ErebAltor.se

Postat: **2008-07-12 23:35**

Anders: nu får du hjälpa mig att finslipa det här...

Alla - skrev att tadosen var i marmor, Känns lite fantasilöst, någon som har annat förslag på ljus sten?

Exarkens palatstados
Vid Pergons torg breder hon ut sig i all sin prakt. Exarkens palatstados, uppförd i berendisk marmor och smaragdguld från bortre Akrogal. Ett imponerande bygge, uppfört för att imponera inte bara på echter och andra rättroende utan också får att bräcka de kätterska dalkerna. Fyra större och ett dussintal mindre torn skjuter upp mot himlen och däremellan vilar de mäktiga domer som bygger upp själva solkatedralen. Invändigt domineras tadosen av den enorma Odosalen som utan problem rymmer hela Ekeborgs befolkning. Här hålls alla större mässor och under pemoden i dess mitt vilar kungarna från den echtiska dynastin, ständigt i Etins ljus. Vid sidan av Odosalen finns andra salar och det kan pågå ett flertal ceremonier och bönestunder parallellt i tadosen. I helgonsalen förvaras reliker från storheter som S:t Botvid den dubbelt ångerfulle och S:t Eril martyren. Här finns ett flertal bönepemoder där de fromma kan tillbe sina helgon. Åtminstone en gång om dagen hålls en större bönestund som leds av en bontisâl eller högre och nästan ständigt finns det en riark att ansluta sig till i tillbedjan. Om natten lyses tadosens insida upp av otaliga vaxljus, glödande rökkar och ljuset från Pergons torg.

Exarkens palatstadosen är målet för de pilgrimsfärder som de som följer läran bör bege sig på en gång i livet: för att skåda hans helighet Exarken och erhålla dennes välsignelse. De flesta anländer med båt till hamnen. Redan från Ekeborgsbukten kan man se Palatstadosen och många pilgrimer som anländer under dygnets mörka timmar har svimmat av hänförelse då de sett tadosen återspegla Etins ljus. I Linhamnen inkvarteras man gärna i härbärget Pilgrimmen. Varje morgon leds sedan de nyanlända pilgrimerna av en riark i procession till Palatstadosen. Här förättar man så den frommes bön, ber inför St:a Seved, alla pilgrimers skyddshelgon och tackar Etin för att man har klarat resan. Sedan följer minst en fortdag av bön, reningsceremonier, andlig hänförelse och turistande i Ekeborg. En fortdag är vad som krävs för att genomgå alla de ceremonier som renar sinnet så att pilgrimen är redo att erhålla Exarkens välsignelse. Dagen före Odosdagen fastar man och nästa morgon, i solupgången, sker det stora ögonblicket alla har väntat på då hans helighet Exarken personligen ger varje Pilgrim sin välsignelse och en välsignad medalj i guld med en rundsol präglad på ena sidan och Exarkens porträtt på den andra. Myntet gäller som bevis för att pilgrimen har besökt palatstadosen och Exarken, men inte som betalningsmedel. Att söka avyttra den räknas som ett budbrott mot Odos sjätte bud.

Största tillströmningen av pilgrimer sker vid sommarfesteveckan. Då svämmar Ekeborg över av tillresta, inte bara från fjärran utan också echter från hela Divras udde. Tältläger ordnas på kungsängarna och här firar man även Soldagen med ringdanser och långdanser där tiotusentals människor (och tusentals halvlängdsmän) deltar. Då solen står mitt på himlen ansluter exarken och leder sina tillbedjare i bön. Ifall Soldagen är mulen ansluter inte exarken förrän strax innan solen slutligen bryter genom molnen. Då ceremonin är över tar ett mer världsligt festande över och varar till dess att solen åter går upp på morgonen. Då ber man en kort bön till Etin och går slutligen och lägger sig.

Postat: **2008-07-13 03:37**

Hurra för Regil! Jag tar det, slipar och lägger in det i wikin. "Mässor" ska bl.a. bort men annars ser det jättefint ut.

Postat: **2008-07-13 07:47**

anders skrev:Hurra för Regil! Jag tar det, slipar och lägger in det i wikin. "Mässor" ska bl.a. bort men annars ser det jättefint ut.

Attans! Jag försökte verligen undvika just det ordet...

Skriver man Exark eller exark?
Sedan så kan det vara någon formulering som kanske bör förtydligas har jag insett - jag skrev det här som n del av Ekeborg, men har man inte den informationen blir kanske några hänvisningar lite kryptiska...

