|
|
Rad 1: |
Rad 1: |
| [[Category:Språk]]
| | [[Kategori:Kultur]] |
| [[Kategori:Krun]] | |
| :''Huvudartikel: [[Krunska]]''
| |
| ==Fonetik==
| |
| | |
| ===Vokaler===
| |
| a, e, i, u, y
| |
| | |
| ===Konsonanter===
| |
| b, f, g, h, k, kh, l, m, n, ng, p, ph, r, rh, s, sh, t, v, z
| |
| | |
| ===Tillåtna konsonantkluster===
| |
| | |
| ====I början av ord====
| |
| | |
| br, brh, fr, frh, gr, gr, grh, kn, ksh, kv, pl, pr, prh, sf, sk, sm, sp, sph, sr, srh, st, sv, tr, trh, tv.
| |
| | |
| ====Inne i ord====
| |
| | |
| bk, br, brh, bs, bt, fkh, fp, fr, frh, fs, ft, gf, gm, gp, gr, gsh, hk, hp, hrh, hs, ht, khl, khm, khph, khsh, kht, kn, kp, krh, ksh, kt, kv, lf, lg, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, mkh, mph, ms, msh, mt, mv, ngk, ngkh, ngn, ngp, ngph, ngt, nh, np, nt, nv, pg, phg, phkh, pht, pl, pr, prh, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rrh, rs, rsh, rt, rz, sf, sg, shb, shm, shn, shrh, sht, sk, sp, sph, sr, srh, st, sv, tb, tf, tg, tk, tkh, tl, tm, tn, tp, tph, tr, trh, tsh, tv, vg, vh, vn, vsh, zb, zm, zn, zr.
| |
| | |
| ====I ordslut====
| |
| | |
| fn, fng, ft, gsh, hk, hp, ht, kf, khng, khsh, kht, kng, ksh, kt, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, msh, mt, nf, ngk, ngkh, ngt, np, nt, pht, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rs, rsh, rt, rz, sf, shb, sht, sk, sp, sph, st, tsh, zb.
| |
| | |
| ==Grammatik==
| |
| | |
| ===Substantiv===
| |
| | |
| Krunska skiljer inte mellan ''maskulinum'' och ''femininum'', utan delar in substantiv i tre
| |
| andra genusklasser för ''levande'', ''döda'' och ''abstrakta'' varelser, ting eller företeelser. Dessa
| |
| genusklasser uttrycks med partiklar som föregår ordet i fråga. ''Am'' för levande, ''toz'' för döda och ''i'' för abstakta ord.
| |
| | |
| | |
| Två ''numerus'' finns: ''Singular'' och ''plural''. Ett ytterligare numerus, ''kollektivt plural'', är
| |
| ålderdomligt och används inte numera, men finns kvar i vissa stelnade uttryck. Ändelser
| |
| används för att uttrycka numerus, för plural -''az'' och för kollektivt plural -''arz''.
| |
| | |
| Krunska har 9 kasus, som alla markeras med prefix:
| |
| *Nominativ (grundform), inget prefix
| |
| *Objektiv (direkta och indirekta objekt), ''ksh(i)-''
| |
| *Possessiv (ägande), ''myn-''
| |
| *Allativ (riktning mot), ''em-''
| |
| *Ablativ (riktning från), ''ak-''
| |
| *Inessiv (i, inuti), ''y-''
| |
| *Lokativ (på, vid), ''at-''
| |
| *Separativ (inte likadan som/skild från), ''ni-''
| |
| *Similativ (likadan som), ''esh-''
| |
| | |
| ===Verb===
| |
| | |
| Krunska verb böjs efter ''person'' (första, andra, tredje och fjärde), efter ''numerus'', singular och
| |
| plural, samt efter ''genus'' (om subjektet är levande, dött eller abstrakt). Eftersom personliga
| |
| pronomen saknas i krunska finns även ''objektsformer''. Allt detta uttrycks med ändelser.
| |
| Dessutom har man en separat uppsättning ändelser som används vid respektfullt tilltal av
| |
| personer med högre rang.
| |
| De krunska verben böjs inte efter ''tempus''. Till detta använder man partiklar som föregår
| |
| verbet. Dessa ser olika ut i olika modus.
| |
| | |
| ====Tempus====
| |
| | |
| *Preteritum historicum (om historiska händelser)
| |
| *Preteritum (förfluten tid)
| |
| *Presens (nutid)
| |
| *Futurum (framtid)
| |
| | |
| ====Modus====
| |
| | |
| *Indikativ (grundform)
| |
| *Konjunktiv (bör hända, uppmanande)
| |
| *Optativ (vilja att ngt ska hända, artigt uppmanande)
| |
| *Potentialis (skulle kunna hända)
| |
| *Negativ (händer inte)
| |
| *Imperativ (beordrande)
| |
| *Passivum får man genom att böja ett verb i dess preteritala participform.
| |
| | |
| ===Räkneord===
| |
| | |
| På krunska räknar man traditionellt på fingrarna. Detta avspeglas i räkneorden:
| |
| | |
| *1 - ”en-finger”
| |
| *2 - ”två-finger”
| |
| *3 - ”tre-finger”
| |
| *4 - ”fyra-finger”
| |
| *5 - ”fullhand”
| |
| *6 - ”en-finger och fullhand”, osv.
