Regil skrev:Domsaga står över härad.
Hur stora tanker du dig då domsagan respektive haradet?
Regil skrev:Lika för alla echter är genomtänkt och får stå kvar.
Nja, echterna lydde inte under Faltrax lagar utan hade sina egna lagsamling
ar. och vid maktskiftet så struntade de givetvis i faltrakiernas lagar (annars så vore de ju inte de arroganta echter som de ju faktiskt är). men visst hade Kardien lagar som gällde på Faltraxnäs och i norra Kardien. säkert flera stycken också.
Du låter som en echt
Regil.
Det går sjalvklart att tolka det så att
lik alltså inte galler någon som inte ar echt - for det ar så du menar?
Glom dock inte att i visst avseende så lod echterna innan Maktskiftet den faltrakiske kungen och hans ord, for annars skulle vi val tala om två stater innan 424 eO: Kardien och Echterike? Detta underlydande forhållandet har formodligen tolkats olika av faltrakierna och echterna men det har val andå funnits?
Jag ifrågasatter inte din beskrivning av Kardien men jag vill bara forsoka få fram ytterligare några rader (och då garna rent juridisk eftersom amnet nu diskuteras) om hur echterna såg sig sjalva och hur de definerade sin stallning i ett land som styrdes av en kung som inte var echt.
Regil skrev:Jag vill inte definiera Budbrott som ett brott. Hädelse är ett brott (och budbrott). Kätteri är ett brott (och ett budbrott). Att kalla sin far för träskalle är ett budbrott (bud 3), men inget brott. Att tortera en fånge på kungens order är ett budbrott (bud 4), men eftersom kungen gav ordern så är det definitionsmässigt inget brott. Att höja skatten för sina utarmade faltrakiska bönder är ett budbrott (4 och kanske 5), men givetvis inget brott så länge det följer godssedvänjan (och även om den inte gör det och sålunda är olaglig, så kommer ingen att ingripa för att stävja brottet)
Budbrott ar LVs beteckning och anvands inte i kungens lag, så tankte jag också aven om det kanske inte framgick.
Hadelse och
Katteri ar daremot orden i Vidars rikslag - låter bra.
De andra brotten du beskriver ar i LVs ogon nog budbrott definitionsmassigt (vilket grupper som
de Enkla sakerligen framhavdar) men prasterskapet ar mycket forsiktiga med att oppet utdomma en handling som detta, vilket de sjalva ofta heller inte skulle vara tjanta med då de garna gynnas av att låta vissa forhållanden fortgå utan deras inblanding.