MEN. Hur reagerade Berendiens kung Frekvand när hans lojale hertig (kanske lättare med greve) får stryk av kung Mefimor. Berendiens och Hynsolges relation är ansträngd/dålig. Samtidigt har Frekvands egen dotter (kronprinsessan) valt att aktivt strida på Mefimors sida. (Kanske är det därför relationen är ansträngd, men sannolikt är det Mefimors goda relationer och släktskap med felicierna.) Och hur tänkte den berendiske bovaren när han fick reda på att Melindor slutit sig till rojalisterna?Hynsolge
Gillar din idé Birke med en genom giftermål och barnlöshet numera berendisk Bovar i Baldor, lojal mot berendiska kungen, men illojal med den Hynsolgiska (han är ju inte direkt ensam). År 606 la sig Baldors Bovar i upproret mot Kungen, men redan efter ett år var han besegrad och tvingades ansluta sig till rojalisterna. (EA)
MEN. Hur reagerade Berendiens kung Frekvand när hans lojale hertig (kanske lättare med greve) får stryk av kung Mefimor. Berendiens och Hynsolges relation är ansträngd/dålig. Samtidigt har Frekvands egen dotter (kronprinsessan) valt att aktivt strida på Mefimors sida. (Kanske är det därför relationen är ansträngd, men sannolikt är det Mefimors goda relationer och släktskap med felicierna.) Och hur tänkte den berendiske bovaren när han fick reda på att Melindor slutit sig till rojalisterna?
MEN. Hur reagerade Berendiens kung Frekvand när hans lojale hertig (kanske lättare med greve) får stryk av kung Mefimor. Berendiens och Hynsolges relation är ansträngd/dålig. Samtidigt har Frekvands egen dotter (kronprinsessan) valt att aktivt strida på Mefimors sida. (Kanske är det därför relationen är ansträngd, men sannolikt är det Mefimors goda relationer och släktskap med felicierna.) Och hur tänkte den berendiske bovaren när han fick reda på att Melindor slutit sig till rojalisterna?
Senast redigerad av Mikael den 2012-08-08 19:30, redigerad totalt 1 gånger.
Läran har egentligen bara fått fäste i Brangorias och Mergilias adel. (EA) Men man kan väl tänka sig att lågadel i grannlänen också visat intresse. Krun-"cellen" kanske är någon veterankultist som tagit på sig att sprida läran bland ädlingar i nordvästra Krun där, om jag förstått Bergdahl, många talar hynsolgiska och finns många hynsolgiska flyktingar.SrednaS skrev:Då kör vi på Stjärnläran som en hynsolgisk och möjligen en krunsk företeelse. Men vad får kultisterna egentligen ut av att vara med i kulten?
Jag tror att vad medlemmen vinner är ett nätverk och den kittlande känslan av att ingå i ockult hemligt sällskap. För unga adelsmän är det ett kontaktnät och allianser som säkert stärker deras positioner. Icke frälse smörjs nog med silver. Alla gillar känslan av att VARA någon (åtminstone i Brangoria och Mergilia), och med hemliga handslag och ockult magi att kittla nerverna en torsdagskväll.
Slavarna ses nästan aldrig arbeta på citrusodlingarna så folk har börjat undra. (EA)
Det känns definitivt som en rimlig förklaring till vad som driver medlemmarna av den yttre kretsen.
Vad jag dock inte blir klok på är varför medlemmarna av tredje och fjärde cirkeln blir kvar i sekten, då de är de enda som känner till sektens sanna natur. (EA)
Varför stödja en demon som eftersträvar utplåningen av den mänskliga rasen?
Vad jag dock inte blir klok på är varför medlemmarna av tredje och fjärde cirkeln blir kvar i sekten, då de är de enda som känner till sektens sanna natur. (EA)
Varför stödja en demon som eftersträvar utplåningen av den mänskliga rasen?
