Hamur

Stadsstat i Klomellien.

Landsfakta

Senaste uppdatering: [1]

Invånarantal:
Befolkning: människor xx%, dvärgar xx%, vargmän xx%
Huvudstad: Hamur stad
Statsöverhuvud: Hrodrik Sköldkap
Styrelseform: monarki
Exportvaror: silver, järn, koppar
Importvaror:
Välstånd: medel
Armé: stark
Religion: Æsír
Övrigt:

Historia

Kronologi

1053 f.O.

Spejare från Hamerklanen blir de första sydnargurierna i Klomellien. De korsar Bormorghpasset och går ner genom Nagnagordalen.

938 f.O.

Grunderna till en jorisk bergsbefästning läggs uppe bland Melashebergen i dagens östligaste Hamur. Den får namnet Klorsodium.

Alt.

938 f.O.

Kejsardömet Jorpagnas legioner marscherar in i Drylo och med utgångspunkt i bergsfästningen Klorsodium etableras provinsen Drylo Meridionalis i östra Melashebergen. Sydnarguriska folk och dylska stammar finns i området men drivs tillbaka.

937 f.O.

Den stora joriska invasionen av Drylo inleds och går via Klorsodium västerut in genom bergen. Sydnarguriska stammar som finns i området drar sig undan mot söder och lämnas ifred.

935 f.O.

Sydnargurierna tvingas sluta fred med jorerna. Några mindre grupper ser detta som ärelöst och lämnar sina forna fränder. De bosätter sig på bergssluttningarna ner mot den stora Izeskogen och blir kända av som yhtguhrer – folket som lever utanför. Långt senare i historien kommer dessa att bli kända som trisker.

Alt.

935 f.O.

Drylo Meridionalis etableras i de sydöstliga Melashebergen. I området har stora metallförekomster hittats och provinsen bli snabbt mycket viktig för vapenproduktionen för de västra delarna av kejsardömet. Svartfolk och sydnargurier finns talrika längs gränserna, så mängder av små befästningar byggs vid bergspass och gruvorter.

892-889 f.O.

Kejsardömet Jorpagna vill säkra sin nordgräns i Drylo och fältherren Argmamus Nitka lyckas i en serie militärkampanjer pacificera sydnargurierna. Hahmerstammens ledare svär trohet till den joriska Kejsaren och behåller sitt självstyre. Yhtguhrerna fördrivs från sina få fasta bosättningar men överlever i ytterkanterna av den nu utvidgade joriska provinsen.

772 f.O.

Dyler från Klomellerbergen invaderar Drylo Meridionalis och får stöd av yhtguhrerna. Klorsodium belägras i åtta månader. Jorerna är hårt trängda men lyckas till sist besegra barbarerna tack vara undsättning från Mirellien. Flera dylska stammar lyckas dock stanna kvar uppe i bergen.

Ca. 100 f.O. - 100 e.O.

Jorderna i södra Klomellien lämnar sina gamla kolonier och beger sig upp i bergen där de blandar sig med hamurerna. Varför?

255 e.O.

Svartfolk från Nostratiet kommer härjande genom Nagnagordalen. En del av härstyrkan gör en avstickare upp till Hamervathnadalen.

417 e.O.

Niel Småhacka hittar stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av Melashebergen.

Innan denne malmletare hittade stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av Melashebergen var Hamur ett avskärmat samhälle som endast i mindre grad tog del av händelser i övriga Klomellien och Ereb. Hamurerna levde i enlighet med urgamla traditioner som endast sakta hade förändrats sedan de som sydnargurier bosatte sig i bergen och Hamervathnadalen ca. 1000 f.O. Viktiga förändringar var alliansen med dvärgarna och anammandet av Æsírtron, men detta hände över lång tid.

