Den här texten har jag fört över från Caddo.
Vad gäller fäktskolor så var de ursprungligen utvecklade för att ge personer vapenteknisk färdighet inför juridiska dueller och för självförsvar. Fäktskolorna är alltså inte direkt knutna till militär vapenövning. Däremot var det ganska vanligt att officerare och adelsmän deltog i fäktskolor då dueller inte var en ovanlighet bland dessa människor. (Obs nu talar vi om historiska fäktskolor).
De vapen som främst övades var bredsvärd, en och enhalvhandssvärd, långsvärd (vilket är en föregångare till rapieren/värjan), rapier, dolk och buckla. Senare skulle det även infatta dräktvärja. Strid med ett vapen, svärd och dolk eller svärd och buckla var de vanligaste kombinationerna.
Rapier (värja) heter förövrigt fortfarande longsword på engelska.
I många fäktskolor övade man också ofta med stavar och hillebarder. Oftast övade man även obeväpnad strid som brottning och boxning. De mer seriösa övade också något man kan kalla gymnastik för att bättra på kroppskontrollen.
Fäktskolorna hade under lång tid en aning ljusskygg karaktär. Vissa tidiga fäktskolor verkar rent av ha haft kombinerad badhus och horhus i sin "verksamhet". Och vissa riktigt ljusskygga "utbildade" sina elever mer mot gatkämpar som drogs in i otaliga slagsmål. Detta gjorde att fäktskolor vid ett par tillfällen helt förbjöds i vissa europeiska städer som London och Paris.
De fäktskolor som hade en seriös framtoning och fokuserade sin verksamhet strikt mot duellfäktning och självförsvar samt kunde tillgodose en viss kvalitet i sin utbildning klarade sig dock oftast förhållandevis lindrigt undan från sådana restriktioner.
Så kallade fäktningsgillen grundades så småningom för att säkerhetsställa kvaliteten på fäktskolor, lärare och utbildning. Detta lyckade dock inte helt för de nedtecknade klagomålen på undermålig utbildning och dålig lärare är många.
De vanligaste kunderna var borgare, för de kunde betala och hade inget annat sätt att naturligt lära sig kampkonster, samt officerare och adel.
Vad gäller popularitet så lär Paris ha förklarat fäktskolorna olagliga 1554 för att studenterna på universitetet skolkade från de andra lektionerna för att i stället gå till fäktskolor. Vissa universitet hade börjat hålla sig med fäktskolor vid den här tiden för att hålla studenterna borta från mer ljusskygga fäktskolor. Men det verkar inte ha gett önskvärt resultat.
Utbildning i stridyxor, klubbor, stridhammare, spjut vanliga sköldar verkar ha varit mycket begränsade i fäktskolor. Detta verkar snarare ha övats av militären. Här kan man eventuellt tala om vapenakademier.