Narguri

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad

Narguri

TJUGISKA

Huvudartikel:Tjugiska

Utvecklat från ca. 1800 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader, även egna språk.

Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom mot vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk, men de använder detta endast till magisk runristning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserat på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.

Orghinska

Talas av isbarbarerna på Orghin. Består av många dialekter.

Trinsmyriska

De orghinska dialekter som utvecklats på ön Trinsmyra i Trakorien.

Rungli

Talas av runglerna i Rung på ön Trinsmyra i Trakorien.

Karkiska

Talas av karkerna i Kark på ön Trinsmyra i Trakorien.

Barboski

Talas av barboskerna på ön Palamux i Trakorien.

Sanithsidiska

Talas av isbarbarer på ön Sanithsid utanför Orghin.

BARBISKA

Huvudartikel:Barbiska

Utvecklats från ca. 1500 f.O., enhetligt men med dialektala skillnader.

Barbierna talar barbiska, ett språk som utvecklats direkt ur narguri och nära besläktat med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklad och historier kan bevaras oförändrade genom hundratals år.

De barbiska dialekterna skiljer sig endast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig runt Ardibukten. Skrivkunniga höglandsnomader är ytterst sällsynta.

Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även de eventuella hantverk de specialiserar sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.

Östbarbiska

Dialekter som talas av ösbarbiska stammar.

Nordbarbiska

Dialekter som talas av nordbarbiska stammar.

Habulonska

Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskare har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.

CENTRALNARGURI

Huvudartikel:Centralnarguri

Utvecklat från ca. 1500 f.O.

Narguriska

Har ändrat sig ytterst lite från urspråket narguri.

Huvudartikel:Narguriska

Nargurerna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande dialektgruppen centralnarguri och inte att förväxla med urspråket narguri, även om stora likheter finns. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvindorna som behärskar skrivkonsten, oftast de prangiska tecknen, men ibland också den joriska raden.

Ovatiska

Mycket likt narguriska, påverkat av satenu och östjori.

Strövnarguriska

Huvudartikel:Strövnarguriska

Talas av strövnargurerna på slättlandet väster om Nargurs skogar och i Palinor.

Sydnarguri

Huvudartikel:Sydnarguri

Utvecklat från centralnarguri ca. 1050 f.O., påverkats av jori och västnarguri.

Kaseni
Huvudartikel:Kaseni

Talas av kasenerna i Kasenu i norra Snoarskogarna.

Trimuriska
Triskiska

Talas av triskerna i stadsstaten Triska i östra Klomellien. Språket har influerats av mireliska språkfamiljen och även tagit upp i sig västjoriska ord.

Hamuriska
Huvudartikel:Hamuriska

Talas av hamurerna i stadsstaten Hamur i sydöstra Klomellien. Har adopterat västjoriska ord och även påverkat det huvudsakligen joriska språket i Klomellien. Även påverkats av jordiska.

Västnarguri

Huvudartikel:Västnarguri

Utvecklats från centralnarguriska ca. 900 f.O.

Jordiska
Huvudartikel:Jordiska
Språket i Jorduashur. Utvecklat ur västnarguri ca. 800 f.O.
Sardiska (Ransardiska)
Huvudartikel:Sardiska
Språket i Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca. 600 f.O.
Narimska
Huvudartikel:Narimska
Språket i Narim, eller Gauland som ranerna kallar landet. Utvecklat ur sardiska ca. 500 f.O.
Belgothiska
Huvudartikel:Belgothiska
Språket i det forna Belgoth, numera en del av norra Ransard. Utvecklat ur västnarguri ca. 700 f.O.
Ljusnabelgothiska
Huvudartikel:Ljusnabelgothiska
Talades av ljusnabelgotherna i Ljusna. Utvecklat ur belgothiska ca. 200 f.O.
Timoleriska
Huvudartikel:Timoleriska
Talades i Timolerien i dagens östra Ransard och existerar numera som de två mycket lika dialekterna timoriska och aleriska. Utvecklat ur belgothiska ca. 150 e.O.
Palinorska
Huvudartikel:Palinorska
Språk som talas av den narguriska befolkningen i Palinor. Kallas även östbelgothiska.

ÖSTNARGURI

Huvudartikel:Östnarguri

Utvecklat från ca. 1500 f.O., påverkats av akrogaliska språk.

Ceriska

Huvudartikel:Ceriska

Talades av cererna längs de västra stränderna av Masevabukten.

Cerevalliska
Huvudartikel:Cerevaliska

Talas i Cereval.

Prangi

Huvudartikel:Prangi

Talat andraspråk i Hynsolge. Mycket gammalt och ålderdomligt.

Hynsolgiska
Huvudartikel:Hynsolgiska

Talas i Hynsolge. Kraftigt påverkat av östjori och räknas även till den joriska språkfamiljen.