Sida 1 av 2
Morillisk Intrig
Postat: 2009-06-17 13:18
av Jan Erik Söderman
Har idéer om en ganska långtgående kampanj som tar sin början 610 och slutar någon gång strax efter 5:e konfluxen och alltså utspelar sig parallelt med denna. Den är tänkt att utspela sig i väldigt stor del i Moril Dilaz och är anledningen till att jag ägnat så mycket tid åt att beskriva den. Jag har tänkt mig att den skall försöka involvera rollpersonerna i stora politiska skeden och vid någon tidpunkt avslöja de flesta av de olika hemligheterna som finns i staden.
Inspirationen är Sherlock Holmes, Call of Cthulhu och Nederländernas frigörande ifrån den spanska kronan. Jag delar hittills in intrigen i tre större partier. Det kan dock tillkomma hur mycket som helst till dessa.
1. Rollpersonerna löser diverse till brott och mindre intriger som verkar vara oberoende av varandra. Dessa är dock oftast antingen Svarta Bokens brödraskap eller Kaosbröderna som ligger bakom. I slutet av denna del så lokaliserar och bryter rollpersonerna upp Kaosbrödernas inre cirkel och hindrar dessa ifrån att dräpa Hertiginnan med en demonisk flaska.
2. Rollpersonerna blir några år senare efter eventuellt fritt äventyrande iblandade i en plott där en gammal allierad blir mördat på grund av "Omoraliska Värderingar" och dras således in i undersöknigar kring kyrkan. Det visar sig att det bakom denna gömmer sig en Kabrinzisk konspiration för att återta kontrollen över i alla fall Morillien eller helst hela Magilre. Bakom detta gömmer sig ytterligare en konspiration, den Svarta Portens brödraska, som har som mål att väcka en av Kabrinziordens gamla vampyriska herrar som är inlåst bakom en svart port som endast kan öppnas av kopiös blodspillan på Moril Dilaz gator. Till slut tar Hertiginnan och hennes Soldöttrar över både staden och kyrkan med hjälp av Stadshuset och rollpersonerna.
3. Exarken av Ekeborg förklarar Soldöttrarna för kättare och kungen av Magilre tvingas in i ett inbördeskrig mot Moril Dilaz mitt under pågående krig mot Trakorien. Morillien utropas till en egen stat och det är upp till rollpersonerna att försvara sin hemstad ifrån Solriddare och Magilliska erövringslystna riddare samt att förhoppningsvis hindra ytterligare blodspillan genom en allians med dvärgar, mercanas handelshus och eventuellt till och med det förhatliga Trakorien. Äventyren här går ut på att spionera, utöva diplomati och kanske leda härar om det kommer till de extremerna. Poängen med detta krig är väl att ingen av sidorna är särskilt ond men det hindrar inte att de kommer att försöka döda varandra till sista droppen. Dessutom understöds båda nationerna av heliga "utvalda" av sina respektive religioner som dessutom i princip är likadana även om de inte är det i praktiken.
Postat: 2009-06-17 15:44
av Peter Stridsberg
Hehe, låter grymt... planerar att spelleda detta (om det inte krockar med vilka spelare du själv kommer spelleda det för förstås) - så du får speltestare på det!
Postat: 2009-06-17 15:53
av Peter Stridsberg
Jag blev lite sugen på att äventyra i Moril dilaz först när jag läste om kanalen med den botaniska trädgården på en ö. Ön var, om jag minns rätt, vaktad av några?
I alla fall, en bild jag fick upp i huvudet var att något är begravt på ön, skattkartan kan gärna vara i form av olika örters egenskaper (typ "mellan feberns svalkande och kärlekens blomma" betyder mellan pilträden och rosorna) så att RP måste smyga upp på den.
På ön smyger också en adelsman som är en supergod fäktare tillsammans med en dam han håller på att förföra: Naturligtvis är denna eller damen eller båda och några som RP har relationer till så att det hela bilr ännu knepigare. Deras gondol ligger i närheten. Allt till tonerna av sjungande gondoljärer som sakta glider förbi i bakgrunden...
Exakt hur det hela skall utspela sig vet jag inte, men jag kände att scenen har potential, om du har användning för den.
Postat: 2009-06-18 00:53
av Jan Erik Söderman
Grymt. Du får gärna skriva ett deläventyr till någon av de tre delarna där du använder scenen. Det skulle vara till stor hjälp då mitt eget äventyrsskrivande alldrig är lika produktivt som mitt världsbeskrivande.
