. Storkonungen är dock medveten om att dessa stolta kungar skulle lätt kunna göra uppror om de så önskar men de kan också användas till fördel för hans egna kontroll av blodsadeln. Kungarna bjuds ofta in till storkonungen då de befinner sig i huvudstaden och man ger gåvor till varandra värda mindre förmögenheter. Kungarna har egna hjordar och viss rätt till saktteuppbörden mot de att de ställer upp med trupper.
Kavast skulle närmast översättas till greve. Förr var kavasterna både furstar likaväl som de var underställda tamatasterna. Idag är det få kavaster som har en ledande roll annat än i armén. Det betyder dock inte att kavasterna är totalt utfattiga. Alla har rätt till en viss pension från storkonungen även om den är liten och det är fortfarande de som driver stuterierna för de furgiska fullbloden i Nafasir.
Tirast är den lägsta adelstitel. Tirasterna är riddare som en gång tjändae tamatsterna och kavasterna, men idag tillhör de den furgiska armén. Mer likt de västerländska riddarna kan endast detta adelskap förlänas en stridbar man av god familj som prövats i strid till skillnad från de furgiska aezimerna som sitter på sin titel från det att de föds till dess att de dör.


Sarasara och Farafaras ädlingar
Dessa provinser bestod en gång av hundratals små furstendömen med stamädlingar som ständigt stred mot varandra. Fortfarande råder fienedeskap mellan vissa stammars ädlingar medan andra kan vara bästa vänner fast de möts för första gången. Ädlingarna kallas Gazu för stammarna hövdingar och Katzai för stammens ädlingarna.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Språk I Furgia
I furgia talas flera språk beroende på kultur och folkslag. Även om furgiskan är det överlägset största språket finns minoritetsspråk utspridda. Dessa minoritetsspråk kan talas av alltifrån flera hundra tusen individer till en några hundra.

Golwyndiska språkfamiljen
Furgiska
Furgiska är idag nästan ensamt levande språk av det som en gång i tiden var ett av de mest gångbara språket runt Golwynda havet. Språket har dock genomgått flera förändringar och innehåller idag flera margyliska och sydakrogaliska ord. De flesta ord finns dock kvar och har endast i fåtal fall ändrats i betydelse. Inte heller har grammatiken förändrats vilket gör att man kan läsa äldre skrifter utan några större problem.

Sydakrogaliska språkfamiljen
Raianska språk
Raianska språk talas i Sarasara och Farafara. Språken är mycket lika varandra och skiljer sig endast på vissa ord.
Saraiiska
Talas i Sarasara
Faraiiska
Talas i Farafara
Nafasiriska språk
Nafasiriska talas av Kahorums slätt nomader. Språket är dock mycket bredare och har tendenser att snappa upp ord från andra språk och dialekter vilket gör att varje stam i princip har sitt eget språk. Detta gör att stammar som lever långt från varandra kan ha svårt att göra sig förstådda med varandra eller till och med göra sig felförtstådda.
Abojjiska Språk
Mabojje
Mabojje talas i Maboi provinsen av dess ursprungsbefolkning. Språket är mycket litet och börjar trängas undan till förmån för Furgiskan.
Jajjeje
Jajjeje Talas framförallt av fiskarbefolkningen i Kounai, Siai och Kiai provinserna.

Kamsunska språkfamiljen
Sydväst Kamsunska
Hônitiska
Talas i sydöstra Tsiori
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

ser bra ut
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Språken ser bra ut Snibben, kanske kan inspirera Adragoor till vidare utveckling och inpassning? :) Terrängkartan också upplysande!