Postat: **2008-07-13 19:33**

nu tror jag att Ekeborg är färdigt... kan hända att jag lägger till några SLP och äventyrsuppslag... (Barden och Dvärgen är arbetsnamnen)

Akademin för Elementaristernas skolning
Akademin är byggd i kalksten, prydd med tusentals skulpturer föreställandes de mest respektingivande elementarer: frostvargar, bäckahästar, glacialer, ljuminaler, gnomer, mörkerulvar och chronitrar. Ingången är en bastant, outsmyckad dörr i uråldrig järnek, fylld till sista por med magiska skyddsbesvärjelser. Utanför vaktar ett tionde kungsgardister, innanför står ett dussin elementarer på vakt i gången, redo att mota bort ovälkomna besökare. Innanför den låga och smala gången ligger Akademins innegård, en stenlagd öppen plats som domineras av damm med en sprudlande fontän i mitten. I dammen bor en undin som emellanåt väljer att ta form i fontänens vattenstråle. Dammens vatten har vissa inneboende magiska egenskaper och används flitigt inom rituell magi och alkemi. Bottenvåningens rum står alla öppna mot innergården. De övre våningarna nås också därifrån genom sammanlänkade trappor, balkonger och balustrader. Givetvis finns även en väl tilltagen källarvåning med långa irrgångar, hålrum där elementarbestar hålls fångna, hemliga grottrum för ritualer och lönngångar som sträcker sig till en bakgata på runslingan, echterborgen och andra platser i Gamla stan.

Akademin leds av ett råd bestående av dess magistrar. Alla magistrar räknas här lika, ingen står över någon annan. I viktiga frågor kräver man koncensus. Detta leder givetvis till att inte särskilt många svåra beslut kommer att fattas, men borgar samtidigt för magistrarnas oberoende. Dessa styr sig i mångt och mycket själva, antar skolaster och samlar in avgifter. En del av dessa samlas dock i en gemensam pott för att täcka Akademins kostnader och i viss mån understödja mindre populära magistrar. Att en skolast har anslutit sig till en magister betyder dock inte att det endast är denne som kommer att sköta skolastens utbildning. Ingen magister behärskar allt, särskilt inte efter ett decennium eller så när skolasten nästan har nått magikers nivå. Det finns för närvarande sju magistrar vid akademin, nedan följer beskrivningar av några av dem.

Postat: **2008-07-14 12:41**

Regil och/eller Adragoor: Heter staden, Ispim eller Ispin? På Adragoors karta står där Ispin, så jag har ändrat det till det. Ville bara dubbelkolla.

Postat: **2008-07-14 16:35**

Spelknepe skrev:Regil och/eller Adragoor: Heter staden, Ispim eller Ispin? På Adragoors karta står där Ispin, så jag har ändrat det till det. Ville bara dubbelkolla.

Ispin skall det vara enligt kartorna i Aidneboken, fast jag tycker mig ha sett Ispim ngnstans också. Men det är säkert en felskrivning. Ä var rätt bra på sånt. Ispin ligger bäst i munnen tycker jag.

Postat: **2008-07-14 20:47**

Ispin.

Postat: **2008-07-14 23:05**

Mat & Dryck
Man kan egentligen inte tala om ett kardiskt kök då de olika folkgruppernas kulinariska traditioner skiljer sig åt relativt mycket. Losdriverna på faltraxnäs åter helst försiktigt kryddat fisk & skaldjur och fårkött, echterna däremot är i allmänhet skeptiska till fårkött som ”smakar kofta” och bland faltrakierna anses mat bli finare ju fler och dyrare kryddor som används.

Det echtiska köket
Detta kan nog anses som det mest intressanta av de kardiska köken, vilket till stor del beror på att det inte är lika begränsat av knapphet. En ordentlig måltid baseras på kött med bröd som tilltugg, ofta mjuka tunnbröd. Man lagar inte gärna grytor utan steker eller halstrar köttet och serverar det tillsammans med såser. Dessa baseras på vin eller grädde och smör och kan i de mer avancerade fallen ta flera dagar att preparera. En kock bedöms till stor del efter sina såser. Färska örtkryddor används mycket flitigt, men mot mer exotisk kryddor är man i allmänhet skeptisk. Vitlök uppskattas bland vanligt folk, men i högreståndskretsar skyr man vitlöksstanken. Sötma tillföres gärna i de flesta rätter, billigaste sötningsmedlet är honung, men även farincypressocker och andra importvaror förekommer.