Re: Morillisk Intrig
Postat: 2009-06-19 08:55
av Peter Stridsberg
Jan Erik Söderman skrev:
2. Rollpersonerna blir några år senare efter eventuellt fritt äventyrande iblandade i en plott där en gammal allierad blir mördat på grund av "Omoraliska Värderingar" och dras således in i undersöknigar kring kyrkan. Det visar sig att det bakom denna gömmer sig en Kabrinzisk konspiration för att återta kontrollen över i alla fall Morillien eller helst hela Magilre. Bakom detta gömmer sig ytterligare en konspiration, den Svarta Portens brödraska, som har som mål att väcka en av Kabrinziordens gamla vampyriska herrar som är inlåst bakom en svart port som endast kan öppnas av kopiös blodspillan på Moril Dilaz gator. Till slut tar Hertiginnan och hennes Soldöttrar över både staden och kyrkan med hjälp av Stadshuset och rollpersonerna.
Har inte tillgång till Krilloan där jag är nu... men passerade inte Kalken Magilre på vägen Monturerna->Krilloan, jag är rätt säker på det. Tänker att "de tre kalkerna" skulle kunna vara det som skapar imarioitiska vampyrer, och att en av dem ligger på ön: Men du kanske redan har en plan för vad som skapar de Magilriska vampyrerna? I sådana fall kan något som har med dem att göra ligga på ön (fast utan att RP fattar vad det är just då - de kan vara hyrda eller något).
Skriver gärna ett litet deläventyr!
/P
Postat: 2009-06-19 09:16
av Jan Erik Söderman
Jag har en plan. Jag ska snart sätta mig ner och skriva lite på det. Men det vore trevligt. Förmodligen skulle eventuella vampyrintriger ligga i den andra delen av intrigen men eventuellt kan den få plats i den första som en slags försmak av vad som komma skall.
Postat: 2009-06-20 11:06
av Peter Stridsberg
Jan Erik Söderman skrev:Jag har en plan. Jag ska snart sätta mig ner och skriva lite på det. Men det vore trevligt. Förmodligen skulle eventuella vampyrintriger ligga i den andra delen av intrigen men eventuellt kan den få plats i den första som en slags försmak av vad som komma skall.
Ja, så förstod jag dig också... och i så fall tänkte jag skriva ett litet deläventyr till del 2... men som sagt, visst kan vi lägga det i del ett som en försmak, det går också bra.
Postat: 2009-06-20 11:49
av Jan Erik Söderman
Skulle gissa på att det blir ungefär 15 deläventyr sammanlagt. Jag tänkte försöka göra en outline till det senare ikväll när jag inte är så förbaskat bakfull.
Postat: 2009-06-23 02:50
av Jan Erik Söderman
Ok jag var bakfull ett tag. Här kommer i alla fall lite mer av en genomgång av vad första delen av tre skall handla om i Morilliska Intrig. Osäker på om jag kommer att detaljerat göra alla dessa äventyr eller om de mest kommer att sättas upp som lite mer detaljerade koncept.
Första Delen
1. Den Svarta natten. En trakorisk diplomat blir mördad. En bekant till rollpersonerna tillhörande en hedemisk dansgrupp blir anklagad för mordet. Rollpersonerna är tvungna att prata med diplomater, rikspatrikaler, före detta älskarinnor och otrogna makar för att försöka uppklara vad som hände och hindra att någon som är oskyldig blir straffad.
2. En tanklös kaoskultist försöker orsaka ett demoniskt vulkanutbrott i bukten. Rollpersonerna börjar nysta upp dennes konspiration eftersom de blir ombedda av en orolig moder till ett av kultistens mordoffer att undersöka hur hans död gick till. Det visar sig att sonen kände till kultistens planer och därför blev dödad. Rollpersonerna är tvungna att jaga kaosdyrkaren genom hela stadens kanaler och hindra honom ifrån att öppna en port till gehenna.
3. Livigo alkemisten hyr in rollpersonerna för att återföra något som har blivit stulet ifrån honom av religiösa knäppskallar. Egentligen är det en livsruna som krävs för att han skall kunna tillverka sin ultimata skapelse som är en artificiell människa. Han erbjuder dock väldigt mycket pengar för att utföra uppdraget och rollpersonerna får förmodligen aldrig anledning att misstro honom då det visar sig att dessa religiösa personer är helt galna och torterar folk genom att pröva olika sorters nya symbolistiska uppfinningar på dem som sakta driver dem ifrån vettet.
