Trakorien

[birkebeineren]

Angående en sjunken landmassa ute i Västerhavet så har vi ju som Baldyr säger ön Kymm som engång tillhörde Melukhakulturen på något vis. Denna ö har vi i tråden Västerhavets öar diskuterat och funderade där kring en tidig folkvandring från Melukha och ut i Västerhavet där öar som Bactulge och Pandarealia bosattes. Vårat "atlantis skulle kunna ha bosatts vid samma folkvandring och Kymm skulle kunna vara en sista rest som även den till sist sjunker. De underliga orden i språket på Palamux kan således härstamma från dessa tidiga melukhier?

Undrar jag också över dina habeloner Mikael?

[Baldyr]

Jag skrev, hastigt och lustigt, om mitt förslag till översiktstext över Trakorien. Målsättningen har fortfarande varit att ge en något förenklad bild med ett utifrån-perspektiv. Jag har också försökt tydliggöra skillnaden mellan termerna "Trakorien", "Trakoriska riket" samt "Trakoriska öarna", liksom inarbeta termen "trakorier" i sitt rätta sammanhang. Ni andra avgör om jag har lyckats med mitt värv. (Historielektionen föll förresten bort från denna nya och kortare version.)

Översikt

Ögruppen nordväst om Erebs fastland benämns vanligtvis Trakorien. Även om man i regel behandlar öarna som ett enda rike är verkligheten långt ifrån lika enkel. Faktum är att öarna rymmer ett myller av statsbildningar, folk och kulturer. Det så kallade Trakoriska riket gör dock anspråk på samtliga av de Trakoriska öarna, som är deras formella namn, även om man alltså knappast kontrollerar hela regionen. Däremot är det rättvisande att säga att trakorierna, som folket på rikets hemö Paratorna kallas, dominerar sina grannfolk på öarna. Trakoriernas inflytande sträcker sig faktiskt långt bortom de Trakoriska öarna.

Trakoriska öarna

De Trakoriska öarna består av fyra större och en mängd mindre öar. De fyra huvudöarna har alla sin särprägel och har spelat sin egen roll genom öarnas gemensamma historia.

Paratorna
Det Trakoriska riket uppstod i slutet av 300-talet eO på ön Paratorna som ett resultat av att dess föregångare, det så kallade Klavykiska riket på ön Palamux, skakades i grunden av krig, naturkatastrofer och inre sönderfall. Riket grundades ursprungligen av klavykiska kolonister men dagens Paratorna är ett tätbefolkat och rikt land, byggd på handel och företagsamhet, men även slaveri och kuvande av andra folk. Med moderna arméer kontrollerar man sina kolonier, såväl inom som utanför de Trakoriska öarna, även om den egentliga makten är politisk och ekonomisk.

Palamux
Det en gång mäktiga Klavykiska riket utgick ifrån regionen Moskorien på östra Palamux, men riket är idag uppdelat i olika regioner och stater, vilka alla i praktiken lyder under det trakoriska kejsardömet på Paratorna. Även sydvästra Palamux, varifrån klavykerna själva härstammar, består i praktiken av trakoriska lydstater. Det var här nybyggare från kejsardömet Jorpagna byggde sin första koloni innan Den tredje konfluxen.
Trakorierna kontrollerar dock långt ifrån hela ön, då furstendömen och klanländer i det nordliga bergsmassiv som kallas Kargom i alla tider motstått såväl klavykiska som trakoriska arméer. Dessutom finns det gott om så kallade vildländer där urinvånare och icke-mänskliga folk fortfarande lever efter sina egna lagar och regler. Trakorierna har dessutom en potentiell rival i den stränga teokratin Det heliga Kishatet på östra Palamux, vilken föddes ur samma omvälvelse som gav upphov till det Trakoriska riket, men som närmast gått en motsatt väg. Tiden får utvisa om man på allvar lyckas utmana sin ogudaktiga tvilling på Paratorna.

