Erebos

Landsfakta

Invånarantal: 1 250 000
Befolkning: 80% Människor, 20% Ankor
Huvudstad: Nohstril (ca. 9 000)
Statsöverhuvud: Femhusrådet
Styrelseform: Plutokrati
Exportvaror: Skaldjur, ädelstenar, tyger
Importvaror: Timmer, spannmål
Välstånd: Rikt
Armé: Liten riksarmé och liten riksflotta, gott om legosoldater. Inget folkuppbåd.
Religion: Dyrkan av Fraschikel. Lysande Vägen stark.
Övrigt: Erebos styrs av ett råd bestående av ledarna för de fem största handelshusen.

Historia

Kronologi

136 e.O.

På ön Tolokfe hittar odosmunkar kronan som en gång tillhörde kejsaren av Jorpagna. Exarken skänker kronan till de så kallade korfurstarna i Jorpagna. Hur kronan hamnade på Tolokfe är okänt.

392 e.O.

Sjöslag mellan Zorakin och Felicien utanför Targeros sydöstra udde. Slaget är det största och det avgörande i Sjökriget (370-394 e.O.) mellan Zorakin och Felicien.

400-talet e.O.

Beybergen är det enda ställe i Ereb där man funnit solstenar. Utvinning av och handel med dessa lägger grunden till den erebosiska rikedomen.

Erebos' köpmän börjar därmed på allvar handla med resten av världen och skaffar sig ensamrätt på flera viktiga handelsrutter, bl.a. dem på Akrogal och Sombatze. Stormännen, som styr de erebosiska öarna, ser sin makt minska, då de inte kan kontrollera köpmännens handel. De försöker behålla kontrollen med hjälp av krigsfartyg, men situationen är ohållbar.

488 e.O.

Erebosisk handel stärks ytterligare när erebosiern Vedort vinner generösa handelsrättigheter i Torshem och därmed genom det viktiga Nidapasset och med dvärgarna i Kihzâr-Khôn.

512 e.O.

Det stora inbördeskriget. Erebos' köpmän gör uppror mot stormännen.

514 e.O.

Femhusrådet bildas efter att köpmännen gått segrande ur konflikten med stormännen. Femhusrådet blir Erebos' regering och riksdag.

518 e.O.

Femhusrådet förbjuder den Lysande Vägen och dess fåtaliga anhängare fördrivs eller avrättas. Caddo, Zorakin och Kardien protesterar och förklarar Erebos krig, men blir tacksamma för de hantverkare som flyr till deras länder, främst till Caddo och Zorakin. All handel upphör. (Flyr några av de erebosiska etinstrogna till Fristaden?) [1]

520 e.O.

Formell fred sluts mellan Zorakin-Kardien och Erebos efter det att Femhusrådet upphävt sitt förbud av Lysande Vägen och betalat ett symboliskt skadestånd. Handeln återupptas. Den Lysande Vägen växer sig starkare än någonsin på Erebos. Caddo inbegrips inte av avtalet.

579 e.O.

Femhundra tungt rustade riddare och legosoldater från Erebos, Zorakin och Felicien landstiger på Tolokfe. Ingen återvänder levande. Några sargade kroppar kastas ut till flottan som väntar.

588 e.O.

Ett av handelshuset Hypons kaptener, Kapten Fontani, kapar sitt eget skepp och blir en ökänd pirat och ledare för ”De Fria Bröderna”, en mindre piratflotta.

598 e.O.

Föreskrifterna, ett dokument som säger att all handel måste dokumenteras och kopior sändas till Femhusrådet så att detta kan kontrollera verksamheten, upprättas.

603 e.O.

Det första erebosiska handelsfartyget kapas av feliciska fribytare och en diplomatisk protestkampanj inleds. Under de kommande åren ökar de feliciska övergreppen och de erebosiska fartygen börjar färdas med tyngre eskort, vilket hjälper föga. Alltfler dåd av pirater med kaparbrev från Felicien utförs. Caddo och Erebos förblir bittra fiender, men tvingas närma sig varandra för att möta det gemensamma hotet från den expansiva fienden Felicien. Röster för krig börjar höjas.

