Kan det då vara så att det är Greverydska Orden som restaurerat Flottarnas kapell i Tofia?
Så kan det vara.
Flodbaronerna är en motreaktion på Greverydska ordern. Greve Remmare och hans baroner stod utanför ordern. De ansågs inte högättade nog. De skapade då i en sinnesstämning av avundsjuka och egoism Flodbaronerna. Givetvis var det inte enda anledningen till starten, men det var Greverydskas elitism som gjorde att baronerna gick med i Flodbaronerna utan större knorr. Flodbaronerna har sedan rönt stor framgång på kort tid.
För att allt mer tydliggöra det har de 606e.O tagit över Greverydskas ekonomiska stöd till Flottarnas tempel. Greverydska ordern har försummat det åtagande de själva långt tidigare gjorde att hålla templet i gott skick. Flodbaronerna har sedan de tog över överkompenserat och nästan hädiskt smyckat det gamla templet. Det har höjts flera ögonbryn för att man glorifierar den gamla gudinnan Stirpazia i sin utsmyckning. Flottarna som lever av Stirpaz och nu har ett fint tempel att besöka i stan har knutits närmare Flodbaronerna. Kyrkan är nöjd för att någon annan betalar och ser mellan fingrarna med struntpratet om Stirpaziaglorifiering. Allt enligt Greve Remmare och hans kumpaners plan.
http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... Brynhildur
Förslag: Flottarnas kapell, eller "S:ta Avo och St Emrin i Fils fria flottares kapell" som det heter egentligen, är ett gammalt tempel från Jorpagnas imperietid. Ursprungligen var det vigt åt Stirpazia, Stirpaz gudinna, och vägfarande gick dit för att få lycka på färd över eller längs med Stirpaz. När Zorakin blev odoister omvigdes templet till kapell för S:t Emrin för att vara ett tempel för vägfarande. Dock så kom stad, kyrka och hertigen inte överens om vem som skulle stå för kostnader så det gamla templet förföll tills flodbaronerna kom överens om att sponsra det ca 425 e.O. Numera är det ett litet och väl restaurerat kapell men samtidigt med påkostade utsmyckningar inuti (flodbaronerna vill visa hur rika de blir på timret). Kapellet står främst till timmerflottarnas förfogande men alla som färdas över och på Stirpaz är välkomna.
Skulle vilja höra Fraxinus åsikt om detta innan vi spikar något.
Det är nog lämpligt. Min uppfattning är att Echterna är lite hårdare mot sina underlydande och livegenskap är mer utbrett. Zorakerna är mer moderna och ser mer till ekonomi än förtryck. Både Penner och Echter har stor kontroll, men på lite olika sätt. Livegenskapen finns på båda sidor gränsen och varierar som du säger mellan hertigdömen. Jag tänker mig bara att odalbonen är vanligare i Zorakin. Raxorer som jag är så förtjust i har egen adel i form av sina Eorls, men jag föreslår att de är en fattig adel. Mer storbönder än adel. Under dem finns hela skalan ner till latringrävare och dyl.
De icke-mänskliga folkslagen i Aidne kan delas in i de som är en del av människornas samhälle och de som står utanför. Ankor och halvlängdsmän utgör en del av samhället i både Kardien och Zorakin, möjligen även några dvärgar. Enstaka individer av andra folkslag kan också finnas men då som enstaka ovanliga fall.
Min tolkning av halvlingar generellt är att deras skicklighet som jordbrukare är allmänt accepterad så kungar och andra övrighetspersoner brukar som oftast utnyttja detta genom att ge folkslaget viss frihet med det skäl att detta genererar större skatteintäkter. Åtminstonde på Aidnehalvön tänker jag att det är så, lite mer i Zorakin än i Kardien.
Sedan tänker jag mig att halvlingar har annan social rangordning inom sina led. Halvlingarna högt ansedda byhövdning är för människor bara ytterligare en kort bonde.
Ankor har vi inte sagt så mycket om tror jag men jag ser före mig dessa som arrendebönder eller borgare. De är inte lika väl ansedda som halvlängdsmännen och kopplas ibland till piratankor från Morëlvidyn eller kätterska vitankor från Caddo. Men även ankorna är skickliga i sina olika sysslor och Lysande Vägen förespråkar likhet mellan alla folkslag (åtminstonde står det så i Gyllene Boken) så jag tror de stort sett får hållas i fred så länge de betalar skatt och arrende.
Jag har alltid dragit paralleller till den medeltida judiska befolkning med ankorna. De har status på grund av
duglighet och rikedom, men bespottas och särbehandlas av avundsjuka och misstro.
Dvärgar ser jag före mig finns som enstaka borgare i vissa större städer, antingen som representanter för olika dvärgiska handelshus eller som hantverkare. De kan ha sin härkomst i antingen Klomellien eller östra Aidnebergen och Mörkrets Berg.
Så har även jag ansett det vara. Dvärgar som väljer att leva bland människorna gör det i stor utsträckning i städer. De blir då borgare. Jag har väldigt svårt att se en stolt dvärg som tiggare eller liknande. De skulle hellre då än leva med skammen.
Med det sagt tycker jag i Kardiens Philmark att alla som inte är människor har sämre status generellt. På samma sätt som än i dag en kvinna måste bevisa sig i allt hon gör eller en invandrare behöver vara lite bättre än manliga kollegor. Jag tror dessutom att vi kommit längre än Kardien i kampen mot sådana synsätt. Zorakin är i mitt tycke mindre brydda om härkomst i affärer. En god affär är en god affär.
Jag tycker att både Regil och Fraxinus har skapat mycket kött på benen, men deras åsikter hade nog varit värdefulla innan vi bygger för långt. Sedan är ju FT ett bra ställe på det sättet att det skiljer sig en aning. Både Regils och Fraxinus skapelse delar på stan och därför har en tolkning av informationen dykt upp. Jag vill påstå att personer från Tvillingstaden är mer FT-bor än Zorak eller Kardier. Vad tycker ni andra?