Under denna period byggs samhället upp i bergslagen där en ätt människor samarbetar med en ätt dvärgar om att bryta metall i en gruva. Förslagsvis handlar det om järn, koppar, tenn, och guld i mindre förekomster; även silver, men också det i små förekomster. Metallerna exporteras huvudsakligen österut mot andra barbarfolk och så småningom till staden O. Handeln med det övriga Klomellien försvåras dock, huvudsakligen p.g.a. illvillighet gentemot triskerna.

Sedan kommer upptäckten av den stora silverfyndigheten och Mercana får upp ögonen för bergslandet och dess folk. Hamurstaden grundas och mercanska handlare strömmar till. Ett nytt samhälle tar form kring staden och utvecklingen där. En kung väljs på mercanskt initiativ och även om den metod hamurerna kommer fram till inte är optimal så fungerar systemet. Hamur upptas som stadsstat 447 e.O. Bergslagen tar alla del av den stora silverfyndigheten och börjar sälja sina metaller härifrån och från sina ättegruvor till mercanerna. Hantverket utvecklas och en egen stadskultur växer fram. Många utländska hantverkare flyttar också till staden. Gillena uppstår ur detta. Nu när det övriga Klomellien fått upp ögonen för Hamur strömmar lycksökare och flera malmletare till Hamurstaden och Hamervathnadalen. Många hamurer är skeptiska till nykomlingarna, men så småningom lyckas dugliga sådana köpa in sig i vissa bergslag och även upprätta egna grupper av gruvbrytare. Bland dessa senare uppstår en nybyggarkultur som alltjämt består. Nybyggarna står ofta i motsättning till de gamla bergslagen, men de kan samexistera i Hamurstaden då alla har kungens tillstånd att bryta malm. [2]

447 e.O.

Hamur tas upp som medlem i Klomelliska Unionen.

Geografi

Idéer: [3]

Städer

Hamurstaden

Diskussion kring geografi/arkitektur: [4]

Befolkning

”Melashe hyser bland sina flacka ömsom djuphöga berg ett hårt, motvilligt, olydigt, självrådigt och övermodigt, oroligt, upproriskt och blodsniket folk kallat hamuriter"

– Eveder Kavelsson Friis, zorakisk resenär och tecknare på tidigt 400-tal e.O.

I de svårtillgängliga Melashebergen i södra Klomellien ligger Hamur. Av omvärlden betraktas Hamur som endast en av stadsstaterna som ingår i den Klomelliska Unionen, men hamurerna själva vet att deras land och deras kultur är mycket mera. I historiens dimhöljda början vandrade dessa av sentida lärde så kallade sydnargurier in i bergen söderifrån. Kejsardömet Jorpagna var då endast ett rykte hamurerna lämnade bakom sig där varifrån de vandrade, och landet de kom till låg obefolkat. Senare skulle jorerna även hitta dit men hamurerna var först. Länge var kontakterna med deras fränder i Snoarskogarna nära och först när kasenerna drog sig djupare in i skogen utvecklade sig olika kulturer. Hamurerna blev ett bergsfolk. Senare kom jorder från Kard till landet och förde med sig tron på æsír, eller morgmaer som de blev hetande på hamuriska, bergens nu rådande gudar. Vargmän och dvärgar har med tiden också hittat sig hem i Hamur och som folket själva nu räknar kan en hamurer lika gärna som människa betyda en ur vargfolket eller en dvärg. I stadsstaten Hamur bor även många av jorisk och dalkisk härkomst sedan landet blev en del av Klomelliska Unionen 447 e.O.

Människor

Hamurer

Huvudartikel:Hamurer

Samlad beskrivning (ej färdig?): [5]

Dvärgar

Huvudartikel:Dvärgar

Vargmän

Huvudartikel:Vargmän

Samhälle

[6]

[7]

[8]

Styre

Kungen

Kallas också Bergakungen?

Utkast till kungalängd: [9]

Om val av kung: [10]

Bergslagen

Diskussion: [11], [12]

Gillena

Diskussion: [13]

Politik

Klomelliska relationer

Om förhållandet till Sanzas: [14]

Militärmakt

[15]

Handel

Andra metaller än silver? [16]

Från EA: Silver, järn och koppar exporteras.