Geografi

Karta

Karta över Erebos

Ny karta (med Kasyr): [2]

Regioner

Dakkilo

Ideér om Dakkilos självständighet: [3]

Städer

Nohstril

Huvudartikel:Nohstril

Erebos huvudstad.

Gringul

Huvudartikel:Gringul

Beyurals och Erebos' största handelsstad.

Thurbel

En av Targeros två hamnstäder.

Klostro

Huvudartikel:Klostro

En av Targeros två hamnstäder.

Jachindo

Liten handelsstad och stor fiskehamn på Beyural.

Bherill

Liten handelsstad och stor fiskehamn på Beyural. Många halvlängdsmän bor här.

Josch

Liten handelsstad och stor fiskehamn på Beyural.

Yrrtik

Liten handelsstad och stor fiskehamn på Beyural.

Samhälle

Befolkning

Erebosier

Huvudartikel:Erebosier

Massiver

Huvudartikel:Massiver

Dvärgar

Huvudartikel:Dvärgar

På Dakkilo i staden Nohstril lever en grupp nidadvärgar. Efter ett avtal mellan dvärgriket Kihzâr-Khôn och Femhusrådet gavs dvärgar härifrån tillstånd att bygga en egen stadsdel under själva Nohstril 527 e.O.[4]

Styre

Femhusrådet

Huvudartikel:Femhusrådet

• Ermini

• Festglade

• Gararin

• Hinkare

• Hypon

Stormännen

[5]

Handel

Handel med Zorakin: Diskussion: [6]

Slavhandel

Erebos sköter sin handel med slavar via stadsstaten Kasyr.

Handelshus

Utöver handelshusen i Femhusrådet finns ett antal andra handelshus i Erebos.

• Bogger
• Dluring
• Dunians handelshus
• Vedort
• Handelshuset Ôdvinia

Utrikespolitik

Zorakin

[7]

Om handel via Chrymil i Salamora: [8]

Kardien

[9]

Religion

Fraschikel

Huvudartikel:Fraschikel

Den blinda rättvisans gudinna.

Lysande Vägen

Huvudartikel:Lysande Vägen

I Erebos finns följare av Lysande Vägen. Kerisgass av Erebos är Baldinor Rugenstall. Ett centrum för de etinstrogna i Erebos är staden Harandulo på Beyural.

Kultur

Kalender

Erebos använder den nyjoriska kalendern. Denna utgår från det joriska kalendersystemet och den arcivaliska tideräkningen.

Festdagar

Erebosierna gillar att minnas sin historia genom att dedikera festdagar till viktiga händelser. Ofta tar de sig uttryck på sätt som har föga med faktiska skeenden att göra, men gärna med desto festligare aktiviteter. De tre öarna i det erebosiska riket har alla sina egna händelser, eller dagar, som de firar.

Dakkilitiska

• Blånäsa

Huvudartikel:Blånäsa

2 gyrsag ("trettonde före mellan gyrsag")

Denna dag gäller det att på något vis färga någon annans näsa blå. Om man lyckas med denna bedrift måste den blånäste underkasta sig alla de önskemål och uppgifter som förövraren befaller under resten av dagen. Sedan går man på blånäsekalas där alla färgar sina näsor blå och kommer med allsköns obskyra önskemål och uppmaningar gentemot övriga blånästa. Detta är årets bästa dag enligt Erebos' mäktigaste man Serafim Festglade.

