Zorakin

[Fraxinus]

Mitt i alla diskussion om rådgivare - glöm inte mandelmunkarna.

LV har inte monopol på kunskap, det finns en konkurrerande, mer sekulär, organistaion. Mandelorden har så vitt jag minns även utbildat HM Valien himself.

Enligt Aidne så har mandelmunkarna tappat i infytande sedan LVs makt ökade och därmed tänkte jag att tidiga kungar hade mandelmunkar som kansler men nu har det tagits över av LVs representanter. Men visst mandelmunkar är fullgott alternativ.

Mandelorden har fått en renässanse i forumet. Detta har lite löst visst stöd i Aidne-böckerna. De är arga konkurrenter med LV om de finaste posterna som rådgivare i tullverk och i andra ehh....myndigheter.

OBS Mandelorden utbildar inte bara munkar! det är bara en liten del i helheten. Mandelordens Lycée i Pendon är ett av de förnämsta "Universiteten" i Erebaltor....om inte det förnämsta. Utbildningen är minst 3 år och max 6 år. Vill man studera längre än 6 år måste man sväras in till munk.

[pegasus]

Efter den senaste diskutionen under relgion så försökte jag läsa igenom mandelordern men kommer endast någon sida. Hittade inte heller något i wikin, trots vad jag förstod var färdigdiskuterad. Är det på gång?

Den viktigaste poängen var dock att någon av de högsta posterna traditionsenligt inte innehavs av adelsman utan även andra grupper sitter i rådet. Personligen tyckte jag LV passade men det är öppen för andra idéer.

[Fraxinus]

Efter den senaste diskutionen under relgion så försökte jag läsa igenom mandelordern men kommer endast någon sida. Hittade inte heller något i wikin, trots vad jag förstod var färdigdiskuterad. Är det på gång?

Den viktigaste poängen var dock att någon av de högsta posterna traditionsenligt inte innehavs av adelsman utan även andra grupper sitter i rådet. Personligen tyckte jag LV passade men det är öppen för andra idéer.

Mjaa! Det är väl helt enkelt så att det är färdigdiskuterat men ingen har kommit dit hän att wikifiera det ännu.

[pegasus]

Mandelorden har fått en renässanse i forumet. Detta har lite löst visst stöd i Aidne-böckerna. De är arga konkurrenter med LV om de finaste posterna som rådgivare i tullverk och i andra ehh....myndigheter.

OBS Mandelorden utbildar inte bara munkar! det är bara en liten del i helheten. Mandelordens Lycée i Pendon är ett av de förnämsta "Universiteten" i Erebaltor....om inte det förnämsta. Utbildningen är minst 3 år och max 6 år. Vill man studera längre än 6 år måste man sväras in till munk.

Finns det således en dräktsadel i Aidne?

[birkebeineren]

Efter den senaste diskutionen under relgion så försökte jag läsa igenom mandelordern men kommer endast någon sida. Hittade inte heller något i wikin, trots vad jag förstod var färdigdiskuterad. Är det på gång?

Mjaa! Det är väl helt enkelt så att det är färdigdiskuterat men ingen har kommit dit hän att wikifiera det ännu.

Diskussionen hittas under Religion och Mandelorden, nitton sidor lång, ratt så rorig men med ganska många punkter vi blev overens om. Under Ordnar hittas vad jag trodde var en mera fullstandig oversikt over vad vi kom fram till, men med Mikaels hjalp kan jag forsoka återuppta sammanstallningen så den sen kan uppdateras och vidare wikifieras (vilket jag också trodde vi gjort... ).

Vad jag kan passa på att fortydiga tills vidare ar att Mandelordens lycee i Pendon (vilket inte ar det enda lyceet i Ereb aven om det ar det storsta och ordens huvudsate) och Biblioteket i Pendon inte ar tankt att vara ett och det samma aven om nara kontakter och kopplingar finns.

[birkebeineren]

Finns det således en dräktsadel i Aidne?

