Timmerstaden

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Plats i norra Nargur där timmer samlas för att sedan flottas nerför den stora Aghargafloden till Mastika Agga ute vid havet i norr. Karavanleden från Trasimo i söder passerar Timmerstaden innan den fortsätter norrut mot Babor och Barbia. Timmerstaden har få permanenta invånare men många besökare i samband med säsongsarbete knutet till huggning, frakt och flottning av timret. Hondraken Menhe-Dihz har vid flera tillfällen eldat upp delar av staden men hon är inte konsekvent i sitt förstörande. Nya byggnader ersätter snabbt nerbrunna gamla.

Från dvärgarnas historia:

342 e.O.
Dvärgarna i Nidabergen börjar handla med norra Nargur. Ett "dohr", ett dvärgatorn placerat ovan mark, byggs där Ylghyrofloden forsar ner i Aghargafloden (Timmerstaden kommer senare att anläggas på denna plats). Kontakter med Barbia etableras också men detta hålls hemligt för stammarna i södra Nargur som minns kriget några år tidigare. Med Agharga-sahg, det mäktiga Aghargaförbundet vill dvärgarna dock inte handla. Det vore att riskera förhållandet till berendierna i Torshem som Förbundet attackerade vid kriget. Dvärgatornet får namnet Môethazadôr (gry. Athmôhz-Dohr).

Från Mastika Agga:

Timmret fraktas nerför floden i stora sammanbundna flottor som även används till att lasta andra småvaror på. Slättlanden mellan Nargurs skogar och havet är svartfolkens men de lyckas sällan med sina attackerar då flottorna är hårdt bevakade och även enkelt bestyckade. Traden tillbaka till de timmerhuggande klanerna i Nargur går inte via floden utan följer kusten mot Babor och svänger sedan av söderut till Timmerstaden. Ofta försvinner stora delar av nargurernas vinst i mjöd och vinstugorna samt till sluga "glaspärlförsäljare". Flottningen sker på våren och sommaren då smältvattnet gör den breda men grunda floden tillräckligt stor. Det samlas så i stora länsbassäng utanför staden där det sedan auktioneras bort till virkeshandlarna från södern. Under vintern lastas det ombord på innefrusna skepp i hamnen av orghinska mammutar som på sina enorma betar bär stockarna över isarna. Först nästa vår går färden ut på havet och upp Drakrännan.