Sekten kan ju inte vara så våldsamt stor, så hur många personer (5% av alla) utgör tredje och fjärde cirkeln? Dessa personer är också så dags djupt involverade ockultister med olika ockulta talanger och färdigheter. De har också överlevt och avancerat från den hjärntvättade blinda andra cirkeln, om de inte av andra skäl rekryterats direkt in i eliten. Somliga kanske lockas av allt djupare studier i magi som de annars aldrig hade fått chansen till? Andra kanske får löfte om att i Onaabys rike vara furstar i deras egna demoniska rätt? Svårare än så kanske det inte behöver vara?
Har du någon förklaring?
Jag vill också försäkra mig om att du SrednaS på intet sätt blir skrämd eller avtänd av att Birke och jag plötsligt sprutar ur oss idéer. Det blir lätt så när någon väcker en sömning tråd och Birke och jag inte riktigt är överens om detaljerna i en fråga. Kom ihåg att vi pratar om den nordvästligaste landsändan, att du fritt kan bidra och dissa, samt att Hynsolge i övrigt står dig rätt fritt att röra runt i. Vi ser alla fram emot dina idéer!
Har du någon förklaring?
Jag vill också försäkra mig om att du SrednaS på intet sätt blir skrämd eller avtänd av att Birke och jag plötsligt sprutar ur oss idéer. Det blir lätt så när någon väcker en sömning tråd och Birke och jag inte riktigt är överens om detaljerna i en fråga. Kom ihåg att vi pratar om den nordvästligaste landsändan, att du fritt kan bidra och dissa, samt att Hynsolge i övrigt står dig rätt fritt att röra runt i. Vi ser alla fram emot dina idéer!
Jo, de flesta extrema metafysiska rörelser verkar ju handla om att det är ett litet fåtal knäppskallar som föraktar alla de oinitierade som en dag kommer att få brinna i helvetets eldar osv. Så visst att hjärntvätten spelat stor roll, likaså att de är så få till antalet.
Sen kan vi ju alltid inspireras av C.S Lewis "Screwtape Letters", i vilken helvetet är en grå och humorlös byråkrati i vilken alla, jag menar alla, intrigerar mot varandra i kampen om att hålla sig väl med chefen. Huvudkultisternas världssyn och syn på moral torde ju vara rejält skev efter all hjärntvätt och allt annat roligt.
(Och nu vill jag göra Desmond Tutu till en gladlynt, klok och kluckande mörkhyad halvlängdsman som också är Ereb Altors främsta demonjägare)
Det är bara kul att ni är med och kommer med egna idéer
Dock så känner jag att jag inte kan tillräckligt mycket om Berendien och Landori för att kunna bidra till diskussionen. Att sätta mig in i enbart Hynsolge är tidskrävande nog utan att ge mig på monstertråden om Berendien.
Sen kan vi ju alltid inspireras av C.S Lewis "Screwtape Letters", i vilken helvetet är en grå och humorlös byråkrati i vilken alla, jag menar alla, intrigerar mot varandra i kampen om att hålla sig väl med chefen. Huvudkultisternas världssyn och syn på moral torde ju vara rejält skev efter all hjärntvätt och allt annat roligt.
(Och nu vill jag göra Desmond Tutu till en gladlynt, klok och kluckande mörkhyad halvlängdsman som också är Ereb Altors främsta demonjägare)
Det är bara kul att ni är med och kommer med egna idéer
Dock så känner jag att jag inte kan tillräckligt mycket om Berendien och Landori för att kunna bidra till diskussionen. Att sätta mig in i enbart Hynsolge är tidskrävande nog utan att ge mig på monstertråden om Berendien.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9047
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Please do!Och nu vill jag göra Desmond Tutu till en gladlynt, klok och kluckande mörkhyad halvlängdsman som också är Ereb Altors främsta demonjägare
Och det låter bra att du inte störs av att vi även här är inne och rörar.
Appropå ingenting, så hittade jag i wikin alla(tror jag?) hynsolgiska namn som är använda i EA-boxen. Kan vara till inspiration exempelvis när bovarerna skall namnges.
