Narguri: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 98: | Rad 98: | ||
Det språk som tidigare talades i norra Ransard (Belgoth), vidare i kolonierna i Drylo och slutligen i Timolerien i östra Ransard. | Det språk som tidigare talades i norra Ransard (Belgoth), vidare i kolonierna i Drylo och slutligen i Timolerien i östra Ransard. | ||
Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O. | |||
======Aleriska====== | ======Aleriska====== | ||
Versionen från 13 april 2008 kl. 21.48
OBS!!! denna sida inte färdigutvecklad
Narguri
TJUGISKA
Utvecklat från ca 1800 fO, enhetligt med dialektala skillnader men även egna språk.
Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av narguri mest lik barbiska. Tvärtom vad Erebs lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk men de använder detta endast till magisk runritsning och hurvida det går att använda i text är okänd. Det är baserad på det norddvärgiska kardûr och har även lånat från sanithsidernas skrift.
Orghinska
Trinsmyriska
Rungli
Karkiska
Barboski
Sanithsidiska
BARBISKA
Utvecklats från ca 1500 fO, enhetligt med dialektala skillnader.
Barbierna talar barbiska, ett språk avledat direkt ur narguri och nära besläktad med central-narguriska dialekter. De få skrivkunniga använder dock inte den prangiska runraden utan en egen rad baserad på det norddvärgiska kardûr och joriska tecken. Den muntliga berättarkonsten är däremot mycket väl utvecklat och historier kan bevaras oändrade gennom hundratals år.
De barbiska dialekterna skiljer sig ändast marginellt från varandra. Några akrogaliska lånord finns i landets östra delar och ett fåtal havsrelaterade ord från habulonernas dialekt har spridit sig rundt Ardibukten. Skrivkunniga höglandnomader är ytterst sällsynta.
Stadsbornas språk skiljer sig lite i uttal från övriga barbiers, men de har ett större ordförråd omkring själva livet i en stad och även eventuella hantverk de specialiserad sig på. Lånord från södern och östern är också vanligare i städerna. De skrivkunniga barbier som finns hittas nästan alla bland stadsborna.
Östbarbiska
Nordbarbiska
Habulonska
Habulonerna talar barbiska men deras dialekt skiljer sig ut genom att innehålla många ord relaterade till hav och sjöfart samt genom ett annorlunda uttal. Detta härstammar från tiden i exil men inga språkforskara har någonsin försökt klargöra släktskap med andra språk.
CENTRALNARGURI
Utvecklad från ca 1500 fO
Narguriska
Har ändrat sig ytterst lite från narguri.
Nargurierna i Nargurs skogar talar narguriska, ett språk tillhörande centralnarguri, men inte att förväxsla med urspråket narguri. Deras ursprungliga runor som de lärde av barbierna har ersatts av östnarguriska tecken - den prangiska runraden. Ytterst få nargurer talar något annat språk än sitt eget och det är bara volvorna och runristarna som behärskar skrivkonsten.
Howathiska
Ovatiska
Ovaterna talar ovatiska, ett språk sprunget ur central-narguri men kraftig påverkad av öst-jori och satenu. Deras ursprungliga språk howathiska var ett dialekt mycket likt det språk i Nargur nu talar.
Sydnarguri
Utvecklad från centralnarguri ca 1000 fO, påverkats av jori och västnarguri.
Kaseni
Trimuriska
Triskiska
Hamuriska
Påverkats av jordiska.
Västnarguri
Utvecklats från centralnarguri ca 900 fO
Jordiska
Sardiska (Ransardiska)
Talas i dagens Ransard.
Utvecklat ur västnarguri ca 600 f.O.
Strövnarguriska (Palinorska)
Narimska
Talas i Narim (Gauland) i östra Ransard.
Utvecklat ur sardiska ca 500 f.O.
Belgothiska (Timoleriska)
Det språk som tidigare talades i norra Ransard (Belgoth), vidare i kolonierna i Drylo och slutligen i Timolerien i östra Ransard.
Utvecklat ur västnarguri ca 700 f.O.
Aleriska
Timoriska
Strövnarguriska (Palinorska)
ÖSTNARGURI
Utvecklad från ca 1500 fO, påverkats av akrogaliska språk.
Ceriska
Cerevaliska
Hynska
Hynsolgiska
Kraftigt påverkad av östjori, räknas till joriska språkfamiljen.