Men kula grejer är , enligt mig, lika viktigt som djupa fakta. Sätter färg och doft på det hela.Det var hur som helst mest en kul idé
Trakorien
tror det är here here-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9056
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Just det...Mikael skrev:Trodde vi var överens om 450 fO? Kan vi säga ca 300?birkebeineren skrev:(kontakterna med fastlandet är goda men kommer att brytas ca 350 fO då det Kontinentaljoriska riket faller)
Det viktiga är att riket har existerat och varit tillräckligt betydelsefullt åtminstonde språkligt för att språkfamiljen Kontinental jori har uppstått. Kan vi göra en variant för att få med båda årtalen där 450 fOär året för det Kontinentaljoriska rikets ledning (ett adelsmannaråd?) sönderfall och 300-350 fO är perioden för när de sista sammanhållande kontakterna innom kulturen föll samman?
Själva grundideen med statsbildningen är att den har inbefattad Saphyna, Magilre och delar av Klomellien (för att förklara språken).Jan Erik Söderman skrev:Kontinentaljorerna är numer inkorporerade i Magilres historia så det vore ju kul om vi kunde låta dem vara officiella. Sedan är det kanske fortfarande upp till debatt hurvida de skulle ha koloniserat saphyna. Med tanke på att det saphynska språket tillhör kontinentaljoriska språkstammen så verkar väl detta troligt dock.
Vill samtidigt påminna om att det kontinentaljoriska riket endast var en kortvarig statsbildning under Mörkertiden och att den försvann för åtminstonde 900 år sedan. Alltför detaljerade utvecklingar och redogöranden känns därför lite oanvändbara och jag tycker vi endast låter det hela vara en mindre historisk notis (som det dock går att referera till vid behov för förklaringar kring sammanhanger båkåt i historien).
Baldyr skrev:Apropå wikin så har jag hela tiden känt att dispositionen för Trakorien (som väl är högst preliminär eller en standard-disposition?) inte är helt ändamålsenlig för projektet. Jag har en del idéer för en anpassad mall men frågan är var detta ämne bäst behandlas? (I den här tråden, på Arbetsbordet eller kanske i privata samtal med någon ansvarig.).
Jag har hastigt och lustigt sammanställt ett mer eller mindre komplett förslag till disposition för Trakorien som ämnesområde: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?t=712Mikael skrev:Presentera dina tankar i ämnet under Wiki på forumet.
Kommentera gärna på wiki-forumet.
/Baldyr
Jag fick en stund över och tänkte ge mig på att skriva en snabb översikt över Trakorien, med hänsyn till den disposition jag skisserade på wiki-forumet. Det rör sig alltså endast om ett utkast och inget färdigt förslag (ännu). Eftersom jag skrev alltsammans rakt upp och ned ur huvudet och inte gjorde någon research så finns det säkert både fel och brister, men dem identifierar vi säkert tillsammans, eller hur?
Texten är också skriven ur ett utifrån-perspektiv och riktar sig kanske i första hand till den som inte tidigare är bekant med Trakorien. (Exempelvis medlemmar som arbetar med andra delar av projektet.) Vidare är innehållet medvetet förenklat och onyanserat, liksom texten kan vara något tillspetsad. Tanken är alltså att saker och ting både utvecklas, förklaras närmare och även nyanseras i de andra avdelningarna på wikin.
Tankar, åsikter, kritik? (Idéen till denna översikt kommer förresten från de diskussioner som tidigare förts på forumet. Det är ingalunda ett försök att köra över Brior utan han får mer än gärna skriva en egen översikt om han finner det nödvändigt. Oavsett kan mitt utkast ovan fungera som diskussionsunderlag, om inte annat.)
/Baldyr
Notera att rubriken "Kultur" är ersatt med "Trakorierna" jämfört med mitt tidigare förslag till disposition. Jag noterade förresten själv hur texten automatiskt blev en slags redogörelse över Trakoriens historia, men det gör ju knappast någonting. (Då behövs ju ingen översikt specifikt över historien.)Översikt
Öarna i Västerhavet, nordväst om Erebs fastland, benämns ofta och aningen slarvigt ”Trakorien”. Det rör sig dock inte om något enhetligt rike utan snarare om ett myller av statsbildningar, folk och kulturer med skilda ursprung. För tillfället domineras öarna av det så kallade Trakoriska riket som alltså gör anspråk på, men som dock inte kontrollerar, hela regionen.
Termen ”Trakorien” har rötter som sträcker sig till tiden före Den tredje konfluxen, då de första expeditionerna från imperiet Jorpagna landade på öarna. Termen kan nämligen härledas ur ordet ”treakoria”, som betyder ”andning”. När de upptäcksresande från den kvalmiga södern nådde Västerhavet tycktes nämligen luften dem kyligt uppfriskande. Givetvis användes detta sedan i imperiets propaganda för förmå ekonomiskt eftersatta klasser från söderns sotiga metropoler att ansluta sig till själva koloniseringen av öarna.