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... ynsolgiska
Jag har i wikin också gjort en slags mall för de olika bovarierna med bovar, huvudsäte och heraldisk vapen (dessa diskuteras tidigare i tråden) att fylla i. Inte att det bör se ut så i den färdiga wikiartikeln men bara för att lätt ha översikt tills vidare.
http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... Bovarierna
Jag tycker det är skitkulbirkebeineren skrev: Och det låter bra att du inte störs av att vi även här är inne och rörar.
Och ska det någonsin bli en Hynsolge-modul nån gång i framtiden så behöver vi nog vara några stycken som arbetar med den.Vi har ju en lista över ättenamnen över de olika bovarerna, så det kan vara bra att klistra in dem på wikin som en start, om alla är överens om dem så klart. Annars borde det gå ganska fort att komma på bra förnamn till dem.
Och Riikovs vapen är väl en drakorm om jag inte minns fel?
En grej till: Har vi nåt bra alternativ till de "anarkister" som det talas om i EA? Som lillebror till en syndikalist (som också lät mig ärva hans DoD-böcker en gång i tiden och därför är medskyldig till att jag är här) så stör det mig lite. Att det sedan är anakronistiskt så in i norden med anarkister i Hynsolge gör inte saken bättre.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9047
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Riikovs vapen är en röd drakorm. Förslag till några andra vapen finns tidigare i tråden och dessa borde kunna användas. Kanske Snibben kan bidra med sina heraldiska förmågor? Har Hynsolgen en välutvecklat heraldik eller ligger den på en mera primitiv och i aidnaiska heroldkolegiums ögon inte helt korrekt nivå? En utvecklat heraldik skulle kunna motiveras med adelns starka joriska arv som i dagens Ereb starkt har blandats samman med de riddarideal som utvecklats i Aidne och Jorpagna. Bovarena borde också ha råd med att avlöna skickliga heraldiker. En mera primitiv heraldik skulle kunna förklaras med Hynsolges underutveckling och barbariska arv.
Anarkister kan kanske betyda ...kaotiker? Oktagonen där Onaabys ingår har ju även Khergoll att bjuda på:
Anarkister kan kanske betyda ...kaotiker? Oktagonen där Onaabys ingår har ju även Khergoll att bjuda på:
Khergoll
Khergoll – anarkins och oordnigens furste
Mål: Att nå herrarvälde över Altor genom anarki och kaos.
Kult: mest anarkister, banditer, fredlösa och galningar. Främsta kultsäte år 610 e.O. är Staden O.
Heraldiken överlämnar jag med varm hand åt er, även om jag vill påpeka att den kan vara mer avancerad i kungabovariet och de rikare bovarierna, och mer primitiva i de fattigare.
Mikael:
Julsuians kultister undviker vanligen det politiska livet, men eftersom civilisation stöter ut dem är många anarkister (EA SL s. 45)
och
I själva verket har baronen låtit mörda de vägvisare som skulle föra en andra båtlast soldater, och ersatt dem med sina agenter. De kommer att föra soldaterna till Olakia och leda dem mot de anarkistiska rövarband som härjar där. (EA ÄB s.2)
Mikael:
Julsuians kultister undviker vanligen det politiska livet, men eftersom civilisation stöter ut dem är många anarkister (EA SL s. 45)
och
I själva verket har baronen låtit mörda de vägvisare som skulle föra en andra båtlast soldater, och ersatt dem med sina agenter. De kommer att föra soldaterna till Olakia och leda dem mot de anarkistiska rövarband som härjar där. (EA ÄB s.2)
Tja, vad som avses med anarkist här är väl ändå bara att de önskar leva fritt utan herrar och med enbart enkla levnadsregler, beroende på hur övertygade kultister de är. Jag kan ingen bra synonym, men låt oss undvika ordet så länge vi kan om det stör dig.