| |
| *10 - ”dubbelhand”
| |
| | |
| Över tio har man lånat in räkneord från gammalkrunska/jori. 100 heter dock ''”allafingrars-
| |
| dubbelhand”''.
| |
| | |
| ===Adjektiv===
| |
| | |
| Krunska adjektiv följer substantiven i ''numerus'', men inte i ''kasus''. Adjektiven
| |
| placeras mellan genuspartikeln och dess substantiv.
| |
| Adjektiven kan kompareras med ändelser i fyra grader:
| |
| | |
| *minst
| |
| *mindre
| |
| *mer
| |
| *mest
| |
| | |
| ==Förslag på Krunska egennamn och platsnamn==
| |
| | |
| Följande är endast tänkt som en lista med förslag att plocka ur och allihop är tänkta att
| |
| kunna vara namn som inte nödvändigtvis har någon särskild betydelse. Vissa av namnen
| |
| kanske inte ”låter” så bra. Listan är datorgenererad och baserad på fonetiken ovan. Jag
| |
| har redan plockat bort de ord som blev direkt olämpliga, såsom t.ex. ”fukha”... =)
| |
| Det går f.ö. lätt att skapa egna ord med den tillgängliga fonetiken. Det enda man behöver
| |
| tänka på är att endast de konsonantkombinationer som anges ovan går att använda.
| |
| | |
| ''abrhu, ahtysht, akrhelu, almekha, angkhat, arespu, arhimsh, arzasy, ashtaph, astikha, atrhizu, atshag, embyrh, epazba, erhshare, gerhsha, gurhtu, hamkhezb, ibkuze, ikarsh, ikhmerfe, ilaspha, imvushi, ingnaltu, ishnezbe, khimba, khukhla, misht, mitrhu, sarmu, sharshe, shatveksh, skarza, skiz, svykhshe, ugerhku, umkhaksh, ushmaha, usvukhi, yrhakhu, yshten, yzmen, zarhketsh, zekhlurt, zivgasht.''
| |
| | |
| ===Namnelement===
| |
| befästning ; -khek
| |
| | |
| befästning ; -kshukh
| |
| | |
| bergspass ; irug
| |
| | |
| boställe ; -ibirh
| |
| | |
| bro ; akush
| |
| | |
| by ; -stin
| |
| | |
| by ; -lyb
| |
| | |
| dal ; ingez
| |
| | |
| dalgång ; -ekhesh
| |
| | |
| flod, å ; -ebel
| |
| | |
| flodmynning ; ykar
| |
| | |
| flodstrand ; -pesh
| |
| | |
| fält ; -rupha
| |
| | |
| gård ; -igar
| |
| | |
| göl ; azah
| |
| | |
| hamn ; -sheg
| |
| | |
| helig plats ; -shat
| |
| | |
| hem ; -angush
| |
| | |
| högland ; -yngyz
| |
| | |
| höjd ; -urhuv
| |
| | |
| klippa ; -evarh
| |
| | |
| klyfta ; -grifu
| |
| | |
| krön ; -lum
| |
| | |
| kulle ; elyz
| |
| | |
| nybygge ; -anuf
| |
| | |
| omgärdat område ; -asaf
| |
| | |
| sjö ; -prhegu
| |
| | |
| skog ; eshel
| |
| | |
| slott ; -ishiv
| |
| | |
| sten ; angil
| |
| | |
| stuga ; -epurh
| |
| | |
| ställe, plats ; -tab
| |
| | |
| stäpp ; -skep
| |
| | |
| tillflyktsort ; -shik
| |
|
| |
| topp ; -greb
| |
| | |
| träd ; ulur
| |
| | |
| vadställe ; uref
| |
| | |
| äga ; -tvukhi
| |
| | |
| Nedre - akez
| |
| | |
| Stor - ushesh
| |
| | |
| Liten - iken
| |
| | |
| Norr - ukam
| |
| | |
| Söder - gef
| |
| | |
| Öster - inesh
| |
| | |
| Väster - azah
| |
| | |
| Hög - gar
| |
| | |
| Gammal - vikh
| |
| | |
| Ny - ukh
| |
| | |
| Röd - zish
| |
| | |
| Blå - isis
| |
| | |
| Grön - imaz
| |
| | |
| Gul - uzig
| |
| | |
| ===Personnamn===
| |
| '''Mansnamn:'''
| |
| Akhshe, Akrhi, Bezekh, Ekhshy, Esyt, Ezbe, Fezek, Gerhli, Iphek, Ishah, Ishas, Kuphish, Mermekh, Natfeh, Shashem, Ukhi, Ylakh, Zurun.
| |
| | |
| De klart vanligaste mansnamnen är Ishah och Mermekh.
| |
| | |
| '''Kvinnonamn:'''
| |
| Akhsha, Atpa, Elna, Ezba, Isha, Natfa, Ura
| |
| | |
| Elna, Ezba och Isha är de vanligaste kvinnonamnen.
| |