4. Peter stridsbergs äventyr där rollpersonerna hittar gamla fakta om de morilliska numer utdöda vampyrerna?
5. Kaoskultisterna planerar att störta hela staden i Kaos genom att utsätta Hertiginnan och Stadshusets råd för ett attentat. Rollpersonerna har kontakter i kultisternas kretsar sedan tidigare äventyr och får av småbrottslingen Ilken reda på att något stort är i görningen. När de undersöker saken inser de att ett flertal av profilerna saknas. Vidare verkar den alkemiske maskmakaren Ulbjeu saknas. Han har kidnappats och skall offras till Khergol. Om rollpersonerna räddar honom kan han ge dem information om vilka masker han tillverkat vilket ger dem möjligheten att förhoppningsvis rädda hertiginnan och rådet ifrån att bli Demonmat.
Postat: 2009-06-23 03:39
av Jan Erik Söderman
Råkade bli klar med andra delen också när jag ändå var i farten. Beklagar att synopserna är så olika stora för del ett och två men i slutänden är det tänkt att de skall vara ungefär lika långa.
Andra Delen
1. Livigos andra uppdrag där rollpersonerna blir inbjudna till galningens palats för att bevittna hans ”dotters” födelse och sedan blir ombedda att presentera denna vid hovet. Hon hamnar dock omedelbart i blåsväder då hon hindrar ett mordförsök med hjälp av sin onaturliga styrka och är tvungen att be rollpersonerna om ytterligare hjälp med att fånga in de mördare som flydde platsen och kan vittna om hennes krafter. Den som utsattes för mordförsöket är den enkla nunnan Ulke som i hemlighet är en av solsystrarna och en av Hertiginnans förtrogna. Mördarna var sända av en mindre nogräknad Solordensriddare ifrån Munzga som känner till detta kätteris växande makt i staden och hade velat eliminera kontakten mellan Hertiginnan och resten av systrarna och ersätta dennas livsyster (DVS nunna med uppdrag att vakta en adelskvinnas heder och dygd) med någon som är mer lojal mot den sanna kyrkan. Rollpersonerna är dock inte medvetna om detta och lär inte bli varse att det är så det ligger till förrän ett bra tag senare.
2. På grund av frihetsordens allt mer fanatiska retorik så vägrar en del av de sydligare baronerna att handla med Moril Dilaz. Detta leder till ett ovanligt torftigt läge vad det gäller matförsörjningen. Särskilt eftersom ligor lägger rabarber på mycket av överskottet. Det blir inte bättre av att kyrkan i det officiella syftet att återställa ordningen och se till att de orättfärdiga som har bringat denna olycka till staden straffas börjar bränna en del halvviktiga borgare på bål. Rollpersonerna blir inblandade när de får nys om att en Hedemisk familj har blivit mycket rika genom att sälja mat ifrån lager i slummen. När de undersöker saken så visar det sig att denna familj bara är toppen av ett isberg och att ju djupare de gräver desto högre upp i samhällsstegen kommer de. Alla de pratar med har en tendens att antingen tiga eller dyka upp döda en kort stund efteråt. I slutet av denna härva kan de lokalisera en mycket religiös medlem av släkten Argyss som den högst uppsatta i denna komplott. Denne bär en märklig ring som föreställer en svart bok. Innan de har en chans att förhöra honom blir han dock infångad och avrättad av kyrkan som också hävdar sig ha varit honom på spåren ett tag nu. Situationen lugnar dock ner sig en aning efter detta men hatet mot kyrkan verkar öka allt mer inom stadens lägre samhällsklasser. Allt detta givetvis helt i enlighet med den Svarta Bokens planer.
3. Trotts sinande kassor har staden lyckats näst intill slutföra brobygget. Detta har dock lett till att några av brobyggarna har börjat se sig om efter nya inkomstkällor. De har utnyttjat sin tillgång till och kännedom av underjorden till att börja begå diverse brottsliga handlingar med hjälp av dvurernas underjordiska gångar. Rollpersonerna hyrs in för att försöka hindra brottslingarna med att fortsätta med dessa aktiviteter. Förutom en hel del jakter genom både skjulstäderna som växt upp runt brobygget, på själva bron och i underjorden så får rollpersonerna också indikationer på att andra änmer mörka hemligheter döljer sig i klippan på vilken brofästet vilar. Klimax är en jakt genom båtstaden och över bron.
