Fraxinus skrev:Poängen är att Cronstet gav upp sveaborg som var bestyckad och försedd med nästan mer besättning och proviant än vad den ryska beägringsstyrkan kunde uppvisa. På Hakkai vägrar kommendanten att ge upp det första året av belägring.....kanske han ska heta Vilje efter Rhodos befälhavare (som hette Villier).
Ärligt talat spelar namnet absolut ingen roll överhuvudtaget för mig, alla tre namnen är fullständigt godtagbara för mig
Inte mig heller men jag gillade din lek med namn. Att Hakkais befälhavare sedan trots allt gått med på att ge upp staden och befästningen skulle kunna ha gett upphov till en, i det här fallet, orättvis svekdebatt.
Senast redigerad av Fraxinus den 2011-10-02 22:57, redigerad totalt 2 gång.
Kan det inte ha varit tvärt om. Klyve var stadens ursprunglige kommendant men han blev svårt sårad (kanske dödligt sårad) av en projektil från en katapult. Kronstäd tog över och kapitulerade senare. Klyve hjälte....Kronstädh syndabock.
Detta är dock fortfarande en smula orättvist mot Kronstädh för vilka val hade han sedan han insett att någon hjälp från zorakin fanns sannolikt inte att få. Jo, kapitulation eller att slåss till sista man.
Men vem säger att livet är rättvist.
Senast redigerad av Fraxinus den 2011-10-02 23:00, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren skrev:
Kronstäd får det bli som befäl. Men var det verkligen rätt man då hans närmast underlydande Klyfve skulle gjort jobbet mycket bättre?
Förmodligen skulle Klyfve varit lämpligare, om vi (dvs Fraxinus ) gör något mera detaljerat kring kriget kan man brodera ut Klyfve till att som ung man slagits med sina Kardiska släktingar i Efaro på 360-talet och utmärkt sig som en man som kan tämja både häst och man under stridens hetta.
Det jag gillar med hela upplägget är att vi lägger in mer realistiska krigshandlingar i ländernas historia och väver in ländernas historia mer i varandra. Erebaltor är löjligt opåverkat av krig. Ta kardien och Zorakin som exempel. De har enligt källorna legat i krig en officiell gång och då valde varje land/folkgrupp ut sina trettion tappraste för att göra upp ute på en ö. Hade dessa grannländer hetat Sverige och danmark.....ja då hade ju historien länderna emellan varit en helt annan.
Fraxinus skrev:Det jag gillar med hela upplägget är att vi lägger in mer realistiska krigshandlingar i ländernas historia och väver in ländernas historia mer i varandra. Erebaltor är löjligt opåverkat av krig. Ta kardien och Zorakin som exempel. De har enligt källorna legat i krig en officiell gång och då valde varje land/folkgrupp ut sina trettion tappraste för att göra upp ute på en ö. Hade dessa grannländer hetat Sverige och danmark.....ja då hade ju historien länderna emellan varit en helt annan.
Kan inte annat än hålla med.
Tror att Kardiens och Zorakins relation är aningen inspirerat av Spanien-Portugal, som förvisso har haft krig mellan varandra men väldigt sällan.
Men jo, jag skulle väldigt gärna lagt in en sisådär fyra-fem krig mellan Kariden och Zorakin.
Inte heller är jag särdeles övertygad om att Kardien bara skulle släppa Goiana bara sådär heller, häxmästare och alver till trots.
Ett annat upplägg för att skapa mer krig i regionens historia och mer spänningar i nutid är om Zorakin och Jorpagna en gång utkämpat ett kortare krig om kontrollen om Nostratiet. Kriget slutade med att de båda ländernas hamnade i ett större slag och att den segrade (men uttröttade) sidan sedan blev angripen av en stor orchhär och fick fly (det som blev kvar av den). Eller något liknande. En vild spekulation men ändå
Fraxinus skrev:Det jag gillar med hela upplägget är att vi lägger in mer realistiska krigshandlingar i ländernas historia och väver in ländernas historia mer i varandra. Erebaltor är löjligt opåverkat av krig. Ta kardien och Zorakin som exempel. De har enligt källorna legat i krig en officiell gång och då valde varje land/folkgrupp ut sina trettion tappraste för att göra upp ute på en ö. Hade dessa grannländer hetat Sverige och danmark.....ja då hade ju historien länderna emellan varit en helt annan.
Du kanske kan låta dina zorakier invadera Kardien? Det kanske också får gamla Regil att vakna till?
Ska man väva in konflikter dessa länder emellan bör dessa utspelat sig under den Faltraxiska kungadömets dagar när Faltrax var huvudstad och Echterna levde i sitt eget jarladöme, löst knutet på någon lustig vänster med Faltrax Kardisk rike men ändå med eget självbestämmande.
Kan detta vara orsaken varför Caddiska flyktingar flydde till Zorakin när den det Faltraxiska Kardien angrep Caddo? Zorakin och Kardien var inte såtaste vänner just då?
Fraxinus skrev:Ett annat upplägg för att skapa mer krig i regionens historia och mer spänningar i nutid är om Zorakin och Jorpagna en gång utkämpat ett kortare krig om kontrollen om Nostratiet. Kriget slutade med att de båda ländernas hamnade i ett större slag och att den segrade (men uttröttade) sidan sedan blev angripen av en stor orchhär och fick fly (det som blev kvar av den). Eller något liknande. En vild spekulation men ändå
Kan det ha varit den jorpagniska furst Noldrax ab Elindre som med sina närmare 3000 man starka här år 527 eO överraskande föll in i norra Zorakin och inte hejdades för han var långt nere i Yttersol?
Rubicon skrev:En relaterad sak till Felicisk-Zorakiska kriget.
Varför släppte Felicien Hakkai och lät dem bli självständiga?
Låter väldigt Icke-feliciskt måste jag säga....
Står så här i wikin:
576 e.O.
Kung Baros den Veke säljer ögruppen Hakkai och staden Montagor till dess inbyggare. Prins Hamilon erkänner inte försäljningen utan hävdar fortsatt felicisk överhöghet 578 e.O.
Prins Hamilon segrar i det avgörande Brödraslaget. Baros halshuggs med labrys på fördäcket till Prins Hamilons flaggskepp. Stamfurstarnas makt begränsas, de förbjuds att hålla flottor i fredstid och tvingas att ha residens i Tyros (under kungens och marinkårens ömma vård) och småkimzonernas inflytande i stamaffärer stärks. Marinkåren expanderas. Felicien utvecklas till Kopparhavets kanske mest centraliserade stat.