Trakoriska riket har alltså föregåtts av andra tidigare riken, och även andra riken på Erebs fastland har haft anspråk på åtminstone delar av öarna. Grannlandet Ransard har exempelvis utkämpat tre regelrätta krig mot trakorierna och deras föregångare, vilka utgjordes av det Klavykiska riket. Medan Trakoriska riket utgår ifrån den östliga ön Paratorna hade klavykerna sin bas på den västliga ön Palamux. Man kan säga att trakorierna har ärvt det Klavykiska riket, vilket även omfattar kolonier utanför de trakoriska öarna.
De trakoriska öarna
Man kan alltså dela upp begreppet Trakorien i dels det nutida Trakoriska riket och dels i den geografiska enhet som öarna utgör, det vill säga de trakoriska öarna. Farsegels sätter man gärna likhetstecken mellan de två, men verkligheten är mera komplicerad än så.
Palamux
De jorpagniska kolonisterna landsteg ursprungligen i regionen Lasmosia. Kolonin sönderföll efter Den tredje konfluxen i regionerna Laabne, Lasemos och Bhannavil, och sedan denna tid präglas regionen av maktkamp och inre stridigheter.
Klavykerna däremot var i själva verket flyktingar undan dessa strider, och grundade sitt eget rike i det förlovade land man kallade Moskorien. Palamux var dock inte obefolkat före jorernas ankomst, och man hamnade därför snart i konflikt med såväl urbefolkningen på stäpperna i Moskorien och Fokale, som med mörksinnade furstar som härskade över bergslandet Nastrôl i nordost. Dessa var i sin tur besläktade med det barbarfolk som befolkar de nordliga bergsmassiv som går under namnet Kargom. När man konsoliderat sin dominans över den östra delen av Palamux fortsatte klavykerna att expandera över de övriga trakoriska öarna.
Idag utgörs Palamux av en mängd olika mer eller mindre självständiga riken, län och furstendömen vilka alla domineras av grann-ön Paratorna (se nedan). Endast i det bergiga och otillgängliga Kargom finns helt oberoende men små furstendömen som anses öppet fientliga till paratornierna. (Palamux omfattar dock även ett alvrike samt ett dvärgrike, vilka alltså inte svurit någon lojalitet till några mänskliga riken.)
Det heliga kishatet är dock en mera sentida statsbildning på Palamux som uppvisar ambitioner på att utmana paratorniernas dominans. Det är en hårt hållen teokrati som föddes ur samma omvälvelse som blev det Klavykiska rikets fall och även gav upphov till det Trakoriska riket. Huruvida rivalen på allvar lyckas utmana trakorierna får framtiden utvisa.
Trinsmyra
När Klavykiska riket skulle expandera till den nordliga ön Trinsmyra stötte man på hårt motstånd från den infödda befolkningen, som stammar från isbarbarer som sedan urminnes tider befolkat ön. Konfrontationen ledde till ett framgångsrikt frihetskrig mot klavykerna som bidrog till rikets förfall.
Förutom isbarbarer har ön tidigare varit koloniserad av en mystisk och ondskefull högkultur från den arktiska ön Marjura, långt uppe i nordligaste Västerhavet. Dessa så kallade crurer har lämnat spår efter sig i den trinsmyriska kulturen, liksom främst den trinsmyriska adeln har cruriskt blod i sina ådror.
Idag är de tätast befolkade delarna av Trinsmyra i olika grad införlivade i det Trakoriska riket, medan rebeller fortfarande håller stånd i det otillgängliga Rung i norr. (Trinsmyra inrymmer också ett självständigt rike befolkat av vargmän.)
Paratorna
Trakoriska riket uppstod på och utgår ifrån hemön Paratorna. Även om man gärna kallar sig ”trakorier” för att göra anspråk på överhöghet över övriga folk på öarna, så var paratornierna ursprungligen klavykiska kolonister från Palamux. Paratorna är idag ett tätbefolkat och rikt land, byggt på företagsamhet och även slaveri. Med sina moderna arméer kontrollerar man effektivt sina lydriken och kolonier på öarna och bortom, men den egentliga makten är ekonomisk och politisk. (Paratorna inhyser även den nominellt självständiga ank-staten Ruhl, liksom öns mänskliga urbefolkning fortfarande gömmer sig i ödetrakterna.)
Saphyna
Den omåttligt bördiga ön Saphyna har i alla tider utgjort Trakoriens kornbod, och försörjt såväl det klavykiska som det trakoriska riket med framför allt spannmål. Befolkningen har aldrig motsatt sig främmande erövrare då man ansett att landet varit rikt nog för alla. Ransard gör också sedan länge anspråk på Saphyna och framtida krig om kontrollen ön torde endast vara en tidsfråga. Idag är hur som helst de befolkade delarna av Saphyna helt och hållet inlemmade i Paratornas välde, något som invånarna alltså gladeligen finner sig i.