Saphyna
Den omåttligt bördiga ön Saphyna i söder har genom historien försörjt och därigenom möjliggjort såväl det Klavykiska som det Trakoriska riket. Riket Ransard på fastlandet var dock först med att kolonisera Saphyna, varför man fortfarande gör anspråk på ön. Man har redan utkämpat tre krig mot klavykerna och deras efterföljare, och en framtida kraftmätning om kontrollen över ön torde endast vara en tidsfråga. Idag är hur som helst de befolkade delarna av Saphyna helt och hållet inlemmade i Paratornas välde, något som invånarna också gladeligen finner sig i.

Trinsmyra
Medan de övriga öarna i huvudsak befolkats från söder har befolkningen på den nordliga ön Trinsmyra ett helt annat ursprung. Ön har sedan urminnes tider varit befolkat av isbarbarer, men man har också varit under inflytande från det ondskefulla riket Krau-Ki på polarön Marjura. Både det Klavykiska och det Trakoriska riket har försökt erövra Trinsmyra, och idag ligger åtminstone de tätast befolkade områdena i varierande grad under trakoriernas kontroll. Rebeller håller dock alltjämt stånd på öns otillgängliga nordliga del, som kallas Rung, varför någon fred knappast finns i sikte.

Kolonier utanför öarna
Klavykerna grundade flera kolonier utanför det som idag kallas de Trakoriska öarna. Flera av dessa har i sin tur övertagits av trakorierna, som alltså är att betrakta som klavykernas arvtagare. Ön Bzegusta i söder är exempelvis en viktig flottbas, liksom staden Torilia på Aidnehalvön utgör en betydelsefull handelsutpost. (Staden O var också en klavykisk koloni men är numera en självständig statsstat.) Trakorierna har i sin tur ockuperat de västra delarna av ön Marjura i norr, invid packisens rand.

Trakorierna

Trakorierna är visserligen respekterade för sin makt och rikedom utomlands, men man ser samtidigt gärna ned på deras ogudaktiga leverne och hedniska gudar. Dessutom färgar bilden av herrefolket från Paratorna gärna av sig på andra folk på öarna.

Paratorniern
Sinnebilden av trakoriern är en samvetslös handelsman som såväl äger slavar som utnyttjar de som är svagare för sin egen vinnings skull. Nidbilden är knappast grundlös, då paratorniern ser ansamlandet av guld och inflytande som sin av gudinnan Kastyke givna rätt. Den starkes rätt råder i stort sett inom det Trakoriska riket, och Kastyke-kyrkan lägger heller inga moraliska aspekter på paratornierns leverne. Paratorniern är vidare både ytlig och statusmedveten. Kunskap intresserar honom föga, såvida det inte kan omsättas i guldmynt eller är användbar i anskaffningen av denna ädla metall.

Palamoxiern
Ända sedan det Klavykiska rikets sönderfall präglas livet på Palamux av tungsinne och melankoli. Palamoxiern ägnar sig gärna åt grubblerier om fornstora dagar och har allt som oftast förfallit till ett dekadent leverne. Såvida han inte höjer blicken mot gudarna i botgörelse eller underkastar sig sanningsguden Shamash, som förbjuder allt det som ger livet glädje. Palamoxiern är också konservativ och utan hopp om någon ljusnande framtid. Han finner sig i sin underkastelse trots att han anser sig vara andligt och moraliskt överlägsen sina paratorniska bröder.

Saphyniern
Den infödda befolkningen på Saphyna har i alla tider välkomnat främmande erövrare. Saphyniern är jordnära och grubblar vare sig över andliga spörsmål eller ägnar lärda spetsfundigheter en tanke. Han är istället jordnära och nöjd med sin lott. Han vill heller ingenting hellre än att bruka sin jord och dela med sig av dess frukter till såväl grannar som främlingar.