Mandeliterna, alltså de som studerat vid lyceet i Pendon som acolyter (inte ordensnoviser) och vidare utokat sin bildning ved hjalp av larde tillknutna Biblioteket i Pendon, skulle kanske kunna kallas for en "draktadel"?

Dock kan inte mandelit direkt kopplas till adlig bord eftersom aven icke-adliga kan betala sig in vid Mandelhusen (detta ovanligt då adeln helst vill umgås med de sina) och bord spelar heller ingen roll for att upptas som acolyt vid lyceet.

Och for att gora det hela annu krångligare; man kan vara hogt utbildat utan att ha blivit det med hjalp av mandelmunkarna, namligen genom att sjalv studera vid Biblioteket och sluta sig till olika Fristående larde - men då får man inte kalla sig mandelit!

Frågan ar om någon som inte varit knuten till Mandelorden acepteras till hoga poster i det zorakiska byråkratiska samhallet, aven om det inte ar någon kunskapsmassig brist i utbildningen? Fraxinus, hur tanker du om det?

[Fraxinus]

Finns det således en dräktsadel i Aidne?

Mandeliterna, alltså de som studerat vid lyceet i Pendon som acolyter (inte ordensnoviser) och vidare utokat sin bildning ved hjalp av larde tillknutna Biblioteket i Pendon, skulle kanske kunna kallas for en "draktadel"?

Dock kan inte mandelit direkt kopplas till adlig bord eftersom aven icke-adliga kan betala sig in vid Mandelhusen (detta ovanligt då adeln helst vill umgås med de sina) och bord spelar heller ingen roll for att upptas som acolyt vid lyceet.

Och for att gora det hela annu krångligare; man kan vara hogt utbildat utan att ha blivit det med hjalp av mandelmunkarna, namligen genom att sjalv studera vid Biblioteket och sluta sig till olika Fristående larde - men då får man inte kalla sig mandelit!

Frågan ar om någon som inte varit knuten till Mandelorden acepteras till hoga poster i det zorakiska byråkratiska samhallet, aven om det inte ar någon kunskapsmassig brist i utbildningen? Fraxinus, hur tanker du om det?

Utan att förvirra mig in på detaljer så har de adliga och deras söner ett försprång rent bildningsmässigt och givetvis ekonomiskt före böndernas söner. Med borgarfolket är det lite annorlunda då det finns handelshus som i rikedom utan tvekan kan mäta sig med hertigar. Dessa låter gärna utbilda sina barn även i högre studier...liksom en inte föraktfull del av hantverkarnas barn (oftast andre eller tredje son) får högre utbildning.

Man kan väl säga att det råder en sådan härungefärlig fördelning: Adliga 60-65 % av acolyterna. Borgarna 35-30 %. Bönder max 5 %. Framförallt för att de begåvade och skärpta barn från bondeklassen som får någon form av lägre bildning (L/S och eventuellt räkna lite) oftast upptäcks och sugs upp av Lysande vägens lärare och representanter som har ett större nätverk av läroanstalter och representanter ute på landsbygden än Mandelorden.

Man kan stöta på byar där en av Mandelordens lärljungar bedriver undervisning. Men det är inte särskilt vanligt. Ofta så är dessa Lärljungar drivna av en kraftfull idealism om att verkligen sprida Ingerils budskap (omstöpt i en LV-form ) om Upplysning åt alla.

Eller så är det ett tecken på att de har hittat något som är intressant för deras specialområde, exempelvis historia (någon speciell ruin) i närheten där de bedriver undervisning. Kanske behöver Lärljungen hjälp att bryta sig in i ruinen eller grottan vad det nu kan vara för att den är skyddad av/hyser ilskna svartvättar, rövarband eller vad det nu kan vara. Snacka om en bra början på ett äventyr.

Vad gäller att icke-adliga på höga poster så är det fortfarande sällsynt...men det förekommer exempelvis i tullverket eller kammarkollegiet eller i myntverket. Eller i "kollegiet för särskilda utrikes affärer" som man lite anonymt kan kalla det än så länge. Det tar hand de mer delikata frågorna i Zorakiens förhållande till utlandet (Spionkollegiet låter så plumpt eller hur!).