4. Det stora upploppet. Den svarta bokens plot att få folket så upprört på den Lysande Vägens styre att de gör uppror har nått sin kulmen. Nya dekret ifrån Bonitsalen förkunnar att delar av staden skall renas ifrån demoniskt inflytande och att dess invånare under tiden skall deporteras till tältläger på fastlandet. Till och med Stadshuset börjar på allvar ifrågasätta kyrkans rätt att fatta sådana beslut men större delen av adeln och även borgmästaren (Eftersom denne även han tillhör svarta boken) stödjer beslutet. Som en sista gnista infångas och dödas den populäre patriarken för hus Innavoig av ”personer tillhörande kyrkan” för kätterska tankar. Detta är droppen som får bägaren att rinna över och under flera dagar eskalerar upploppen i staden allteftersom demagoger ifrån Kabrinzisekten dyker upp och med sin heliga sång späder på konflikten. Rollpersonerna har under tiden möjligheten att på Hertiginnans uppdrag undersöka mordet på Patriarken och sparka in dörrarna till en del tidigare stängda rum. De ges fullmakt att ta reda på vem som egentligen låg bakom mordet. Den slutgiltiga konfrontationen med en stor del av Svarta Bokens konspirations medlemmar sker i dessas hemliga lokal dold i St Knothielkyrkans nedre delar med möjligheter för jakter och fäktscener i valvgångar och på kyrktak och klocktorn när de fega uslingarna försöker fly. Hur som helst brinner delar av staden och blodspillan leder till att någonting långt mycket ondare och mäktigare kommer lös.
5. Den Sofiska Sångens Herre är fri efter hundratals år i fångenskap. Han planerar att orsaka världens undergång så att han återigen skall kunna återfå sin andliga sida. Innan dess måste han dock ta sig förbi rollpersonerna som av en av de infångade medlemmarna i svarta boken har fått reda på att dessa blivit lurade och att inom svarta bokens brödraskap dolde sig den svarta portens brödraskap vars syfte det var att frigöra sin herre. Den sista akten i delkampanj två är en stormning av den dolda basen under brofästets klippa. Alkeric är ännu så försvagad av sin långa tid utan blod att han går att besegra särskilt om rollpersonerna har gjort sin hemläxa om honom i det stora biblioteket innan.
Postat: 2009-06-23 04:49
av Jan Erik Söderman
Kunde tydligen inte somna för alla idéer jag hade om sista delen. Den slutar med någonting så ovanligt som en diplomatisk intrig med klimax i ett handslag. Jag inser att detta kanske kan ses som lite konstigt efter den andra delens blodbad och monstruösa antagonister men det kändes rätt att inte framställa fienden i denna konflikt som urond utan snarare som rädd och eventuellt maktlysten. Hursomhelst tycker jag personligen att en kampanj som avslutas med ett handslag kan vara ungefär hur coolt som helst om det görs på rätt sätt.
Del 3
1. Den morilliska allmänheten har totalt tröttnat på den lysande vägens kyrka. Trotts att det egentligen rörde sig om en konspiration som låg bakom dennas allt mer förkastliga handlande i staden så har man helt enkelt fått nog. Detta sammanlänkat med det humanitära arbete som utförs av solsystrarna har lett till att deras tro har antagits som stadens nya officiella tro, med hertiginnans goda minne och understöd har man byggt om ett flertal av kyrkorna till att vara mer fridfulla platser för helning och bön ifrån att ha varit politiska centra och obligatoriska mötesplatser. Detta sker ungefär samtidigt som Magilre tillsammans med Ransard låter anfalla Trakorien. Således är det med mycket tungt hjärta som konung Rycaril mottar ett dekret ifrån exarken av Ekeborg som bannlyser hela staden Moril Dilaz och kräver dess omedelbara renande. Detta eftersom städer knappast kan tillåtas bara kasta sig in i kätteriet på detta sätt ostraffat trotts att man ogärna bär hand på ”civiliserade” folkslag. Rollpersonerna kommer in i handlingen när hertigens styrkor på uppdrag av kungen håller på att försöka återta palatset ifrån de mot Hertiginnan lojala gardisterna och solsystrarna. Med rollpersonernas hjälp kan förhoppningsvis Hertigens män drivas ut ur staden och hertigen försätts i exil till Kungen av Magilres hov. Hertiginnan skiljer sig ifrån hertigen i en ritual genomförd med solsystrarna som absolut inte erkänns av den alltmer rasande exarken och den fria Morilliska Republiken utropas med Hertiginnan som Dux Republez (Första republikan) och ett råd som backar henne.
