"Krunska - grammatik" och "Kategori:Språk": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(Skapade sidan med 'Kategori:Kultur')
 
Rad 1: Rad 1:
[[Category:Språk]]
[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Krun]]
:''Huvudartikel: [[Krunska]]''
==Fonetik==
 
===Vokaler===
a, e, i, u, y
 
===Konsonanter===
b, f, g, h, k, kh, l, m, n, ng, p, ph, r, rh, s, sh, t, v, z
 
===Tillåtna konsonantkluster===
 
====I början av ord====
 
br, brh, fr, frh, gr, gr, grh, kn, ksh, kv, pl, pr, prh, sf, sk, sm, sp, sph, sr, srh, st, sv, tr, trh, tv.
 
====Inne i ord====
 
bk, br, brh, bs, bt, fkh, fp, fr, frh, fs, ft, gf, gm, gp, gr, gsh, hk, hp, hrh, hs, ht, khl, khm, khph, khsh, kht, kn, kp, krh, ksh, kt, kv, lf, lg, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, mkh, mph, ms, msh, mt, mv, ngk, ngkh, ngn, ngp, ngph, ngt, nh, np, nt, nv, pg, phg, phkh, pht, pl, pr, prh, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rrh, rs, rsh, rt, rz, sf, sg, shb, shm, shn, shrh, sht, sk, sp, sph, sr, srh, st, sv, tb, tf, tg, tk, tkh, tl, tm, tn, tp, tph, tr, trh, tsh, tv, vg, vh, vn, vsh, zb, zm, zn, zr.
 
====I ordslut====
 
fn, fng, ft, gsh, hk, hp, ht, kf, khng, khsh, kht, kng, ksh, kt, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, msh, mt, nf, ngk, ngkh, ngt, np, nt, pht, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rs, rsh, rt, rz, sf, shb, sht, sk, sp, sph, st, tsh, zb.
 
==Grammatik==
 
===Substantiv===
 
Krunska skiljer inte mellan ''maskulinum'' och ''femininum'', utan delar in substantiv i tre
andra genusklasser för ''levande'', ''döda'' och ''abstrakta'' varelser, ting eller företeelser. Dessa
genusklasser uttrycks med partiklar som föregår ordet i fråga. ''Am'' för levande, ''toz'' för döda och ''i'' för abstakta ord.
 
 
Två ''numerus'' finns: ''Singular'' och ''plural''. Ett ytterligare numerus, ''kollektivt plural'', är
ålderdomligt och används inte numera, men finns kvar i vissa stelnade uttryck. Ändelser
används för att uttrycka numerus, för plural -''az'' och för kollektivt plural -''arz''.
 
Krunska har 9 kasus, som alla markeras med prefix:
*Nominativ (grundform), inget prefix
*Objektiv (direkta och indirekta objekt), ''ksh(i)-''
*Possessiv (ägande), ''myn-''
*Allativ (riktning mot), ''em-''
*Ablativ (riktning från), ''ak-''
*Inessiv (i, inuti), ''y-''
*Lokativ (på, vid), ''at-''
*Separativ (inte likadan som/skild från), ''ni-''
*Similativ (likadan som), ''esh-''
 
===Verb===
 
Krunska verb böjs efter ''person'' (första, andra, tredje och fjärde), efter ''numerus'', singular och
plural, samt efter ''genus'' (om subjektet är levande, dött eller abstrakt). Eftersom personliga
pronomen saknas i krunska finns även ''objektsformer''. Allt detta uttrycks med ändelser.
Dessutom har man en separat uppsättning ändelser som används vid respektfullt tilltal av
personer med högre rang.
De krunska verben böjs inte efter ''tempus''. Till detta använder man partiklar som föregår
verbet. Dessa ser olika ut i olika modus.
 
====Tempus====
 
*Preteritum historicum (om historiska händelser)
*Preteritum (förfluten tid)
*Presens (nutid)
*Futurum (framtid)
 
====Modus====
 
*Indikativ (grundform)
*Konjunktiv (bör hända, uppmanande)
*Optativ (vilja att ngt ska hända, artigt uppmanande)
*Potentialis (skulle kunna hända)
*Negativ (händer inte)
*Imperativ (beordrande)
*Passivum får man genom att böja ett verb i dess preteritala participform.
 