Hynsolges "anarkister" tycks enbart vara grupper som varken vill ha kungen eller adeln som herrar. Missnöjda bönder som blir "fria män" i skog och mark...ofta rövare. I söder där inte bara krigets kaos skakat samhället och som också övergivits av de flesta, finns nog även byar av egna bönder(fiskare nu?) som lever utan andra herrar än sig själva...i "demokrati" eller "diktatur" varierar nog. Spannet mellan de julsianer som enbart vill vara sina egna herrar eller har tabubelagda intressen och de som önskar kaos och den starkes rätt är mycket brett. Likheten mellan Julsuian och Khergoll är slående...även det en täckmantel men mycket äldre än Stjärnläran? Kaosister var ett bra namn på fanatikerna.
Hynsolges "anarkister" tycks enbart vara grupper som varken vill ha kungen eller adeln som herrar. Missnöjda bönder som blir "fria män" i skog och mark...ofta rövare. I söder där inte bara krigets kaos skakat samhället och som också övergivits av de flesta, finns nog även byar av egna bönder(fiskare nu?) som lever utan andra herrar än sig själva...i "demokrati" eller "diktatur" varierar nog. Spannet mellan de julsianer som enbart vill vara sina egna herrar eller har tabubelagda intressen och de som önskar kaos och den starkes rätt är mycket brett. Likheten mellan Julsuian och Khergoll är slående...även det en täckmantel men mycket äldre än Stjärnläran? Kaosister var ett bra namn på fanatikerna.
Jag skulle också störa mig om någon grupp rubricerades som fascister
"Kaosister" som benämning på fanatikerna låter väldigt bra.
Eller så kan "fria män" vara vad de alla kallar sig själva, och "kaosister" vad de stridande vill utmåla dem som. Kanske vissa mer fördomsfulla Fingalstroende kommer avfärda dem som "Parbager!" eftersom denna gudafamilj också verkar vara neutral?
Vi ska nog vara försiktiga med att låta allt för många Oktagoner ha infiltrerat just det Hynsolgiska samhället. Och det är roligare, i min mening, om Parbagerna har ett riktigt svart får.
EDIT:
Och här har vi en kort summering av vad som sagts hittills i tråden om Krigsväsen och krigföring:
Diskussionen om vapen och krigföring i Hynsolge har främst handlat om följande:
Religiöst motiverade stridande med elitstatus: Rojalisterna har Fingalkultens "Den sjuuddiga stjärnans orden", vilka möjligen har morgonstjärnan som signaturvapen.
Bovarerna har Angusiakultens rättskipare. Ett förslag är att Angusiaorden har tillgång till två sorters krigare: tungt bepansrat men sällan använt kavalleri, och en liten trupp tungt infanteri
som i fredstid ska beskydda templen och andra egendomar.
Kavallerister: Varje bovar ska ha ett tiotal Marechzer, en sorts adliga markägare som också fungerat som fogdar och rättsskipare. En av marechzens uppgifter är att förse sin bovar med stridsmän om så krävs. Dessa stridsmän, knezehr, är skattebefriade och får anses vara en del av lågadeln. Det verkar vara okänt om en marechz ska ställa upp
med ett flertal knezehr.
Knezharna kan likna historiska husarer, men det är oklart om de ska vara tunga eller lätta. Senare förslag är att husarerna är lätta kavallerister och är den enda sortens sekulärt kavalleri som
används av rojalisterna. Bovarerna har också husarer, men också kyrassiärer, vilka är en tyngre form av kavalleri. Kyrassiärerna är dock ofrälse.
Utrustningsnivån har det rått delade meningar om. Inspirerade av senmedeltiden har vissa önskat utrusta både bättre fotsoldater som riddare med metallrustningar, medan andra velat se mer av ringbrynjor och brigadin. Det har också kommit förslag om uniformer för diverse kavalleristyrkor. Om husarerna har det föreslagits att de ska slåss med sablar och/eller ryttarbågar.
Fotsoldater: Vad Nya Armén främst förlitar sig på, oftast i formen av lätt infanteri och milis.
Långspjut är väldigt vanliga, men även pikar har kommit att användas. Formationer har skapats kring dessa vapen.
"Kaosister" som benämning på fanatikerna låter väldigt bra.