2. En kapprustning tar sin början mellan söder och norr i Magilre och under tiden så konspirerar cyniska solsystrar för att åstadkomma ett mirakel att öka på den egna stridsmoralen. Således upptäcks en Oskyldig på landsbyggden i morillien. Hertiginnan och eventuellt även rollpersonerna finner dock detta lite väl lägligt och en undersökning tar sin början. Med hjälp av den nye hovalkemisten Bentio så färdas rollpersonerna till området där kvinnan upptäckts och genomför en undersökning. Det visar sig att den tidigare redan bekante Livigo har varit inblandad och rollpersonerna får hjälp av dennes dotter med att avslöja och lokalisera denne. Han har helt enkelt skapat denna oskyldiga på uppdrag av en grupp systrar som verkar vilja skapa en mer fanatisk tro på sin gudinna. Rollpersonerna får kämpa mot Livigos animerade skapelser och korrupta solsystrar medan denne gör sitt bästa att försöka fly i en magisk flygande farkost baserad på en Zepulond med halvfärdiga vapen som han designat för att använda i kriget mot Magillerna.
3. Dylernas möjligheter att återta staden Moril Dilaz ser ljusare ut än de har gjort på mycket länge. Hertigen har nämligen börjat samla ihop legosoldater att undsätta honom i detta område. Rollpersonerna är tvungna att resa till Mercana för att samla information om dennes förehavanden och i denna främmande stad utsätts de för diverse lönnmordsförsök och komplotter. De får dock eventuellt till en allians med de lokala Klomelliska handelshusen om undsättning i händelse av storkrig mot Magilre på köpet och finner vidare spår som leder till Kalklandet. Helt utanför sitt rätta element tvingas de resa genom detta oländiga landskap till enorma ruiner i vilka Hertigen har satt upp en bas i vilken han använder Dylisk elementarmagi och de förkalkade liken ifrån urtidsväsen för att skapa sig en arme av elmentarväsen som han planerar att krossa staden Moril Dilaz med. Rollpersonerna kan dock hindra detta genom att befria det enda levande exemplaret av urtidväsendena ifrån sitt fängelse och släppa denne lös på basen. Hertigen själv är dock inte ens i närheten utan har lämnat sin lojale undersåte Impo Burimi att driva verksamheten.
4. Hertigens här understödd av Solriddare och Magilliska soldater marcherar så slutligen emot staden. Morillierna står med sina Mercaniska allierade, samt en stor styrka av Ranska soldater som fastnat här efter att deras krigslycka i trakorien har vänt, redo att möta dem. Rollpersonerna är dock efter sin resa till Kalklanden medvetna om att Hertigen besitter en hel del märkliga vapen som han har fått tillgång till via sina Dyliska allierade. Därför blir de satta att leda kommandoräder mot dennes elitstyrkor och förhoppningsvis kunna samla mer information med slutgiltigt mål att slå ut just Hertigen själv. Tacksamt nog verkar denne ses som en galning även av resten av sin allierade här och det är således inte helt omöjligt att isolera honom. Slutligen kan också rollpersonerna få hans älskarinna att förråda honom mot att denna skall få nog med pengar för att bli ekonomiskt oberoende och rik. Efter eventuella slutgiltiga bakhåll där hertigen stupar stannar krigshetsandet ifrån båda sidor upp under ett tag.
5. Under en stor gemensam högtid inom båda religionerna (Midsommar?) pågår febril diplomatisk verksamhet mellan den närbelägna fiendehären och Republikanska Palatset. Rollpersonerna är instrumentala i att förhandla, föra medelanden, eskortera personal, hindra mordförsök och försöka göra alla de många parterna i konflikten nöjda innan saker och ting totalt urartar. Om de lyckas avslutas äventyret och kampanjen med ett fast handslag på Moril Dilaz numer färdigbyggda bro mellan Konungen av Magilre och den nuvarande Dux Republez (Förmodligen fortfarande före detta hertiginnan om inte denna har omkommit någon gång under kampanjens gång). Rollpersonerna vinner odödlighet i historieböckerna som instrumentala i den nya republikens bildande och blir eventuellt helgonförklarade av både Lysande Vägen och Soldöttrarna om de varit tongivande i att finna en fredlig lösning. En ny era av rikedom och välstånd tar sin början för Moril Dilaz. Och i stadens skuggor döljs förmodligen redan nya ondsinta konspirationer med än mer sinistra mål.