Farsegels kolonier
Redan de gamla klavykerna grundade kolonier utanför Trakorien, vilka trakorierna alltså ärvt. Staden O på Erebs fastland grundades exempelvis av klavykerna, men är numera en självständig stadsstat. Ön Bzegusta söder om Trakorien tillhörde tidigare konungariket Magilre men erövrades sedermera av klavykerna och utgör fortfarande en viktig flottbas. Även handelsutposten och staden Torilia på Aidne-halvön är en gammal klavykisk koloni.
Trakoriska riket har förutom sina kolonier på de trakoriska öarna även ockuperat västra delarna av polar-ön Marjura, där man utvinner svavel med god förtjänst.
Trakorierna
Trakorierna är visserligen respekterade utomlands för sin makt och rikedom, men man ser samtidigt gärna ned på dem som heders- och trolösa hedningar. Det som utlänningar upplever som brist på moral färgar även av sig på övriga folk och länder i på de trakoriska öarna.
Paratornierna
Sinnebilden av en nutida trakorier är av en girig handelsman och slavägare som varken låter skrupler eller omtanke om sin nästa hindra honom i hans jakt på guld och rikedomar. Nidbilden är inte heller helt grundlös då Paratornas skyddsväsen är gudinnan Kastyke. Enligt den rådande religiösa doktrinen är det den starke förunnat att berika sig på bekostnad av den svage. Gudinnans prästerskap utgörs inte heller av fromma män och kvinnor, utan kyrkan fungerar snarare som en maktapparat och en stat i staten. Varken Kastyke eller hennes prästerskap lägger heller några moraliska aspekter på paratornierns leverne, så länge denne lever upp till idealen om den starkes rätt.
Paratorniern är en njutningsmänniska och ser ansamlandet av ägodelar och inflytande som sin av gudinnan givna rättighet, och rent av som sin skyldighet. Han är vidare ytlig och väldigt statusmedveten. Kunskap intresserar honom föga, även om han är både kunnig och driftig inom sin egen näring.
Palamoxierna
Ända sedan det Klavykiska rikets sönderfall präglas Palamux av tungsinne och melankoli. Palamoxiern ser inte till framtiden utan vill hellre gråta över fornstora dagar. De som inte förfallit till ett sinnets mörker och till ett dekadent leverne har istället hängivit sig åt sannings-guden Shamash, som förbjuder det mesta som ger livet glädje. Genom lidande och askes blir sanningen uppenbar för den rättrogne.
Palamoxiern är konservativ och bakåtsträvande, utan hopp om någon ljusnande framtid. När han inte grubblar över det som varit höjer han blicken mot gudarna i botgörelse, såvida han inte hängett sig åt ogudaktigt leverne och hellre ägnar sig åt onämnbara lustar.
Trinsmyrerna
Det sägs att man kan fördriva isbarbaren från Trinsmyra men däremot inte ta barbaren ur trinsmyriern. Trinsmyras skyddsväsen är gudinnan Inashar, som symboliserar såväl kärlek och krig, som eld och ohämmade lustar. Med barbarblod i ådrorna är trinsmyriern en känslovarelse och snar till såväl skratt, gråt och vrede. Han törstar efter frihet och är beredd att ta till vapen för att kasta ut inkräktare från sin hemö.
Saphynierna
Den infödda befolkningen på Saphyna förefaller ha sprungit upp från den fruktbara mylla vilken han gärna barfota trampar. Saphyniern är jordnära och grubblar vare sig över andliga spörsmål eller ägnar en tanke åt lärda spetsfundigheter. Han är nöjd med sin lott och brukar sin jord, frukterna varur han gärna delar med sig till såväl vänner som främlingar. Sin väl tilltagna kroppshydda vårdar han knappast och vältrar sig gärna i dyn med svinen när det livgivande regnet faller.
Texten är också skriven ur ett utifrån-perspektiv och riktar sig kanske i första hand till den som inte tidigare är bekant med Trakorien. (Exempelvis medlemmar som arbetar med andra delar av projektet.) Vidare är innehållet medvetet förenklat och onyanserat, liksom texten kan vara något tillspetsad. Tanken är alltså att saker och ting både utvecklas, förklaras närmare och även nyanseras i de andra avdelningarna på wikin.
Tankar, åsikter, kritik? (Idéen till denna översikt kommer förresten från de diskussioner som tidigare förts på forumet. Det är ingalunda ett försök att köra över Brior utan han får mer än gärna skriva en egen översikt om han finner det nödvändigt. Oavsett kan mitt utkast ovan fungera som diskussionsunderlag, om inte annat.)