Eller så kan "fria män" vara vad de alla kallar sig själva, och "kaosister" vad de stridande vill utmåla dem som. Kanske vissa mer fördomsfulla Fingalstroende kommer avfärda dem som "Parbager!" eftersom denna gudafamilj också verkar vara neutral?
Vi ska nog vara försiktiga med att låta allt för många Oktagoner ha infiltrerat just det Hynsolgiska samhället. Och det är roligare, i min mening, om Parbagerna har ett riktigt svart får.
EDIT:
Och här har vi en kort summering av vad som sagts hittills i tråden om Krigsväsen och krigföring:
Diskussionen om vapen och krigföring i Hynsolge har främst handlat om följande:
Religiöst motiverade stridande med elitstatus: Rojalisterna har Fingalkultens "Den sjuuddiga stjärnans orden", vilka möjligen har morgonstjärnan som signaturvapen.
Bovarerna har Angusiakultens rättskipare. Ett förslag är att Angusiaorden har tillgång till två sorters krigare: tungt bepansrat men sällan använt kavalleri, och en liten trupp tungt infanteri
som i fredstid ska beskydda templen och andra egendomar.
Kavallerister: Varje bovar ska ha ett tiotal Marechzer, en sorts adliga markägare som också fungerat som fogdar och rättsskipare. En av marechzens uppgifter är att förse sin bovar med stridsmän om så krävs. Dessa stridsmän, knezehr, är skattebefriade och får anses vara en del av lågadeln. Det verkar vara okänt om en marechz ska ställa upp
med ett flertal knezehr.
Knezharna kan likna historiska husarer, men det är oklart om de ska vara tunga eller lätta. Senare förslag är att husarerna är lätta kavallerister och är den enda sortens sekulärt kavalleri som
används av rojalisterna. Bovarerna har också husarer, men också kyrassiärer, vilka är en tyngre form av kavalleri. Kyrassiärerna är dock ofrälse.
Utrustningsnivån har det rått delade meningar om. Inspirerade av senmedeltiden har vissa önskat utrusta både bättre fotsoldater som riddare med metallrustningar, medan andra velat se mer av ringbrynjor och brigadin. Det har också kommit förslag om uniformer för diverse kavalleristyrkor. Om husarerna har det föreslagits att de ska slåss med sablar och/eller ryttarbågar.
Fotsoldater: Vad Nya Armén främst förlitar sig på, oftast i formen av lätt infanteri och milis.
Långspjut är väldigt vanliga, men även pikar har kommit att användas. Formationer har skapats kring dessa vapen.
Spelknepe: Jösses!
Och här har vi mina första tankar kring krigföringen.
Den första frågan är vilka som är beredda att slåss för adeln?
Vi har marechzerna och knezharna, vilka som mest torde omfatta något eller ett par tusental kavallerister fördelade över hela landet. Utifrån Hynsolges historia i EA verkar det som att Hynsolge inte varit inblandat i något krig under de senaste århundradena, utan det hot som adeln har fått bemöta har bestått av bondeuppror, med Agila Dubbelhands uppror 580 e.O som startskottet för dessa. Därmed känns det mer rimligt med lätt kavalleri, vars strategiska rörlighet är högre och dess kostnad lägre. För att spöa bönder ifrån hästryggen krävs dessutom inte tung rustning.
Hade bovarerna och marechzerna tillgång till fotsoldater redan innan upproret? Om inte annat borde varje fäste och borg ha en mindre garnison som utför det vaktarbete som adelskrigarna inte är intresserade av. Har dessa infanterister förblivit sina herrar trogna, eller har de gått över till upproret?
Hur hanterar adeln sina förluster? Även om en kavallerist skulle klara sig längre än den genomsnittlige infanteristen, verkar kavalleristerna rekryteras från en liten och smal social grupp. Har adeln till följd av bristen på manskap tvingats börja öppna upp för att ofrälse i större utsträckning och på kortare tid ska kunna upphöjas till att bli lågadel?