Postat: 2009-06-26 13:21
av Peter Stridsberg
Jan Erik Söderman skrev:
Första Delen
1. Den Svarta natten. En trakorisk diplomat blir mördad. En bekant till rollpersonerna tillhörande en hedemisk dansgrupp blir anklagad för mordet. Rollpersonerna är tvungna att prata med diplomater, rikspatrikaler, före detta älskarinnor och otrogna makar för att försöka uppklara vad som hände och hindra att någon som är oskyldig blir straffad.
2. En tanklös kaoskultist försöker orsaka ett demoniskt vulkanutbrott i bukten. Rollpersonerna börjar nysta upp dennes konspiration eftersom de blir ombedda av en orolig moder till ett av kultistens mordoffer att undersöka hur hans död gick till. Det visar sig att sonen kände till kultistens planer och därför blev dödad. Rollpersonerna är tvungna att jaga kaosdyrkaren genom hela stadens kanaler och hindra honom ifrån att öppna en port till gehenna.
3. Livigo alkemisten hyr in rollpersonerna för att återföra något som har blivit stulet ifrån honom av religiösa knäppskallar. Egentligen är det en livsruna som krävs för att han skall kunna tillverka sin ultimata skapelse som är en artificiell människa. Han erbjuder dock väldigt mycket pengar för att utföra uppdraget och rollpersonerna får förmodligen aldrig anledning att misstro honom då det visar sig att dessa religiösa personer är helt galna och torterar folk genom att pröva olika sorters nya symbolistiska uppfinningar på dem som sakta driver dem ifrån vettet.
4. Peter stridsbergs äventyr där rollpersonerna hittar gamla fakta om de morilliska numer utdöda vampyrerna?
5. Kaoskultisterna planerar att störta hela staden i Kaos genom att utsätta Hertiginnan och Stadshusets råd för ett attentat. Rollpersonerna har kontakter i kultisternas kretsar sedan tidigare äventyr och får av småbrottslingen Ilken reda på att något stort är i görningen. När de undersöker saken inser de att ett flertal av profilerna saknas. Vidare verkar den alkemiske maskmakaren Ulbjeu saknas. Han har kidnappats och skall offras till Khergol. Om rollpersonerna räddar honom kan han ge dem information om vilka masker han tillverkat vilket ger dem möjligheten att förhoppningsvis rädda hertiginnan och rådet ifrån att bli Demonmat.
1. Mhm, vem är skyldig? Lite trött på "någon högt uppsatt som mörkar"... ka det vara bara lite enkel rassm mot Hedemifolket samt en sviken kvinnas lejda mördare eller något sådant?
2. Det här är lite likt Magilre-äventyret "Dylernas invasion". Jag föreslår att det vävs in i historien att dylerna försökte göra något mot bukten tidigare men hindrades av en äventyrargrupp... och att en ledtråd till lösningen ligger i att söka upp vänner till äventyrargruppen som vet att detta försök inspirerade någon onding på något sätt. I alla fall inte bara kopiera samma hot mot samma stad utan kommentarer tycker jag.
3. Fint!
4. Ont om datortid här, så det kommer nog dröja, men det funkar att lägga in det här - absolut.
5. Skulle vara kul om RP för att kunna lyckas med detta måste sätta på sig egna demonmasker som kanske nnebär någon liten personlighetsförändring för någon RP med svagt psyke, och ett litet moraliskt dilemma.
Postat: 2009-06-26 13:45
av Peter Stridsberg
Jan Erik Söderman skrev:Råkade bli klar med andra delen också när jag ändå var i farten. Beklagar att synopserna är så olika stora för del ett och två men i slutänden är det tänkt att de skall vara ungefär lika långa.
Andra Delen
1. Livigos andra uppdrag där rollpersonerna blir inbjudna till galningens palats för att bevittna hans ”dotters” födelse och sedan blir ombedda att presentera denna vid hovet. ...
