En essaye till en felicisk historia naturaliae

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

En beskrivning av Feliciens djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten Lykarion DiUriel vid Lyceet i Mafor.

  • Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.
  • Krunsk ek - Urkisk ek
  • Holmek - Skogsek
  • Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale
  • Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien
  • Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin
  • Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet
  • Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
  • Farkhonemon - Röd vallmo
  • Stjärnlilja - Krollilja
  • Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
  • Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini
  • Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
  • Felisleka - Kattmynta
  • Svartsvanshare - Hare m. svart svans
  • Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras
  • Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
  • Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig.
  • Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön.
  • Blå klockgroda - ätlig groda
  • Lökgroda - oätlig groda
  • Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelonsiska bergens djup.
  • Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna.
  • Alcedon - Kungsfiskare
  • Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon
  • Natthäger - svart häger
  • Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg sk. kimzonsk karmosin.

Utdrag från indexet till "En essaye till en felicisk historia naturaliae"