Fåglar

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fåglar

Tamfåglar

Dalkisk stridsfalk

Den dalkiska stridsfalken har ett mycket präglat revirtänkande runt sin person och anfaller utan minsta tvekan alla falkar, stridsfalkar som vanliga, som närmar sig den. Vanliga falkar har sällan en riktig chans och försöker fly så fort en stridsfalk närmar sig. Om den dalkiska stridsfalken får tag på den andra fågeln dödas denne oftast omedelbart. Strider stridsfalkar emellan slutar inte alltid med döden. Om en stridsfalk är för skadad försöker den oftast fly undan för att aldrig återkomma till platsen. Under parningssäsongen släpper hanarna in honor nära sig för att kunna uppvakta dessa. Honorna däremot är inte alltid lika pigga på att låta sig uppvaktas, utan kan ibland attackera hanen. Om uppvaktningen lyckas håller de oftast ihop hela livet.

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=11445#p11445

Småfåglar

Blåsidenmes

En liten sångfågel med fötjusande djupblå fjäderdräkt. Dess försvar är inte lika förtjusande. De försvarar sig genom att försöka bombardera angripares ögon medelst avföring. Kallas sålunda även träckmes av dem som inte låter sig förföras av ögonlåten och sköndrillandet. Bosätter sig i håligheter i träd eller byggnader.

Hemvist: Kopparhavsländerna.

Valighet: Ovanlig

Större fåglar

Molsvanen

Molsvanen är en ganska stor land- och vattenlevande fågel, med fjädrar som går i färgerna vitt, brunt och rött. Hjässan och den övre delen av halsen är rödfärgade, medan vingarna och en del av bröst och buken ofta är brunfärgad. Molsvanens hals är lång och används med framgång för att sticka huvudet långt ned i vattnet för att komma åt de godaste delarna av rötter, rotknölar, stjälkar och blad av vattenväxter. Molsvanen är enbart en växtätare. Molsvanen kan inte flyga på grund av en för stor kropp parat med underdimensionerade vingar, en utvecklingens nyck som gör att Molsvanen tillbringar en hel del tid på land. Istället för vingar har molsvanen utvecklat kraftigare ben och fötter. Molsvanen har fyra tår. Benen är orangefärgade.

Molsvanen är en social fågel som tillbringar sin mesta tid i flockar om 20-30 djur. Flocken vaktar hårt på sitt revir och hela flocken agerar tillsammans vid fara genom att angripa den som hotar flocken med höga läten, fladdra med vingarna och göra skenutfall. Det är dock mycket ovanligt att de bits eller kommer i fysisk kontakt med den de försöker skrämma. det kan dock vara en ganska skrämmande upplevelse att omges av 30 vildsinta molsvanar som flaxar och skriker.

Molsvanen har parningstid under senhösten och är då som mest utsatt eftersom all uppmärksamhet hos hannarna går åt till att uppvakta honorna och att visa sig stark mot övriga hannar, och honornas uppmärksamhet är riktad mot hannarnas uppvaktningsförsök. Parningstiden kallas i folkmun bland fiskarna för ”klubbetiden” då det är så enkelt att jaga molsvanen under denna period, något som lokalbefolkningen då också gör med viss ihärdighet. Då molsvanen står under lerhantverkarskråets beskydd, för att inte minska tillgången på molsvansträck som ju är unikt för Kasyrs lerhantverk, så finns tvetydiga betydelser över vad ”klubbetiden” syftar på. Mer än en gång har skrået och tilltänkta jägare drabbat samman med just träklubbor som tillhyggen.

Molsvanens kött tillreds av mästerkockarna på lyxkrogarna i Kasyr och molsvansragu och helstekt molsvan är ansett som delikatesser. Fiskarbefolkningen nöjer sig i allmänhet med att göra en enkel köttgryta på kroppen och grilla lårbenen.

Hemvist: Kasyr Valighet: Ovanlig

Rovfåglar

Jättefåglar

Elefantfågel

Huvudartikel:Elefantfågel

Rovtrana

Huvudartikel:Rovtrana

Roka

Albador

Huvudartikel:Albador

Pälsfåglar