Nedanstående text känns lite förvirrande, får inte helt in den där sjuan...
Provinsguvernörerna/Stadsdsguvernörerna
De sjutton provinserna styrs av sju guvernörer utsedda av kungen. Guvernörerna, som kallas Maha Aetrap, är alla ämbetsmän och rankas lika högt som Sha Aetraperna även om de i verkligheten har betydligt mer makt. Provinsguvernörerna skall överse samtliga ämbetsverk i sin provins.
Då provinsguvernörerna blev alltför mäktiga skildes de sju största städerna ut och fick egna guvernörer. Även dessa kallas Maha Aetrapp.
Kanske också kan skriva om inledningen så att den flyter lika fint som övrig wikitext (med titelnamnen markerat och som första ord)?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Hmm... Så går det när man inte korretrläser i texten. Det skall naturigtvis vara sjutton provinsguvernörer. Ändrar detta så snart jag är hemma igen.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Provinsguvernörerna/Stadsdsguvernörerna
Maha Aetrapp är furgiska och betyder översatt styrande ämbetsman. Maha Aeträperna är tjugofyra till antalet och har fått i uppdrag att vara den högste representanten för Storkonungen i de sjutton provinserna och de sju största städerna (Ketoriam, Faoriam, Abiam, Sassai, Zekiam, Kaorim och Lsitim. Deras makt är absolut i deras domäner och endast de mäktiga adelsmännen kan protestera deras beslut, vilket de ofta gör. Makt att upphäva beslut satta av en Maha Aetrapp har bara storkonungen och det Adelskongressen. En Maha Aetrapp är högste domare i sin provins eller stad men Maha Aeträpernas främsta syssla är dock att samla in skatteuppbörden. Deras enda riktiga motståndare är de högsta provinsgeneralerna som kontrollerar armén. Hdde det inte varit för dessa hade flera av provinserna idag i princip varit självstyrande kungariken.


Hoppas att det blev klarare Birke :)
Senast redigerad av Snibben den 2009-05-08 18:49, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1460
Blev medlem: 2007-11-09 01:15
Ort: Västerås

Inlägg av Grisodlar'n »

Ser riktigt bra ut, Snibben. Gillar skarpt det Furgia som växt fram i den här tråden. Bra kartor också. :)
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Grisodlar'n skrev:Ser riktigt bra ut, Snibben. Gillar skarpt det Furgia som växt fram i den här tråden. Bra kartor också. :)
Tack! (bockar och bugar)
Jag försöker intergrera så många olika kulturer så att det känns både främmande och ändå något så när bekant. Fast ibland önskar jag att det var lika stor fart i den här tråden som det är i Niferlandstråden :wink:
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

farten i niferlandtråden misstänker jag bero på nyhetens behag är jag rädd :)
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Bättre sent än aldrig (kanske). :wink:
Snibben skrev:
birkebeineren skrev: Stridsvagnar i Furgia?
Det finns tre saker som är det kanoniska från ursprungs materialet.
1. Furgia är starkt Feodalt
Vilket kan betyda lite vad som helst eftersom det finns så många olika feodala statstyper. Jag har valt den kinesiska som mall för att göra Furgia mer exotiskt).
2. Furga styrs av starka adelsätter
Vilket jag har försökt att sprida ut med olika former av komplicerad byråkrati och intriger för att få fram ett mer komplext samhälle, återigen baserat mycket på det kinesiska).
3. Furgia har starka riddarideal
Jag vill inte sitta och övertolka men för mig är en riddare en riddare, rustade män till häst. Hur rustade är en annan fråga. Furgierna använder sig gärna av fjällpansar som fästs vid ett tjockt svårskuret tyg. Detta ger dem betydligt mer rörlighet än sina kollegor i helrustningar. Nakdeln är att man kan inte göra samma tunga kavallerichocker som de helrustningsbeklädda riddarna på sina stora hästar. Istället förlitar man sig mer till sina sablar och ger sig in i striden snarare än att rida över motståndarens soldater.
Detta betyder dock inte att det inte kan finnas stridsvagnar i Furgia som ju är ett multikulturellt land med flera olika folk, det finns både indriker och lamor som används av armén så varför inte stridsvagnar.
...och många moskoriska trossgossar drömmer om ära likt det den tidigkrunske kejsare Emghures vann när han krossade de slemme furgierna i slaget vid Desj-kha 1299 fO?
Hör väl egentligen mer till det Jorpagniska hållet. Dessutom har Golwynda mer och mer splittrats upp i tre olika kulturer under denna tid. Furgierna var dessutom fullt upptagna med att försvara sig mot Yndarerna under denna tiden för att blicka mot väster(vilket inte är något hinder för att de skulle ha utvecklat stridsvagnen tidigt, men å andra sidan kanske den drogs av stäpplamor då?).
A) Det finns blandrustning "ringbrynja-metall" i Aidne. Riddarna i Aidne använder sig gärna av lager på lager-rustningar där ståldelar kan ingå(hos rika riddare). Fullständiga metallrustningar är betydligt mer sällsynta.

B) Europeiska stålrustningarna från senmedeltid, främst från 1400-talet, har för övrigt oförtjänt dåligt ryckte när det gäller vikt, smidighet och lättrörlighet. De var tvärtom ofta betydligt smidigare och vägde mindre än att exempelvis bära nitad "platt" ringbrynja på hela kroppen.
Skriv svar