• Sagrins erövring

Huvudartikel:Sagrins erövring

25 melendo ("nioende efter mellan melendo")

En tävling där det gäller att vara först att ta sig upp i statyn av Sagrin Erövraren som står ute i Nohstrils hamnbassäng. Varje deltagare måste simma ut till statyn och sedan utan hjälpmedel ta sig upp i fyrfatet som Sagrin lyfter över 30 meter upp. Möllan, Tullhuset eller nedanför S:t Tyrestemplet är de vanligaste startplatserna. Hela stadens befolkning, och även många dakiliter utommurs ifrån, samlas i hamnen för att beskåda "Erövringen". Efter simningen tar klättringen vid, och utmaningen är nu inte bara den lulladolje-inkletade statyn, utan även att undgå övriga deltagare och deras fula tricks. "Vänstra höften" är en mycket svår forcering, likaså den beryktade "Underarmen". I vecken som bildas av halsduken den forne solfararen bär (vilket den modemedvetne kan känna igen som en efarisk shebschal), är det populärt att lägga sig i bakhåll, och många är de som gjort ofrivilliga simhopp härifrån. Få vågar göra det så kallade "Öronskuttet", men flera sekunder kan vinnas för den djärve och inbringar alltid stora applåder från publiken, oavsett utgång. På kvällen festas det längs bryggorna och i Femhusrådets residens hålls en stor bankett till vinnarens ära.

Beyuranska

• Flest broar

Huvudartikel:Flest broar

16 gyrsag ("mellan gyrsag")

I Beyurals största stad Gringul är broarna otaliga och här har en festdag uppkommit där det gäller att korsa så många av dessa som möjligt (rekordet är 237, satt av en ovanligt snabb pärlbrämstickargesäll 574 e.O.). Tävlingar arrangeras, både ordentliga kapplöpningar för snabba springare och mera fridsamma, lämpade för romantiska par. Bakgrunden till denna tradition går tillbaka till 420-talet e.O. då hela Gringul var inblandat i ett regelrätt inbördeskrig mellan lönnmördarna i Svarta Handen och ett jorpagniskt tjuvgille som etablerat sig i staden. Hur tvisten uppstod är okänt men den utvecklades till en maktkamp om vem som kontrollerade flest broar, vilket indirekt ger kontrollen över Gringuls olika stadsdelar. En grupp äventyrare inhyrda av handelshuset Ermini lyckades till sist ta livet av båda grupperingarnas ledare och ett mer civiliserat styre kunde återinföras i staden.

• Cyklopslakten

Huvudartikel:Cyklopslakten

15-17 minde ("första före till första efter mellan minde")

Även detta en tävling som hålls i Gringul, denna till minne av "Cyklopslakten i Gringul" 514 e.O. Tolv inhyrda legosoldater sätts att vakta ett "Fäste" i form av en byggnad, ett skepp eller en plats där en "skatt" (stor summa pengar) placerats. Sedan får vem som helst försöka erövra skatten, i praktiken endast möjligt genom att döda "cykloperna". "Fästet" finns alltid där publik kan samlas för att bevittna spektaklet och runt omkring, i en rejäl folkfest, förekommer allt ifrån vadslagningar till försäljning av grillade skaldjur. Om ingen lyckas inta "Fästet" på tre dygn får väktarna skatten själva. Ofta utbryter stridigheter mellan olika grupperingar av krigare som försöker ta sig in och det har flera gånger hänt att "cykloperna" hållit stånd tills inga flera "slaktare" fanns. Cyklopslakten har också fått oväntade utgångar, exempelvis 606 e.O., då två krigare den tredje dagen tog sig in i det bevakade hamnmagasin som var "Fästet", förbi alla nedkämpade "cykloper" och 23 döda "slaktare", och hittade en tom skattkista. Det visade sig att en berendisk fasadklättrerska, vid namn Elvelina Lätthand, redan under första natten hade tagit sig in och försvunnit med hela skatten – och det utan att spilla en enda droppe blod!

• Krabbätardagen

Huvudartikel:Krabbätardagen

8 byrdo (sjätte före mellan byrdo)

En fullmånenatt hösten 268 e.O. invaderades Beyurals västkust av otaliga raugoner. Tusentals beyuraner åts upp eller fördes ut till insektoidernas kolonier (där de gick ännu hemskare öden till mötes). För att minnas denna tragiska händelse, och för att "ta revansch", hålls det denna tid på året stora fester där det frossas i fiskade havskrabbor och alla äter tills de stupar. Ett vanligt straff för småbrottslingar är att tvingas städa upp efter dessa kalas.