Eller är bovarerna helt beroende av en kombination av legoknektar, feliciska och andra, och svartfolk?
Om upproret växt fram under de senaste 30 åren och landet blivit allt mer oroligt medan centralmakten och bovarerna försvagats, kan detta ha resulterat i en högre grad av brottslighet. Stråtrövare kan sedan i och med upprorets utbrott ha gått över till att antingen bli legoknektar åt bovarerna, eller uppnått status som folkhjältar bland desperata bönder (Jesse James och de andra gerillasoldater i Amerikanska inbördeskriget samt diverse dårar i Balkankrigen är exempel på liknande kriminella som lyckats lura i folk att de minsann är goda patrioter).
Utrustningsnivån borde vara relativt låg, med få metallrustningar. Om vi kör på de olika formerna av halvprofessionellt kavalleri kan dessa visserligen vara relativt välutrustade, men även här borde metallrustningar vara relativt ovanliga. Fram för brigandin, benlamell och fjäll- och ringpansar, med vadderade rustningar och tjockt tyg under vinterhalvåret! Ringbrynjor och vissa detaljer av metall ska vara mer ovanligt, men får gärna förekomma.
Riktiga uniformer kom så vitt jag vet inte i bruk förrän under engelska inbördeskriget, alltså på 1600-talet, och jag föredrar nog att de hynsolgiska krigen undviker dem. Visserligen kan vissa vapenslag utmärkas av ett visst klädesplagg eller en viss typ av attiralj, men arméerna borde se ut som lapptäcken på avstånd, med en massa olika färger blandade huller om buller.
Nya Armén kan bestå av en stor grupp miliser som dock aldrig lämnar sitt hemområde. Med tanke på missväxten, översvämningarna, adelns långvariga terror och förödelsen som skett under upproret bör Nya Armén ha svårt att sätta upp större styrkor som permanent befinner sig i fält. Istället har man byggt upp ett eget system i vilket en kärntrupp av erfaret infanteri, möjligen förstärkt av legoknektar, rör sig genom landet och väl på plats vid varje nytt slagfält får stöd av den lokala milisen. Upproret är viktigt, men vad som på sikt är än viktigare är återuppbyggnad och förhindrandet av massvält.
Detta kan vara en av rojalisternas fördelar, att Mefimor IV varit en barmhärtigare länsherre än bovarerna, att man undkommit översvämningarna och att man sedan dessutom nästan helt lyckats förhindra att det egna bovariet ockuperats och förötts av bovarerna.
Varje lyckosam offensiv skulle alltså innebära att rojalisterna då måste hjälpa till med återuppbyggnaden och hjälpa den obeväpnade och otränade lokalbefolkningen om man inte vill att Mefimor ska komma att uppfattas som bara ytterligare en hjärtlös adelsman.
Arméerna som är engagerade i upproret verkar vara ganska små. I slaget om Gråborg deltar 650 soldater på Nya Arméns sida, medan Riikov har en arme om 475 man (plus eventuellt 375 orcher). Även om dessa arméerna kan förstoras, verkar det rimligt att det förödda och utsugna Hynsolge inte kan underhålla allt för stora militära styrkor. Och även om bovarerna kunnat suga ut bönderna är deras finansiella reserver inte outtömliga. Alla bovarer, förutom möjligen Ståhlkänga Mauroc, tvingas också förhålla sig till frågan om huruvida de ska lägga ut en stor del av sina resurser på en stor styrka legoknektar för att därigenom försöka få till stånd ett avgörande, eller om de ska satsa på en mindre styrka som de har råd att hålla i fält under en längre tid. Med tanke på att bovarerna verkar vara tämligen konservativa, upplever jag det senare alternativet som mer rimligt.
Det finns också teologiska aspekter i kriget. Genom att Fingalkulten öppet tagit ställning mot bovarerna medan många av Pabargerna förhållit sig neutralt inställda till upproret, kan detta komma att påverka folks religiösa tillhörighet. En medlem av Nya Armén som inte känner att han sina gudar på sin sida, men som sedan får se Fingalsbröderna/sönerna storma fram över slagfältet för att undsätta honom och hans kamrater, borde nog börja fundera över vad han tror på egentligen.
