Inegrid

Den kimzônska kalendern används i Felicien och i Krilloan.

Feliciska tideräkningen

Felicierna har utvecklat en helt egen tideräkning med utgångspunkt i deras ankomst till Kopparhavet och södra Tolan år 27 f.O. Denna används parallelt med den Arcivaliska tideräkningen.

Året

Indelat i tolv månader med 30 dygn vardera. Det räknades ursprungligen från den astronomiska vårdagjämningen och den fullmåne som då inföll men orsakat av en förskjutning i tidsflödena på Altor är Lahunia som störst ungefär två dygn efter Solens vågpunkt och först då räknas det kimzônska året ta sin början.

Månaden

Indelat i tre påföljande niveckor med 9 dygn vardera efterföljt av en trident med 3 dygn. Tack vare förskjutningen mellan sol och måne stämmer inte den kimzônska månaden med varken den nyjoriska kalendern eller den aidniska kalendern utan ligger två dygn efter.

Nivecka

Period om nio dygn som varje månad följer tre efter varandra. Ett år om tolv månader har således 36 niveckor. De tre niveckorna i en månad kallas för sjötid och är den sammanhängande tid som är vanlig att arbeta. Sjötid kan även betyda andra perioder som en felicier tjänstgör eller är i arbete

Trident

Period om tre dygn som avslutar varje månad. Ett år om tolv månader har således 12 tridenter. En trident kallas gärna för landtid och är den tid det är vanligt att vila från arbete. Landtid kan dock även betyda andra perioder en felicier inte tjänstgör eller är i arbete.

Dygnet

Indelat i sex vakter och tar sin början två timmar innan den astronomiska midnattspunkten. Se: Kimzônsk tidmätning

Årstider

Året indelat i tre årstider enligt gammal tradition från Garumnos:

• 1) Tidig vår till tidig höst - ca åtta månader
• 2) Tidig höst till sen höst - ca en månad
• 3) Sen höst till tidig vår - ca tre månader

Om bakgrunden till denna indelning tvistas Feliciens lärde, dvs. det fåtal som ägnat frågan uppmärksamhet och inte accepterat det som en sanning att ej betvivla. Den mest troliga teorin är helt enkelt att hav och sjöfärd kring Garumnos gjorde att en lång tid till havs, följt av en kort tid för reparation och rustning av skepp avslutades med en tid för vila och förberedelse.

Tidevarv

Feliciens historiker och astrologer definierar tiden utifrån de astronomiska förhållanden och historiska skeenden som präglat varje såkallad tidevarv genom att namnge dessa efter olika havslevande djur. Betydelsefulla perioder har varit Havsrockans tidevarv då Felicien etablerade sig för allvar som kolonimakt i Ormsjön och norra Soluna samt Vithajens tidevarv som präglades av krigen mot dermaner och berendier.

Månader

Kimzônsk månad 30 dygn

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3 (trident)

Felicisk (kimzônsk) tidmätning

Felicierna mäter tiden efter ett system de redan använde innan de ankom Kopparhavet. Deras dygn är uppdelad i vakter bestående av fyra soltimmar uppdelade i åtta halvtimmeslånga glas. Ursprunget till detta är de klepsyder som kimzônerna engång använde, vattenur regulerade av tidvattnet. En tumregel även använd i dag av alla sjöfarare är den såkallade tolvregeln, en regel som på ett ungefärligt sätt anger hur snabbt och högt tidvattne rör sig. Förenklad så anger denna att mängden vatten som rör sig orsakad av tidvatten kan indelas i tolv delar. Tidvattensklepsydren var konstruerade utifrån detta fenomen och delade inn dygnet i sex perioder med samma mängd vatten i rörelse. Dessa perioder eller vakter används i hela det feliciska samhället men är kanske mest kända för att användas maritimt och då sjöfarare i hela Kopparhavet har anammat systemet.

• 22-02 Kattvakt

• 02-06 Morgonvakt

• 06-10 Ebbvakt

• 10-14 Dagvakt

• 14-18 Flodvakt

• 18-22 Kvällsvakt

Kattvakten anses av felicierna som lyckosam då det är under denna mörkaste del av dygnet som deras kattgudinna Feliz bäst kan hålla ett öga på sina barn där hos sitter ovanpå månen och viftar på svansen.