• Bröd - Mjuka tunnbröd bakas i varje by. Solbullar bakade med mjölk, smör och honung uppskattas till fest (eller i vardagslag för den rike). Överlag finns en stor variation och rikedom bland echternas brödkultur. Till brödet har man helst smör och tjocka skivor ost, korv eller skinka och lök.
• Chark – Lufttorkade skinkor från Ekenfara är en ansedd delikatess. Utöver det finns en stor uppsjö av korvar: blodkorv, surkorv, vitlökskorv, spädgriskorv, halvkorv, ostkorv, örtkorv, ölkorv, nötkorv, stångkorv, fyrkorv, rökkorv, osv.
• Ost – Ostarna från Haperike är världsberömda över hela Aidne. Både mjuka och hårda ostar tillverkas med omsorg.

Vin
Kardiskt vin är känt för att vara dåligt på gränsen till uselt. Huruvida det beror på jordmån, klimat eller bristande kunskap är outrett. Det finns dock undantag, varav det kardiska konungavinet utgör det främsta.

Kardiskt konungavin
Smak: Fylligt men nyanserat rött vin med något animalisk doft, inslag av plommon, ek och hästragg.
Alkoholhalt: 12%
Lagringstid: minst 10 år på ekfat
Pris: 95 sm per kagge, när det är till salu
Palnes åsikt: Ett härligt vin! Efter att snart givit upp sökandet efter gott vin i detta arma vinland Kfann jag slutligen det jag sökte i konungens egen vinkällare. Fylligt, härligt och med en omisskännlig doft av häst. Fyra varmröda solar!
Övrigt: Får endast tillverkas av kungens druvmästare på druvor från odlingarna i Ekelund.

Kardiskt bordsvin
Smak: Strävt och surt rött vin med tydliga inslag av gyttja och sylvoleum.
Alkoholhalt: ca 10%
Lagringstid: 1 år
Pris: 20-25 sm per kagge
Palnes åsikt: Det här eländet är vad som serveras runt om i Kardien! Ett surt, räligt och motsträvigt vin som tycks vilja hämnas den usla omsorg det fått genom att lämna en lång dyig eftersmak på tungan. Rekommenderas endast till den som akut behöver dränka sina sorger. En solförmörkelse är det enda betyg jag kan ge till detta vinets motsvarighet till den tredje konfluxen!
Övrigt: Bryggs runt om i Kardien för lokal konsumtion.

Öl
Lyckligtvis så kompenserar Kardien det man saknar i vinkultur med öl, eller bjär som man säger i Kardien. Särskilt bland faltrakierna är bryggartraditionen stark och varje shir har en egen brygd.

Faltrax gammelbryggd
Smak: Stor beska. Fyllig smak med inslag av rostad coffa, brödighet och viss sötma. God efterbeska.
Alkoholhalt: 5%
Lagringstid: Från 2 år och uppåt.
Pris: 6 sm för 2 årigt och sedan uppåt.
Palnes åsikt: Det sägs att första gången du smakar en gammelbrygd från Faltrax kommer du aldrig att glömma, och var bättre göra det än här, i hjärtat av Faltrax på en av stadens bjärhallar. Ölet har en underbar efterbeska som sakta lämnar gommen och sänder strålar av Etin ljus genom hela kroppen. Fem strålande solar på en molnfri Etins délo!
Övrigt: Bryggs i Faltrax i Kardien. Gammelbryggd, som den populärt kallas är ett populärt finöl i norra Kardien men du kan finna det över hela Aidne-halvön.

Salviaöl
Smak: Ljust öl med medelstor beska. Medelfylligt, smakrikt öl med inslag av kardborre och salvia.
Alkoholhalt: 5%
Lagringstid: 3 månader.
Pris: 4 sm i Ekeborg
Palnes åsikt: Ett trevligt öl. Tre uppåtgående solar i betyg.
Övrigt: Ett av Aidne-halvöns populäraste öl. Bryggs i Ekeborg i Kardien.

Happarsbyns veteöl
Smak: Liten beska, syrlig ton med inslag av citron och vete.
Alkoholhalt: 4%
Lagringstid: 4 månader
Pris: 4 sm i Ekeborg
Palnes åsikt: Även här ett kompetent, om än i min smak något blekt öl. Tre stabila solar blir det dock till ett gott hantverk.
Övrigt: Bryggs av halvlängdsännen i Happarsbyn vid Ekeborgsfloden, ett par dagsmarscher norr om Ekeborg. Har du vägarna förbi och uppför dig artigt kommer du tveklöst att få smaka både ett och flera stop.

Te
Bryggs av tepez-buskens blad. Te är vanligast förekommande bland halvlängdsmännen. Här ser man ofta männen sittandes på bygatan under intensiv diskussion medans man blandar olika skördar och årgångar innan teet bryggs koppvis. Teerna smaksätts gärna med blomblad, fruktskal och torkade bär. En vanlig dryck runt om i Aidne är nekker, te med honung och mycket mjölk som anses lindra halsont.
[/b]

Postat: **2008-07-15 00:11**

Länge leve Kung Regil!