Fingalsbröderna befinner sig alltså i en situation då de kan göra sin gud och sin kung en stor tjänst genom visad tapperhet på slagfältet. Frågan är hur de hanterar frågor som nyrekrytering, kommer Fingalkulten ta chansen att växa sig större, eller vill de inte värna deras status som en liten men slagkraftig elitstyrka?
Nästa religiösa spörsmål är vilken roll som Boltharkulten ska spela i upproret. Trots att EA indirekt nämner att Bolthar är en av de neutrala gudarna genom att inte nämna honom som en av de gudar som tagit ställning för endera sidan, är Eb-Bolthar engagerad på Nya Arméns sida efter en gudomlig uppenbarelse. Parbagerna verkar splittrade, och frågan är vad de långvariga effekterna av denna splittring kommer visa sig vara.
Sedan har vi Angusiakulten. Det närmsta till en militär styrka som de har i EA är en rättsskiparstyrka om 50 man. Dessa kan säkert göra en insats i strid, och torde vara utrustade med bra vapen, rustningar och hästar, men även om vi utökar deras antal så bör de inte vara mer än några hundra.
Och här har vi mina första tankar kring krigföringen.
Den första frågan är vilka som är beredda att slåss för adeln?
Vi har marechzerna och knezharna, vilka som mest torde omfatta något eller ett par tusental kavallerister fördelade över hela landet. Utifrån Hynsolges historia i EA verkar det som att Hynsolge inte varit inblandat i något krig under de senaste århundradena, utan det hot som adeln har fått bemöta har bestått av bondeuppror, med Agila Dubbelhands uppror 580 e.O som startskottet för dessa. Därmed känns det mer rimligt med lätt kavalleri, vars strategiska rörlighet är högre och dess kostnad lägre. För att spöa bönder ifrån hästryggen krävs dessutom inte tung rustning.
Hade bovarerna och marechzerna tillgång till fotsoldater redan innan upproret? Om inte annat borde varje fäste och borg ha en mindre garnison som utför det vaktarbete som adelskrigarna inte är intresserade av. Har dessa infanterister förblivit sina herrar trogna, eller har de gått över till upproret?
Hur hanterar adeln sina förluster? Även om en kavallerist skulle klara sig längre än den genomsnittlige infanteristen, verkar kavalleristerna rekryteras från en liten och smal social grupp. Har adeln till följd av bristen på manskap tvingats börja öppna upp för att ofrälse i större utsträckning och på kortare tid ska kunna upphöjas till att bli lågadel?
Eller är bovarerna helt beroende av en kombination av legoknektar, feliciska och andra, och svartfolk?
Om upproret växt fram under de senaste 30 åren och landet blivit allt mer oroligt medan centralmakten och bovarerna försvagats, kan detta ha resulterat i en högre grad av brottslighet. Stråtrövare kan sedan i och med upprorets utbrott ha gått över till att antingen bli legoknektar åt bovarerna, eller uppnått status som folkhjältar bland desperata bönder (Jesse James och de andra gerillasoldater i Amerikanska inbördeskriget samt diverse dårar i Balkankrigen är exempel på liknande kriminella som lyckats lura i folk att de minsann är goda patrioter).
Utrustningsnivån borde vara relativt låg, med få metallrustningar. Om vi kör på de olika formerna av halvprofessionellt kavalleri kan dessa visserligen vara relativt välutrustade, men även här borde metallrustningar vara relativt ovanliga. Fram för brigandin, benlamell och fjäll- och ringpansar, med vadderade rustningar och tjockt tyg under vinterhalvåret! Ringbrynjor och vissa detaljer av metall ska vara mer ovanligt, men får gärna förekomma.