Trinsmyriern
Isbarbarerna på Trinsmyra dyrkar av tradition eldens och krigets gudinna Inashar. Barbarblodet gör trinsmyriern snar såväl till skratt och gråt som till vrede. Hans frihetslängtan gör att han alltid i slutändan lyckas kasta ut främmande erövrare, varför de trakoriska ockupanterna gör klokt i att vara på sin vakt...

Jag antar att jag lika gärna kunnat rödmarkera texten (det är väl så man gör?) på en gång, då kommentarer kanske vore alltför mycket att hoppas på. Jag överväger dock att först sätta ihop ett nytt förslag till disposition över Trakorien-materialet i wikin. (Det underlättar nog om det finns en befintlig struktur att plantera texten i.)

/Baldyr

[birkebeineren]

Tycker översikten ser bra ut, både kortfattad och informativ på samma gång. Frågan är vart och hur vi platsar in texterna i wikifieringsprocessen?

[Baldyr]

Tycker översikten ser bra ut, både kortfattad och informativ på samma gång. Frågan är vart och hur vi platsar in texterna i wikifieringsprocessen?

Dessa översiktstexter hamnar först/högst upp, enligt mitt tidigare förslag.

Jag funderar dock, som sagt, att komma med ett nytt förslag till disposition (även om översikten fortfarande hamnar först).

Jag ser alltså inte dispositionen i sig som det egentliga problemet, utan att implementera den. (Någon måste ansvara för själva wikifieringen. Om jag visste hur man gör så skulle jag förmodligen anmäla mig som frivillig, åtminstone så länge det är mitt eget förslag vi följer.)

Jag återkommer till ämnet på wiki-forumet.

/Baldyr

[birkebeineren]

Bäst att ta det i wiki-tråden men kan påminna om att Trakorien även i wikin skall passa in med hur vi utformar alla Erebs länder och platser. Trakorien blir genom sin mångfaldighet ett speciellt fall men vi bör eftersträva så som jag tror Mikael var inne på att se likheter med bla Klomelliens utformning och stadsartiklarna.

[Baldyr]

Bäst att ta det i wiki-tråden men kan påminna om att Trakorien även i wikin skall passa in med hur vi utformar alla Erebs länder och platser. Trakorien blir genom sin mångfaldighet ett speciellt fall men vi bör eftersträva så som jag tror Mikael var inne på att se likheter med bla Klomelliens utformning och stadsartiklarna.

Ett nytt förslag kan nu beskådas på wiki-forumet. Låt oss diskutera vidare där.

/Baldyr

[Mikael]

Undrar jag också över dina habeloner Mikael?

Palamux och Hueler menade jag.

[Baldyr]

Jag står i startgroparna för att börja skriva om Nastrôl, och kom på att jag skulle rådfråga er andra om en sak först.

Jag tror förresten att jag har löst frågan om Nastrôls fjärde orden på ett enkelt och faktiskt ganska elegant vis. (Det finns egentligen bara tre, utan den fjärde hör istället hemma i HOXOH. Mer om denna orden sedan.)

De övriga ordnarna är som bekant 1. Hyphererorden, 2. Felikerorden, och 3. Nardor Brodrans sturske sinnen. Den sistnämnda skiljer sig markant från de övriga, varför jag tänkt använda lite olika beteckningar för den. ("Nardor-bröderna", "Nardors Brodraskap", "Nardors orden", med mera.) "Nardor Brodrans sturske sinnen" är givetvis det officiella namnet, varför jag nu alltså efterfrågar "officiella" namn åt felikerna och hyphererna. (Alltså ungefär som Mormonerna egentligen heter "Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga".)

Hypherer-orden har lämpligen fått sitt namn efter sin grundare, som hetat Hypheron, Hyperion, Hypherius eller liknande. (Eller har ordet "hypherer" någon betydelse på rotvälska som har undgått mig helt?) Vad skulle ordens fullständiga namn i så fall kunna vara?