Targerotiska

• Gåta

Huvudartikel:Gåta

30 fateska ("fjortonde efter mellan fateska")

Denna dag ställer alla varandra gåtor. Det är också vanligt att stormannahusen utlyser ett pris till den ogifta flicka som först svarar rätt på en gåta som i gryningen läses upp av husets skald. Under dagen roar även alla andra sig med att försöka klura ut svaret, och på kvällen är det fest i rundhuset. Traditionen är inspirerad av den gåta Sfinxen i Din Medich en gång ställde till "Fiskerskans dotter" när hon frågade om sin framtid. Ingen minns längre gåtan men alla vet att lösningen var "fyrtiotvå" (vilket över hela Erebos har blivit det gängse svaret på dumma frågor). Fiskerskans dotter blev senare targeroternas mytomspunna drottning.

• Olog Mashnik

Huvudartikel:Olog Mashnik

1-4 tannan ("månedag till tolfte före mellan tannan")

Targero är den enda av de erebosiska öarna där det finns svartfolk, djupt nere i vulkangrottorna, varifrån de alltid har varit ett hot. Under Mörkertiden växte deras stammar i styrka och utan kejserliga joriska legionärer till försvar led folket svårt. Så en dag erbjöd en hövding av massiverna, urbefolkningen, de joriska småbyarna en allians. De två folken skulle gå samman, organisera sina krigare, och driva tillbaka svartfolken när de kom upp ur sina hålor. Detta var framgångsrikt, och i flera slag kom jorer och massiver att kämpa sida vid sida i vad som kallades "Olog Mashnik" på massispråket. Ett arv från dessa allianser är den festdag med samma namn som över hela Targero hålls mot årets slut och där det tävlas i krigskonster: kortsvärd, slungkastning och sköldbatalj, samt i långhopp och i grottlöp. Massiverna brukar delta i dessa tävlingar, ett av få tilfällen de två folken umgås med varandra i dagens Erebos. Numera tar Femhusrådets legosoldater sig an svartfolken, men fortfarande följs ibland Olog Mashnik av mindre räder mot svartfolken.

Fraschikels högtider

• Vågpunkterna

Huvudartikel:Vågpunkterna

Årets två viktigaste högtider. Infaller vid våreqvinet och hösteqvinet. Dessa dagar vilar Altor i balans och Fraschikel ser till sina dyrkare. Alla erebosier besöker templet i sin församling och från varje båtlag, hushåll och storätt skall en medlem besöka kasâtets huvudtempel. Vid "vågpunkterna" skall alla dyrkare ha klarat ut sina tvister, förlåtit sina fiender och gjort upp sina skulder – livet skall vila i rättfärdig balans.

• Festspelen

Huvudartikel:Festspelen

På melendo månedag, sommarsolståndet, inleds ett tredagarsfirande till Fraschikels ära. Scener ur myterna om gudinnan, och från hennes sändebud den helige Gorges liv, spelas upp av tempelmashuer, på byplatsen, skeppsdäcket eller stadstorget. I templen hålls lugna ceremonier, men dessa närvaras endast av de mest gudfruktiga. Bredvid de religiösa ritualerna hålls även teaterföreställningar och gyckeluppföranden. Nohstrils festspel är legendariska och till Teatern här bör alla erebosier med en käsla för det spektakulära någon gång bege sig. Efter spel och upptåg firar folket efter bästa förmåga. "Långblinddansen" är en höjdpunkt, då en kvinna väljs ut att spela den blinda Fraschikel, och med endast tron som rättesnöre dansa genom tillvaron. Alla hänger sig därefter på i en lång svans och följer efter genom torgstånd och kohagar, värdshuskök och gammalfogdens trädgårdsland. Kvällarna avslutas på lite olika vis: i kustbygderna gärna längs stränderna där båtlagen håller knytkalas runt stora eldar, med skalders kväden i bakgrunden; i städerna där man helst beger sig in i basarerna, dessa varje erebosiskt handelcentrums hjärta, för att på alla upptänkliga vis roa sig vidare under natten.

Fäktning

[10]

Spel

[11]