2. På grund av frihetsordens allt mer fanatiska retorik så vägrar en del av de sydligare baronerna att handla med Moril Dilaz. Detta leder till ett ovanligt torftigt läge vad det gäller matförsörjningen. Särskilt eftersom ligor lägger rabarber på mycket av överskottet. Det blir inte bättre av att kyrkan i det officiella syftet att återställa ordningen och se till att de orättfärdiga som har bringat denna olycka till staden straffas börjar bränna en del halvviktiga borgare på bål. Rollpersonerna blir inblandade när de får nys om att en Hedemisk familj har blivit mycket rika genom att sälja mat ifrån lager i slummen. När de undersöker saken så visar det sig att denna familj bara är toppen av ett isberg och att ju djupare de gräver desto högre upp i samhällsstegen kommer de. Alla de pratar med har en tendens att antingen tiga eller dyka upp döda en kort stund efteråt. I slutet av denna härva kan de lokalisera en mycket religiös medlem av släkten Argyss som den högst uppsatta i denna komplott. Denne bär en märklig ring som föreställer en svart bok. Innan de har en chans att förhöra honom blir han dock infångad och avrättad av kyrkan som också hävdar sig ha varit honom på spåren ett tag nu. Situationen lugnar dock ner sig en aning efter detta men hatet mot kyrkan verkar öka allt mer inom stadens lägre samhällsklasser. Allt detta givetvis helt i enlighet med den Svarta Bokens planer.
3. Trotts sinande kassor har staden lyckats näst intill slutföra brobygget. Detta har dock lett till att några av brobyggarna har börjat se sig om efter nya inkomstkällor. De har utnyttjat sin tillgång till och kännedom av underjorden till att börja begå diverse brottsliga handlingar med hjälp av dvurernas underjordiska gångar. Rollpersonerna hyrs in för att försöka hindra brottslingarna med att fortsätta med dessa aktiviteter. Förutom en hel del jakter genom både skjulstäderna som växt upp runt brobygget, på själva bron och i underjorden så får rollpersonerna också indikationer på att andra änmer mörka hemligheter döljer sig i klippan på vilken brofästet vilar. Klimax är en jakt genom båtstaden och över bron.
4. Det stora upploppet. Den svarta bokens plot att få folket så upprört på den Lysande Vägens styre att de gör uppror har nått sin kulmen. Nya dekret ifrån Bonitsalen förkunnar att delar av staden skall renas ifrån demoniskt inflytande och att dess invånare under tiden skall deporteras till tältläger på fastlandet. Till och med Stadshuset börjar på allvar ifrågasätta kyrkans rätt att fatta sådana beslut men större delen av adeln och även borgmästaren (Eftersom denne även han tillhör svarta boken) stödjer beslutet. Som en sista gnista infångas och dödas den populäre patriarken för hus Innavoig av ”personer tillhörande kyrkan” för kätterska tankar. Detta är droppen som får bägaren att rinna över och under flera dagar eskalerar upploppen i staden allteftersom demagoger ifrån Kabrinzisekten dyker upp och med sin heliga sång späder på konflikten. Rollpersonerna har under tiden möjligheten att på Hertiginnans uppdrag undersöka mordet på Patriarken och sparka in dörrarna till en del tidigare stängda rum. De ges fullmakt att ta reda på vem som egentligen låg bakom mordet. Den slutgiltiga konfrontationen med en stor del av Svarta Bokens konspirations medlemmar sker i dessas hemliga lokal dold i St Knothielkyrkans nedre delar med möjligheter för jakter och fäktscener i valvgångar och på kyrktak och klocktorn när de fega uslingarna försöker fly. Hur som helst brinner delar av staden och blodspillan leder till att någonting långt mycket ondare och mäktigare kommer lös.
5. Den Sofiska Sångens Herre är fri efter hundratals år i fångenskap. Han planerar att orsaka världens undergång så att han återigen skall kunna återfå sin andliga sida. Innan dess måste han dock ta sig förbi rollpersonerna som av en av de infångade medlemmarna i svarta boken har fått reda på att dessa blivit lurade och att inom svarta bokens brödraskap dolde sig den svarta portens brödraskap vars syfte det var att frigöra sin herre. Den sista akten i delkampanj två är en stormning av den dolda basen under brofästets klippa. Alkeric är ännu så försvagad av sin långa tid utan blod att han går att besegra särskilt om rollpersonerna har gjort sin hemläxa om honom i det stora biblioteket innan.