Felikerna däremot lär ha fått sitt namn av ordet "felis", som betyder katt (väl?). Frågan är fortfarande vad ordens fulla namn skulle kunna vara? ("Felikernas orden av Sista Kattens Heliga"?)

Sedan har jag tänkt förklara felikernas stora intresse för katten med att katten är ett lokalt heligt djur från tiden före klavykiska krigen. Ordens lära har alltså uppstått som en syntes av klavykisk tro (med bland annat Trocuspa som framstående gud) och inhemska influenser. (Mera om kattens traditionella roll i folktron kommer framöver.)

Fast jag läste samtidigt i Den femte konfluxen (sid 38) att kattmän hålls högt i ära bland felikerna. Det kanske finns mera där än vad som antyds av texten? Kanske var grundaren av orden i själva verket en kattman? Och eftersom dennes namn knappast kan uttalas av en mänsklig tunga, döptes orden istället till "katt-orden".

En annan, mera fantasifull, variant skulle kunna vara någonting i den här stilen: Eftersom felikerna (och de infödda nastroliterna också för den delen) ser upp till allting som förefaller ha katt-hamn, så skulle orden kunna vara uppkallad efter en karkion!

Om jag inte minns fel så är dessa bevingade kattmän en slags multiversums turister, samt oändligt visa och odödliga (väl?). Kan inte en världsfrånvänd karkion ha huserat i Nastrôl, antingen i historisk tid eller vid tidpunkten för munkstatens grundande? Denna främmande varelse har då uppfattats som en gudomlig varelse (eller halvgud) och profet.

Förmodligen samtalade karkionen med invånarna på det låga språket, och eftersom man ändå inte förstod mycket av det som varelsen hade att säga, har en kult uppstått kring den lära som karkionen anses ha förmedlat till människorna. Mycket av förstahands-uppgifterna om profeten har i så fall varit från människor som helt enkelt ägnat sig åt att iakttaga karkionen (som mest lär ha stilla mediterat och kan även ha uppvisat ett visst kattlikt uppträdande). Därmed har en tradition av att studera katten som förebild uppstått i Nastrôl.

Blir det alltför krystat och fantastiskt, tycker ni andra?

Nåja, jag skulle fortfarande vilja ha hjälp med fulla namn för hypherer- och felikerordnarna. Min egen fantasi har dessvärre gränser, åtminstone vad gäller att hitta på namn.

/Baldyr

[birkebeineren]

Trakoriens kattdyrkare är inte de enda vi hittar på Altor och i Felicien har de en mycket stark ställning. DrHus har gjort vackert arbete kring detta i utvecklingen av landet och jag rekomenderar läsning så att likheter både används, undviks och möjligens tjänar som inspiration.

Felicienmaterialet är varken rödmarkerat eller wikifierat så det är lite svåröversiktligt, något finns dock här:

viewtopic.php?p=22731#22731
viewtopic.php?p=22770#22770
viewtopic.php?p=22707#22707

[gtjorgo]

Haha, jag var precis igång och skulle börja leta efter Drhus alster, men började skumma i religionstråden och inte i felicientråden.

Dr Hus

Men man kan kanske tänka sig att det fanns en liten 10:e stam av kimzoner vars prästhövding fick en uppenbarelse och någon gång under sen mörkertid anländer Palamux kust och sedan uppgår i den lokala befolkningen där? Eller att bland de yndarier som fann sig förlyttade till nordvästra Ereb fanns de kimzonska slavar som sedermera rymde, gick upp i lokalbefolkningen men lämnade sin kattdyrkan i arv?

Man kan ju även falla för förslaget att kattdyrkan (med dess bud om självsäkerhet, individualitet samt frihetspatos) har varit en del av både yndariernas och kimzonernas kult.
Då både de feliciska Kimzonerna och de yndariska Crurierna nästan härstammar från samma område så kan man tänka sig att grunden till kattdyrkan går att finna någonstans kring södra akrogal (ca Kamsun?). Att den sedan kommit till ereb via två skillda folkvandringar, vid två skilda tidpunkter innebär förståss att kulterna ser olika ut i västerhavet och i kopparhavet.

