Likätare

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Likätaren kan uppstå på två olika sätt. Det första och vanligaste sättet är att en levande människa blir skadad av en existerande likätare och genom såret blir infekterad. Det andra och mer sällsynta sättet, som också är själva ursprunget till likätaren, är genom att en död kropp blir utsatt för svampsporer som sätter sig på kroppen och sakta förvandlar den till en likätare. Dessa svampsporer kommer från skrethsvampen ("Lömsk Legionärhjälm" på joriska) som är extremt sällsynt men som i små bestånd finns i Nargurs skogar.

Enligt en teori är kommer denna svamp från området kring den infekterade maginoden öst för Mefamirsjön och anses därav vara demonisk påverkad.

En annan teori är att tillbedjare av den narguriska krigs- och dödsgudinnan Mirraghan (som enligt rykten använder svamp som droger), under ritualer där unga prästinnor fölger sin döda kultlederska levande i graven, i skrethsvamp-vansinne har ätit av liket som vid tillfället har varit besatt av gudinnan, och på nåt oheligt vis har förvandlats till skrethingar - likätare.

Likätaren lever på dött kött, lik svampar som lever på död materia. Den äter därför upphittade as eller är tvungen att skapa dött kött genom att döda själv och sedan vänta på att förruttnelseprocessen sätts igång.

Då likätaren inte är särskilt intelligent kan den inte alltid avgöra om ett offer är dött bara för att det förlorar medvetandet. Sålunda kan även kroppar som likätaren sparat (i väntan på att föruttnelseprocessen skal "mogna" godsakerna) vakna upp och undkomma att bli äten, fast döden kanske vore att föredra framför att transformeras till likätare själv.

Den förut så vanliga högläggningen av döda har nästan övergivits helt bland nargurerna pga likätare som gräver sig inn i högarna, och rädslan för infekterande svampsporer. Numera bränns döda kroppar så fort som möjligt och bara stora hövdingar eller krigsledare begravs i stensatta högar, vaktade av mäktiga runor.

Det har spekulerats bland animister om inte denna form för odöd faktisk är en del av Moder Jords skapelse då den fungerar som en slags ”rörlig” svamp.