Denna fina bild finns nu även i wikin: Joriska runraden
I artikeln finns också ett par gamla exempel på skriftens använding som Adragoor gjort.
Denna fina bild finns nu även i wikin: Joriska runraden
Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430Adragoor skrev: ↑2022-06-02 21:30 Typsnittet som jag gjorde en gång som hette dalco, finns bevarat i Caddo-pdfen om någon undrar hur det såg ut... klomul var lite mer gotisk, får se om jag får tid att leka med joriska skrivstilar, som det nog finns flera stycken av.
Anders kursiva runor ser f.ö. rätt rimliga ut, kanske är det de berendiska kanslirunorna eller något sådant. Ska vid tillfälle testa att skriva med dem och se hur det känns...
Självklart minns jag det. Alfabetet i språkappendixet är gjort i dalco.birkebeineren skrev: ↑2022-06-03 06:01 Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430
Möjligen de berendiska kanslirunorna du arbetade på som en tredje bokstavstyp?
Minns du förresten var i Caddo-pdfen dalco används, är det på den handritade kartan som finns där men försvunnit från forumet?
Bra idé. De saknas lite i wikin. Kartan är ju dessutom delad i två i pdfen. Det hade varit trevligt att se den hopfogad igen.birkebeineren skrev: ↑2022-06-03 07:12 Just det. Snyggt! Går det att få till att lägga upp typsnittet, och Caddo-kartan, i wikin? Lättare att hitta där än bara i pdf:en.
Jag ska försöka kommentera detta lite allt eftersom jag läser i tråden och försöker samla ihop så mycket information jag kan om vad som redan finns om Morelwidyn. Mycket möjligt att jag också ändrar mina egna förslag och åsikter under vägen.Mikael skrev: ↑2007-07-23 16:02Ha, jag har väl aldrig påstått annat än att de kommer från regnskogen, men innan dess hann de med en längre vandring och deras ursprung bör vara på en plats där man kan bo. Den torra östkusten anser jag helt enkelt för karg för att efarerna skulle varit intresserade av den i så hög grad att hela folket där behövde fördrivas. Jag finner det troligare att den efariska expansionen fördrev folket från Ormsjöns nord/nord-östra strand. Att de korsade sjön för att undkomma behöver ju inte varit en längre resa än över hav likt felicierna, snarare hur bretagnerna flydde från saxarna i via wales till Bretagne, över sjön såas. Människors utseende som argument för var de kan höra hemma finner jag om inte ointressant så oväsentligt. Spelknepe: Vad jag backade på i den tidigare diskussionen var att de skulle vara en fördriven efarisk stam. Så jag tycker defenitivt att det finns vissa solunska drag i morelvernas språk. Mer om detta i Morelvidyn.Bergdahl skrev:Får börja med lite OT. Vad gör det att Samkarnas östkust är karg och torr, det viktiga är väl att de vandrar in i Morelvidyn från regnskogarna i söder. De kan ju ha vandrat över Drakbergen till träskmarkerna och djunglerna väster om bergskedjan för att sedan vandra norrut och kommit till Morelvidyn från regnskogen i söder? Som Morelvidynierna beskrivs tycker jag att de utseendemässigt har mer gemensamt med sanrittrianerna än med t.ex. efarer och thelguler.
Sen så ser jag inget behöv av att ännu ett folk måste ha fördrivits ut till havs, räcker det inte med kimzonerna. För min del räcker det med en morelvidynsk variant av den långa marschen, över berg och genom träsk och regnskog.
Bra förslag i övrigt.