===Räkneord===
 
På krunska räknar man traditionellt på fingrarna. Detta avspeglas i räkneorden:
 
*1 - ”en-finger”
*2 - ”två-finger”
*3 - ”tre-finger”
*4 - ”fyra-finger”
*5 - ”fullhand”
*6 - ”en-finger och fullhand”, osv.
*10 - ”dubbelhand”
 
Över tio har man lånat in räkneord från gammalkrunska/jori. 100 heter dock ''”allafingrars-
dubbelhand”''.
 
===Adjektiv===
 
Krunska adjektiv följer substantiven i ''numerus'', men inte i ''kasus''. Adjektiven
placeras mellan genuspartikeln och dess substantiv.
Adjektiven kan kompareras med ändelser i fyra grader:
 
*minst
*mindre
*mer
*mest
 
==Förslag på Krunska egennamn och platsnamn==
 
Följande är endast tänkt som en lista med förslag att plocka ur och allihop är tänkta att
kunna vara namn som inte nödvändigtvis har någon särskild betydelse. Vissa av namnen
kanske inte ”låter” så bra. Listan är datorgenererad och baserad på fonetiken ovan. Jag
har redan plockat bort de ord som blev direkt olämpliga, såsom t.ex. ”fukha”... =)
Det går f.ö. lätt att skapa egna ord med den tillgängliga fonetiken. Det enda man behöver
tänka på är att endast de konsonantkombinationer som anges ovan går att använda.
 
''abrhu, ahtysht, akrhelu, almekha, angkhat, arespu, arhimsh, arzasy, ashtaph, astikha, atrhizu, atshag, embyrh, epazba, erhshare, gerhsha, gurhtu, hamkhezb, ibkuze, ikarsh, ikhmerfe, ilaspha, imvushi, ingnaltu, ishnezbe, khimba, khukhla, misht, mitrhu, sarmu, sharshe, shatveksh, skarza, skiz, svykhshe, ugerhku, umkhaksh, ushmaha, usvukhi, yrhakhu, yshten, yzmen, zarhketsh, zekhlurt, zivgasht.''
 
===Namnelement===
befästning ; -khek
 
befästning ; -kshukh
 
bergspass ; irug
 
boställe ; -ibirh
 
bro ; akush
 
by ; -stin
 
by ; -lyb
 
dal ; ingez
 
dalgång ; -ekhesh
 
flod, å ; -ebel
 
flodmynning ; ykar
 
flodstrand ; -pesh
 
fält ; -rupha
 
gård ; -igar
 
göl ; azah
 
hamn ; -sheg
 
helig plats ; -shat
 
hem ; -angush
 
högland ; -yngyz
 
höjd ; -urhuv
 
klippa ; -evarh
 
klyfta ; -grifu
 
krön ; -lum
 
kulle ; elyz
 
nybygge ; -anuf
 
omgärdat område ; -asaf
 
sjö ; -prhegu
 
skog ; eshel
 
slott ; -ishiv
 
sten ; angil
 
stuga ; -epurh
 
ställe, plats ; -tab
 
stäpp ; -skep
 
tillflyktsort ; -shik
topp ; -greb
 
träd ; ulur
 
vadställe ; uref
 
äga ; -tvukhi
 
Nedre - akez
 
Stor - ushesh
 
Liten - iken
 
Norr - ukam
 
Söder - gef
 
Öster - inesh
 
Väster - azah
 
Hög - gar
 
Gammal - vikh
 
Ny - ukh
 
Röd - zish
 
Blå - isis
 
Grön - imaz
 
Gul - uzig
 
===Personnamn===
'''Mansnamn:'''
Akhshe, Akrhi, Bezekh, Ekhshy, Esyt, Ezbe, Fezek, Gerhli, Iphek, Ishah, Ishas, Kuphish, Mermekh, Natfeh, Shashem, Ukhi, Ylakh, Zurun.
 
De klart vanligaste mansnamnen är Ishah och Mermekh.
 
'''Kvinnonamn:'''
Akhsha, Atpa, Elna, Ezba, Isha, Natfa, Ura
 
Elna, Ezba och Isha är de vanligaste kvinnonamnen.

Nuvarande version från 9 februari 2014 kl. 18.31