Religion

Æsìr

Huvudartikel:Æsìr

Idéer:[17]

Diskussion om vaenitro bland sydnargurierna i Klomellien: [18]

Helgedomar

[19], [20]

Kultur

Hantverk

Om hantverk av "Klomellisk kvalitet": [21]

[Notater]

[Från forumet, måste redigeras...]

_Till området söder om gränsen kom de som skulle bli sydnargurierna in under den Fjärde Vandringen 1065-1050 f.O. Här fanns under en tid ett större stamrike innan det av någon anledning splittrades och en större del fortsatte ner i de södra Snoarskogarna och blev kahwasherna (kasener i dagens Kasenu), medan en mindre del, egentligen bara en stor hord, korsade gränsen/höglandet (i nordöst en flod) och vandrade upp i Melashebergen som kholan Amuguhr (och senare blev hamurer (och trisker) i dagens Hamur).

• Någon som har tankar kring vad som döljer sig söder om Klomellien och vad som utgör själva gränsen?

-en utvidgad Snoarskog med långskäggiga kasenubarbarer lurande i skogsbrynet...

-något svårtillgängligt högland med branta stup ner mot Klomellien...

-dvärgbefäst handelsled som utgör den faktiska gränsen...

• Det måste vara krångligt att ta sig över. Annars hade invandringen varit mycket större söderifrån.

• Kasenubarbarernas "revir" och Snoarskogen sträcker sig även en bit öster om Linns flod, i öster eventuellt kallad Kasenuskogen. Från fristadsområdet och Anjaområdet kommer leder för handel (enl. Svartfolk-modulen) som dock är mycket farlig p.g.a. Brända Jordens klan.

• Klomelliens södra gräns ser ut att vara naturligt höglänt och rent av bergig (utlöpare från södra Melashebergen; ligger inte en farlig Dimmig dal där också?). Bergen har vildsinta barbarer, svartfolk OCH dvärgar, vilket gör dem farliga att korsa. På andra sidan väntar räder från svartklaner, både från Melashebergen och Aidnebergen (nämnda Brända Jordens klan, t.ex.), samt förmodligen rövande barbarstammar likaså. Kusten på landremsan ser klippig ut och är kanske svår att ankra vid (INTE fler höga farliga kuster som ursäkt i Ereb).

• I Svartfolk-modulen nämns ett dvärgrike, som vi döpt till Mirin-Khôn, något att lägga in i dessa berg? Det föll för svartfolken men ingenting hindrar oss att återbefolka det...

Kusten får väldigt gärna inte vara klippig och hög kust. Vad med fina långgrunda sandstränder dit många sydklomuller kryper upp för äggläggning, med mycket rikt fågelliv och jagande reptilmän? Även några ker-boshiter möjligtvis?

• Jag kan tänka mig att Hamur har en del nybyggare i området? Där borde finnas handelsplatser för kontakter med Kasenu? Kanske finns Æsír-heliga platser? Vargmänklaner? Kanske har området en sänka där basilisker häckar vilket gör områdena inom flera mil livsfarliga? Vildvittror/harpyor? Tunnelmask-härjad slätt?

• Hamurerna handlar förmodligen med kasenerna även om jag ser de förra lite mer civilicerade än de senare (vilket dock inte hindrar handel). Heliga platser: mossiga stenstoder med urgamla symboler från Gudinnans tid, men dessa kan kanske kopplas till æsír; möjligtvis de små vænír som omtalas i Ransard-tråden? Kanske både och?

Ser gärna milsvida områden härjade av... två basilisker?

Någon skrev någonstans något om handel mellan Zorakin och länder bortom Gryppas vik som gick via Snoarskogarna fast minns inte detaljerna..