/Baldyr
Jag har postat litet mera för er andra att begrunda, denna gång i Trocuspa-tråden. Det handlar alltså om en liten historia som lanserar Trocuspa som en lokal trakorisk krigsgud. Dessutom har jag tagit fasta på idéer om att Banzikan är en äldre filosofi som kom till öarna från Jorpagna (men som antagligen har ännu äldre rötter).
Kommentera gärna här eller på religions-forumet.
/Baldyr
Kommentera gärna här eller på religions-forumet.
/Baldyr
Jag känner mig nog ganska färdig med mitt förslag, så kommentera på du bara!Brior skrev:Du får gärna bygga vidare Baldyr så kommenterar jag istället.
Tanken är ju att det både ska vara kortfattat och informativt, men inte nödvändigtvis djuplodande. Har jag lyckat med någonting sådant och vad behöver eventuellt tilläggas?
Någon som inte redan är bekant med Trakorien skulle förresten kunna "beta-testa" texten och komma med oupplysta frågor där texten förutsätter förkunskaper som faktiskt inte tillhör allmänbildningen. På så sätt får vi ju fram var vagheterna finns, så att texten kan göras mera begriplig och tillgänglig.
/Baldyr
-
Sopodlare
- Erebosisk Köpman
- Inlägg: 384
- Blev medlem: 2007-06-13 21:39
- Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm
Jag trodde att man ville andas fritt, fritt från det gamla klavykiska oket och tänkandet.Termen ”Trakorien” har rötter som sträcker sig till tiden före Den tredje konfluxen, då de första expeditionerna från imperiet Jorpagna landade på öarna. Termen kan nämligen härledas ur ordet ”treakoria”, som betyder ”andning”. När de upptäcksresande från den kvalmiga södern nådde Västerhavet tycktes nämligen luften dem kyligt uppfriskande. Givetvis användes detta sedan i imperiets propaganda för förmå ekonomiskt eftersatta klasser från söderns sotiga metropoler att ansluta sig till själva koloniseringen av öarna.
A fat man brings a cushion wherever he goes
Så är det onekligen. Namnet Trakorien myntades år 304 eO efter ordet "traekor" - " att andas fritt" (Trakorien sid 58 ).Sopodlare skrev:Jag trodde att man ville andas fritt, fritt från det gamla klavykiska oket och tänkandet.Termen ”Trakorien” har rötter som sträcker sig till tiden före Den tredje konfluxen, då de första expeditionerna från imperiet Jorpagna landade på öarna. Termen kan nämligen härledas ur ordet ”treakoria”, som betyder ”andning”. När de upptäcksresande från den kvalmiga södern nådde Västerhavet tycktes nämligen luften dem kyligt uppfriskande. Givetvis användes detta sedan i imperiets propaganda för förmå ekonomiskt eftersatta klasser från söderns sotiga metropoler att ansluta sig till själva koloniseringen av öarna.
Det stämmer givetvis alldeles utmärkt. Jag tog däremot fasta på någonting du skrev på forumet (?). Nämligen att termen "Trakorien" är äldre än så, att trakorierna gör anspråk på benämningen "Trakoriska öarna".Brior skrev:Så är det onekligen. Namnet Trakorien myntades år 304 eO efter ordet "traekor" - " att andas fritt" (Trakorien sid 58 ).Sopodlare skrev:Jag trodde att man ville andas fritt, fritt från det gamla klavykiska oket och tänkandet.Termen ”Trakorien” har rötter som sträcker sig till tiden före Den tredje konfluxen, då de första expeditionerna från imperiet Jorpagna landade på öarna. Termen kan nämligen härledas ur ordet ”treakoria”, som betyder ”andning”. När de upptäcksresande från den kvalmiga södern nådde Västerhavet tycktes nämligen luften dem kyligt uppfriskande. Givetvis användes detta sedan i imperiets propaganda för förmå ekonomiskt eftersatta klasser från söderns sotiga metropoler att ansluta sig till själva koloniseringen av öarna.
Jag menar alltså att båda två stämmer: Namnet "Trakorien" härstammar ursprungligen från Jorpagniska utforskare (från det joriska ordet "treakoria"). Öarna har alltså kallats för de Trakoriska öarna sedan tiden före klavykerna. Paratornierna döpte sig sedermera till "trakorier" (från klavykiska ordet "traekor"). Genom att kalla sitt rike för det Trakoriska riket gör man anspråk på hela Trakorien, så som det har definierats sedan det gamla kejsardömets dagar.
Jag tänker mig alltså det som en parallell, men om det inte gillas så går det givetvis att stryka. I så fall kan man återgå till att fundera över vad öarna kallades innan Den kastykiska omvändelsen. "De klavykiska öarna"? Och innan dess? Någon?
/Baldyr