Postat: **2008-07-15 00:30**

Storkung Regil, Ekeborg är tokhäftigt. Tycker dock elementarskolan är lite överdrivet välbevakad. Kungsgardisterna känns ju rätt överflödiga om porten är full av magi och elementarer drar runt innanför portarna?! Med tanke på nivån på dess elementarus magus mästare så behöver de nog inte frukta så mkt. Föreslår färre gardister i vakt (2?) och därre samt dolda elementarvakter...mitt förslag.

Postat: **2008-07-16 23:30**

Mikael skrev:Storkung Regil, Ekeborg är tokhäftigt. Tycker dock elementarskolan är lite överdrivet välbevakad. Kungsgardisterna känns ju rätt överflödiga om porten är full av magi och elementarer drar runt innanför portarna?! Med tanke på nivån på dess elementarus magus mästare så behöver de nog inte frukta så mkt. Föreslår färre gardister i vakt (2?) och därre samt dolda elementarvakter...mitt förslag.

Det ligger något i det du säger. Ett par vakter håller de flesta borta, och blir det fara å färde kan man förstärka. Min baktanke var nog att man alltid måste kunna mota häxmästarens lakejer om beslutar sig för att slå till. (fast det är ju lite självmordsuppdrag. måhända klarar man vakterna, men det finns 300 soldater fem minuter bort...)

Admin: Jag har blivit kung!

Spelknepe: Är priset för öl (&vin) angivet per kagge som jag har antagit?

Allmänt: Har funderat lite på hur jag skall lägga upp avslutningen av Kardien. Som jag tänker nu utelämnar jag mina större äventyrsuppslag, men fyller på med några fler kortare. På så vis kommer jag till avslut fortare. Gobitarna slipar jag sedan vidare på. Få se om det kan bli ett Äventyrspaket 2: Äventyr i Kardien! ?

Postat: **2008-07-17 12:31**

Adragoor: Har vi någon kardisk bord i pipelinen?

Regil: Pris per kagge... hmm. Jag kollade upp det, och enligt Fafnirs beskrivning längre ner så är det "pris per bägare (ca 3 deciliter). MEN, det är mycket möjligt att alla dessa priserna behöver revideras ner till Ye-old-ereb stil genom att dela priserna med 5.

Kolla denna tråden. Vore superfräckt med något liknande till Kardien!

viewtopic.php?t=369&postdays=0&postorder=asc&start=0

Postat: **2008-07-17 12:36**

Klistrat från annan tråd:

Då har vi löst det. Tilsammans med handeln med Aidnebergens dvärgar tror jag att detta svarar på frågan om vart Caddos metaller importeras från. Bra! /Anders

Koppar och järn kan de få från Kardien. /Regil

Postat: **2008-07-22 17:12**

En fråga Regil:

Jag har i sammanhang med de två första Soltågen namngivit två av Echterikes jarlar; Aldar Ståndaktig (165-186-228 eO) och Vidstan Djärve (220-274-283 eO), vilket jag tolkat som godkänt av dig. Nu skriver jag om det Fjärde Soltåget och behöver ännu en jarl, men för att inte spika fast en namnpolicy utan ditt samtycke undrar jag om alla jarlarna benämndes med sitt förnamn och ett epitet eller om du vill ha det på annat vis?

Kovian Långe (330-351-369 eO) är mitt förslag men jag kan ändra.

En annan fråga; kan jag använda ...Echterikes jarl... eller skal det vara ...echternas jarl...?

Postat: **2008-07-25 07:54**

birkebeineren skrev:En fråga Regil:

Jag har i sammanhang med de två första Soltågen namngivit två av Echterikes jarlar; Aldar Ståndaktig (165-186-228 eO) och Vidstan Djärve (220-274-283 eO), vilket jag tolkat som godkänt av dig. Nu skriver jag om det Fjärde Soltåget och behöver ännu en jarl, men för att inte spika fast en namnpolicy utan ditt samtycke undrar jag om alla jarlarna benämndes med sitt förnamn och ett epitet eller om du vill ha det på annat vis?

Kovian Långe (330-351-369 eO) är mitt förslag men jag kan ändra.

En annan fråga; kan jag använda ...Echterikes jarl... eller skal det vara ...echternas jarl...?

Jag tänker att det inte finns en namnpolicy som måste följas. Det finns Stephan Jarl, Jarl Vidar, Aldar Ståndaktig osv. Mao har det funnits ett flertal jarl Vidar, utan att man har bemödat sig om att sätta nummer efter. Dina namn är godkända! (jag anser mig ändå inte vara någon auktoritet på namn).

Echternas Jarl tycker jag att det skall vara.