[Brior]

Några spridda kommentarer

Jag tror förresten att jag har löst frågan om Nastrôls fjärde orden på ett enkelt och faktiskt ganska elegant vis. (Det finns egentligen bara tre, utan den fjärde hör istället hemma i HOXOH. Mer om denna orden sedan.)

Detta är i enlighet med din och min privata diskussion antar jag eller?

"Nardor Brodrans sturske sinnen" är givetvis det officiella namnet,

Namnet låter ju ganska fånigt. Man kunde tänka sig att det har en betydligt mer seriös klang på munkarnas eget språk men att övriga Trakorier gärna drar på munnen åt det vilket gör munkarna lite känsliga i kanten eftersom de är så seriösa. FÖ är som sagt Nardor Brodran en palindrom.

Hypherer-orden har lämpligen fått sitt namn efter sin grundare, som hetat Hypheron, Hyperion, Hypherius eller liknande. (Eller har ordet "hypherer" någon betydelse på rotvälska som har undgått mig helt?) Vad skulle ordens fullständiga namn i så fall kunna vara?

Hypherer kommer helt enkelt av hyf som i svamphyfer dvs relaterat till Eniaken.

Fast jag läste samtidigt i Den femte konfluxen (sid 38) att kattmän hålls högt i ära bland felikerna. Det kanske finns mera där än vad som antyds av texten? Kanske var grundaren av orden i själva verket en kattman? Och eftersom dennes namn knappast kan uttalas av en mänsklig tunga, döptes orden istället till "katt-orden".

Om jag inte minns fel så är dessa bevingade kattmän en slags multiversums turister, samt oändligt visa och odödliga (väl?). Kan inte en världsfrånvänd karkion ha huserat i Nastrôl, antingen i historisk tid eller vid tidpunkten för munkstatens grundande? Denna främmande varelse har då uppfattats som en gudomlig varelse (eller halvgud) och profet.

Förmodligen samtalade karkionen med invånarna på det låga språket, och eftersom man ändå inte förstod mycket av det som varelsen hade att säga, har en kult uppstått kring den lära som karkionen anses ha förmedlat till människorna. Mycket av förstahands-uppgifterna om profeten har i så fall varit från människor som helt enkelt ägnat sig åt att iakttaga karkionen (som mest lär ha stilla mediterat och kan även ha uppvisat ett visst kattlikt uppträdande). Därmed har en tradition av att studera katten som förebild uppstått i Nastrôl.

Blir det alltför krystat och fantastiskt, tycker ni andra?

Jag tycker att det här låter alldeles utmärkt. Sedan när är "krystat och fantastiskt" f.ö. en begränsning i Trakorien . Kanske Karkionen rent av hade ambitionen att lära människorna något även om kulturskillnaden innebar vissa problem.

[birkebeineren]

Läs om carciones peregrini etirni i Sinkadus 26.

...och kanske det rentutav var arkonten Iblis som engång besökte även Altor?

[Baldyr]

Detta är i enlighet med din och min privata diskussion antar jag eller?

Japp, de så kallade Shalukerna (efter Shaseluk Dimspride) var en av de fyra ordnarna som ingick vid grundandet av munksstaten, men blandar sig numera inte i statens angelägenheter bortom Hoxoh, liksom de övriga ordnarna varken vill ha med dem att göra eller veta av Hoxoh. Fast stadens självständiga status inom Klavykiska riket var anhängigt av att det ingick i det självständiga (och heliga) Nastrôl, så detta har man inte velat ändra på. Jag broderar ut mera så småningom.