1. Känns som dags för RP att börja få några hintar om Livigos ambitioner/krafter?
2. Känns som ett otillfredställande äventyr för RP... Lösningen är att någon annan löser problemet? Åtminstone borde de väl här åp något sätt få möjligheten att förstå något eller så? På vilket sätt bidrar äventyret till RPs inblandning i kampanjen?
3. Jakten över bron... kan något hända som får bron att börja svaja eller så, så att RP får välja mellan att lyckas jaga brottslingarna (och bron kollapsar) eller rädda bron? Eller at slustriden (utan tidigare val) blir på en bro som i slutändan fallerar med konsekvenser för dem som är kvar på den... känns som vi kan hita en skön actionsekvens här tycker jag.
Dags för lunch för mig... får se när jag får mer tid...
Postat: 2009-06-26 15:15
av Jan Erik Söderman
1. Det är hans nuvarnande älskade som är skyldig till att i självförsvar a stött en kniv i hans öga för att försvara sin heder när han försökte våldföra sig på henne och "visa henne vad en riktig karl var" i fyllan.
2. Jag tänkte väl snarare att dylernas invasion utgår och ersätts med detta äventyr men det kanske också funkar.
3. Tack
4. Illa. Förhoppningsvis kan du klämma iväg några småidéer i alla fall om hur det skall vara.
5. Kan eventuellt vara en idé. Jag har inte kommit så långt som att utveckla detaljerna kring detta äventyr än.
1. Rollpersonerna kommer nog få en ganska bra uppfattning om Livigos personlighet eftersom de är inbjudna av honom att bevittna hans mästerverk. Han skapar alltså en ny livsform i denna dotter med hjälp av alkemi. Han är ju löst baserad på Frankenstein trotts allt fast kanske aningen mer lyckad och mer medvetet ond.
2. Nja det är väl inte så otillfredställande. Om inte rollpersonerna gör någotning kommer kyrkan givetvis inte att avrätta honom. De gör ju bara detta för att tysta honom eftersom det är de som ligger bakom. Rollpersonerna kommer förmodligen att inse detta men vara maktlösa att göra någonting åt situationen i detta skede.
3. Bron är enormt stor och i sten. Om den börjar gunga på något allvarligt sätt så har nog konstruktören gjort något allvarligt fel. Men det kan ju finnas träställningar där man inte har byggt färdigt än som kan reagera på samma sätt med ungefär samma resultat.
Postat: 2009-06-27 09:00
av Peter Stridsberg
Funderat lite på äventyret och detta dyker upp:
Livigo: Fått en "uppenbarelse" av Hemaquiel eller någon annan som gör att att han inte tror att Etin finns. Undermedvetet är han djävligt förbannad på Etin för att denne inte finns eftersom han var djupt troende innan. Denna vrede driver honom till sin makalösa arrogans att försöka skapa liv (liksom tanken att om det inte finns gudar så måste ju varelser kunna skapa varandra). (Mediterade i morse och ställde mig upp och skrek i vrede ... i skriket fanns min ilska på Gud för att han inte finns, så det skulle vara jag själv vi basar Livigo lite löst på då
)
En barnmorska: En manlig RP hade som liten en kvinna som alltid tog hand om honom. På något märkligt plan kom barnmorskan och mannen varandra oerhört nära och hon är hans absoluta trygghet och i någon betydelse hans enda egentliga kärlek. Om vi använder henne tycker jag hon dyker upp lite löst i äventyren som en av RPs Hedemiska kontakter (hon är i så fall Hedemi) - alltid med en underton av att hon är väldigt viktig för mannen, utan att det sägs högt. I någon av äventyren mot kaosbröderna eller så är dock RP långt ute i kaos världar, åtminstone på något plan, och barnmorskan är den som lyckas få dem att jorda sig igen - hon blir det ankare smo för RP hem igen. Eventuellt kan det visa sig i slutet av kampanjen att hon faktiskt är RPs mor, men att hennes omständigheter var sådana att det verkade fönuftigare att adoptera bort henne (kanske Hedemi hade dlödat henne för att ha fått barnet eller något dylikt, kaske en rik adelsdam som barnmorskan tjänade hos ville ha barnet och hon såg att barnet skulle få en rik uppfostran?). Kanske är barnmorskan också någon form av medium eller andlig förståsigpåare.... gillar ni idén?