_Hamur blev kanske först knuten till den moderna Klomelliska Unionen när malmförekomsterna upptäcktes av utsändningar från Mercana? Tidigare hade hamurerna bedrivit en ringa malmhandel men den hade gått österut mot Staden O och Mirel. Detta lyckades mercanerna ändra på, men hamurerna har lyckats behålla en stark kontroll över handeln eftersom det ända sättet att frakta malm västerut är att tippa malmvagnarna över den så kallade Malmstupan – en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Hamurerna tippar sina vagnar på natten och mercanerna skyfflar upp malmen på klomulldragna pråmar nedanför på dagen. Uppfyller inte mercanerna sin del av handelsavtalen kommer ingen malm och hamurerna ser sig nöjda med att äta bergsget och dricka källvatten tills låglänningarna skickar upp några mulåsnor med caddiskt finvin och musselpärlor av bästa sort att blidgöra bergsfolket igen, utöver de sedvanliga bytesvarorna.

_Står i EA-boxen: Hamur bildades "för några hundra år sedan" när man byggde ett fort runt de nyfunna malmgruvorna. (EA-SLB, s. 70) Den senare biten är jag klart med på i vilket fall, dock, mest för att det är en tuff sinnesbild.

_Bildandet för några hundra år sedan skulle kunna betyda det tillfälle Hamur upptogs som en självständig stat i Klomelliska Unionen? Hamurerna som narguriskt folk har dock funnits uppe i bergen sedan långt tidigare, ca. 1050 f.O.

_Ja, att barbarfolket funnits där sedan länge är jag helt med på. Jag hade bara inte tänkt på dem som "hamurer" eftersom jag kopplat namnet till själva staden och inte ett folkslag. Staden är ju tydligen bildad av både dvärgar och barbarer (och huserar nu även 10% vargmän.) EA-SLB säger att de är ättlingar till barbarer som drivits söderut, snarare än de som kommit från söder, men så nitiska behöver vi kanske inte vara. Det vore onekligen intressant om Hamur-barbarerna inte är av alls samma folk som de i Triska och Hisskov – det vill säga jordukaerler uppblandade med dyler och i viss mån sydnargurer.

_Det som dock står är att hamuriskan är ett sydnarguriskt språk påverkat av det västnarguriska jordiska språket. Skulle en lösning vara att triskerna är av blandat sydnargurisk-jordisk-dylersk härstamning? Jag har alltid tänkt mig det som om några drakbesättningar från Jorduashur följde en klomellisk flod uppströms och på så vis kom i kontakt med sina avlägsna fränder av sydnargurisk härstamning uppe i bergen. När utspelade den jordiska påverkningen sig exakt? Benämningen "hamurer" tänkte jag kunde vara en utveckling av det namn den narguriska horden tog när de korsade gränsen in i Klomellien; kholan Amuguhr, men det hela kan modifieras för att passa.

_Antingen det eller så har det funnits viss acklimatisering mellan de olika folken i södra Klomellien, vilket inte heller låter särskilt ologiskt, även om bergsfolken varit klart mer isolerade än de nere på slätten. Skulle man kunna tänka sig handel? Ett bergslevande folk är sannolikt i behov av ganska mycket, men vad kan de erbjuda i utbyte om de inte hade några gruvor tidigare?

Jordukaerlernas räder har pågått från tidig Mörkertid till nutid. Just kolonierna torde ha kommit ganska tidigt, men en drakbåt skulle ju kunna ha tagit sig uppför floden och råkat på bergsfolk i princip när som helst.

En annan sak att fundera på är att det finns starka vargmansstammar i samma berg. Hur har hamurerna (jag är med på det nu) förhållit sig till dessa? Har de stridit eller rentav samarbetat?

_Handel har säkerligen pågått innan låglänningarna började handla med malm, kanske huvudsakligen österut men även nerför fjällstigarna ut på slätten. Frågan är vad, men nämns inga andra handelsvaror i EA boxen? Tror det står någonstans att det jordiska arvet är mycket litet numera men detta kan vi ju tolka lite hur vi vill och låta det gälla för trisker, hamurer eller både och kanske? Gissar på att det var jorderna som förde med sig æsírdyrkan (men det kanske fanns små vænír i strandvassen redan?).