Namnet låter ju ganska fånigt. Man kunde tänka sig att det har en betydligt mer seriös klang på munkarnas eget språk men att övriga Trakorier gärna drar på munnen åt det vilket gör munkarna lite känsliga i kanten eftersom de är så seriösa.

Jag tror inte att någon bråkar med mina "Nardor-bröder", i alla fall... Jag tänkte nämligen låta orden vara uppkallad efter en stursk Trocuspa-präst från Bhannavil, och låta hans orden vara den som främst sysslar med krigskonst och även ombesörjer landets mobiliseringsförsvar. Fast lite fånigt kommer det säkert ändå bli.

Hypherer kommer helt enkelt av hyf som i svamphyfer dvs relaterat till Eniaken.

Då är frågan om man ska låta det vara den officiella förklaringen i världen, eller om det är din egen etymologi. Orden behöver dock fortfarande ett fullständigt namn. ("Hyphererorden" låter inte speciellt officiellt.)

Kanske Karkionen rent av hade ambitionen att lära människorna något även om kulturskillnaden innebar vissa problem.

Ja, precis. Jag tänkte att han huserade på ett heligt berg under en period, fast frågan är vilken period i så fall. Vi får väl se vad jag hittar på.

/Baldyr

[Baldyr]

Trakoriens kattdyrkare är inte de enda vi hittar på Altor och i Felicien har de en mycket stark ställning. DrHus har gjort vackert arbete kring detta i utvecklingen av landet och jag rekomenderar läsning så att likheter både används, undviks och möjligens tjänar som inspiration.

Tack så hjärtligt för hjälpen, än en gång!

Men man kan kanske tänka sig att det fanns en liten 10:e stam av kimzoner vars prästhövding fick en uppenbarelse och någon gång under sen mörkertid anländer Palamux kust och sedan uppgår i den lokala befolkningen där? Eller att bland de yndarier som fann sig förlyttade till nordvästra Ereb fanns de kimzonska slavar som sedermera rymde, gick upp i lokalbefolkningen men lämnade sin kattdyrkan i arv?

Eftersom katt-dyrkan är en lokal företeelse i Nastrôl (och kanske även i östra Kargom?) som tillåtits leva vidare (till skillnad från Luvena-kulten, kroppsbesmyckning och människooffer) så känns det spontant lättast att peka finger åt crurerna.

Fast då det känns kontroversiellt (?) inom projektet att Palamux skulle ha en pre-crurisk urbefolkning (minus huelerna) så är jag heller inte främmande för "kimzoner" som landstigit i Nastrôl. (Årtal, någon?) Landet behöver trots allt befolkas någonstans ifrån.

Läs om carciones peregrini etirni i Sinkadus 26.

Det var den artikeln jag själv tänkte på. Jag trodde inte att jag någonsin skulle behöva ha tillgång till den, så den har jag dessvärre inte. Jag får väl hoppas att ni andra rättar mina misstag i så fall.

Nåja, ska vi låta karkionen vara ursprunget till "katt-orden"? (Alltså sedvänjan att man lär sig av katten genom att iaktta den. Annars tycker jag mig vanligtvis bli iakttagen av katten, främst på jobbet då. )

Karkionen behöver dock ett namn, åtminstone lär han vara döpt till någonting i mytologin och hans lärjungar lär dessutom hänvisa till honom på något sätt. Eller ska vi nöja oss med "Profeten"? ("Katten"?) Kanske anser man hans namn vara för heligt för att uttalas (jfr höga språket)?

/Baldyr

[Baldyr]

Jag kan ju tipsa om att jag (efter mycket snack ) har postat utkast för en artikeln om "Trocuspa-kulten" respektive "Trocuspas Banzika" på religionsforumet. Det torde finnas en del att kommentera där, i den takt man orkar ta till sig materialet förstås.

Jag ångar dock på vidare med Nastrôl så länge, och hoppas att grenen jag skriver på inte blir avsågad under mig.

/Baldyr