Riktiga uniformer kom så vitt jag vet inte i bruk förrän under engelska inbördeskriget, alltså på 1600-talet, och jag föredrar nog att de hynsolgiska krigen undviker dem. Visserligen kan vissa vapenslag utmärkas av ett visst klädesplagg eller en viss typ av attiralj, men arméerna borde se ut som lapptäcken på avstånd, med en massa olika färger blandade huller om buller.
Nya Armén kan bestå av en stor grupp miliser som dock aldrig lämnar sitt hemområde. Med tanke på missväxten, översvämningarna, adelns långvariga terror och förödelsen som skett under upproret bör Nya Armén ha svårt att sätta upp större styrkor som permanent befinner sig i fält. Istället har man byggt upp ett eget system i vilket en kärntrupp av erfaret infanteri, möjligen förstärkt av legoknektar, rör sig genom landet och väl på plats vid varje nytt slagfält får stöd av den lokala milisen. Upproret är viktigt, men vad som på sikt är än viktigare är återuppbyggnad och förhindrandet av massvält.
Detta kan vara en av rojalisternas fördelar, att Mefimor IV varit en barmhärtigare länsherre än bovarerna, att man undkommit översvämningarna och att man sedan dessutom nästan helt lyckats förhindra att det egna bovariet ockuperats och förötts av bovarerna.
Varje lyckosam offensiv skulle alltså innebära att rojalisterna då måste hjälpa till med återuppbyggnaden och hjälpa den obeväpnade och otränade lokalbefolkningen om man inte vill att Mefimor ska komma att uppfattas som bara ytterligare en hjärtlös adelsman.
Arméerna som är engagerade i upproret verkar vara ganska små. I slaget om Gråborg deltar 650 soldater på Nya Arméns sida, medan Riikov har en arme om 475 man (plus eventuellt 375 orcher). Även om dessa arméerna kan förstoras, verkar det rimligt att det förödda och utsugna Hynsolge inte kan underhålla allt för stora militära styrkor. Och även om bovarerna kunnat suga ut bönderna är deras finansiella reserver inte outtömliga. Alla bovarer, förutom möjligen Ståhlkänga Mauroc, tvingas också förhålla sig till frågan om huruvida de ska lägga ut en stor del av sina resurser på en stor styrka legoknektar för att därigenom försöka få till stånd ett avgörande, eller om de ska satsa på en mindre styrka som de har råd att hålla i fält under en längre tid. Med tanke på att bovarerna verkar vara tämligen konservativa, upplever jag det senare alternativet som mer rimligt.
Det finns också teologiska aspekter i kriget. Genom att Fingalkulten öppet tagit ställning mot bovarerna medan många av Pabargerna förhållit sig neutralt inställda till upproret, kan detta komma att påverka folks religiösa tillhörighet. En medlem av Nya Armén som inte känner att han sina gudar på sin sida, men som sedan får se Fingalsbröderna/sönerna storma fram över slagfältet för att undsätta honom och hans kamrater, borde nog börja fundera över vad han tror på egentligen.
Fingalsbröderna befinner sig alltså i en situation då de kan göra sin gud och sin kung en stor tjänst genom visad tapperhet på slagfältet. Frågan är hur de hanterar frågor som nyrekrytering, kommer Fingalkulten ta chansen att växa sig större, eller vill de inte värna deras status som en liten men slagkraftig elitstyrka?
Nästa religiösa spörsmål är vilken roll som Boltharkulten ska spela i upproret. Trots att EA indirekt nämner att Bolthar är en av de neutrala gudarna genom att inte nämna honom som en av de gudar som tagit ställning för endera sidan, är Eb-Bolthar engagerad på Nya Arméns sida efter en gudomlig uppenbarelse. Parbagerna verkar splittrade, och frågan är vad de långvariga effekterna av denna splittring kommer visa sig vara.
Sedan har vi Angusiakulten. Det närmsta till en militär styrka som de har i EA är en rättsskiparstyrka om 50 man. Dessa kan säkert göra en insats i strid, och torde vara utrustade med bra vapen, rustningar och hästar, men även om vi utökar deras antal så bör de inte vara mer än några hundra.