[birkebeineren]

Låter bra. Gillade de idealistiska Larjungarna, och de faltforskande Larjungarna ger fortraffliga klassiska aventyrsuppslag.

Icke-adliga på hoga poster finns alltså men ar sallsynta. Vad med de som inte studerat under mandelmunkarna (eller LV-prasterna) men andå besitter akademisk kunskap, kan de klattra på den zorakiska samhallsstegen?

Tanken med de erebiska Biblioteken ar att vem som helst har kan skaffa sig "en utbildning" och ett sådant, kanske det basta, finns ju i Pendon? Mitt forslag ar att det ar mojligt men ytterst sallsynt, och de gillas inte av vare sig vanliga acolyter eller de tillhorande ett mandelithus. Vore kanske en konfliktskapande ide att placera en sådan någonstans i Riksrådet?

[Fraxinus]

Absolut kan det finnas någon från de Lärde skara som nått en hög position. Men det är mycket sällsynt. Har den personen nått så långt så har han det förmodligen tack vara en stor dos slughet, skrupulösa tricks, stor misstänksamhet och ett blixtrande intellekt.

Varför inte placera honom på Riksheraldikämbetet där han nått den högsta positionen efter att ha lyckats få de båda andra potentiella kandidaterna från Lysande vägen och Mandeliterna att flyga varandra på halsen med en sådan frenesi att de utmanade varandra på duell inne i Sångaregränd.

Båda sårades svårt och blev haffade av stadsvakten. Skandalen var ett faktum. Och Harold Hökare (Han snitsar till familjenamnet till Höök kort efter att ha fått posten och förser sig med ett familjevapen) blir vald i brist på bättre samt för att snabbt få tyst på skandalen.

Senare har det dock ryktats att de välustiga och skamlösa rykten som fått de båda andra kandidaterna att ta till vapen kan ha haft sitt ursprung från de Lärdes skara och Harold Höök(ares).

[pegasus]

Det kanske förvånar er men jag tycker faktiskt om att det är möjligt för icke-adliga att nå höga positioner inom administrationen men att det är ovanligt. Ger en viss mångsidighet i världen.

Gillande skarpt "kollegiet för särskilda utrikes affärer" och sångaregrändens blodspillan

[birkebeineren]

Från Kardien-tråden:

De Zorakiska Hertigdömena är styrda av en hertig. Han är att ses som en slags rikets ordningsman i sitt län. Hertigarna svär sin trohet till kungen. Hertigtiteln går formellt i arv. Men den kan vandra över till en ny familj genom att

1) den gamla hertigsläkten dör ut.

2) den gamla hertigfamiljens manliga sida dör ut och någon av de adelsmän som är gifta med hertigfamiljens kvinnliga medlemmar ärver hertigdömet

3) en annan mäktig adlig familj i länet förklarar krig mot hertigfamiljen och segrar (ofta kombineras detta med alternativ 2 i efterhand).

4) en annan adlig familj tar över som den starka släkten i området men låter hertigfamiljen vara kvar "på nåder" eller för att använda den svaga hertigfamiljen som täckmantel.

(Exempelvis den gamla hertigfamiljen i Likermark (Kung Kruxhelm Armstarkes släkt) är fortfarande hertigar men deras slagkraft, rikedom och vapenmakt är inte mycket större än en medelmåttig baron. Däremot har grevesläkten Tjurnhorn växt över alla bredder och dominerar i dag Likermark. Man har gift in sig ordentligt i hertigfamiljen och öppet allierat sig med densamma. Alla andra adelsfamiljer i Likermark undviker därför att försöka ta över Hertigtiteln med våld, väl medvetna om att de inte skulle överleva en strid mot Tjurhornarna. Fördelen för Tjurhorn är att de har den riktiga makten i Likermark men Kruxhelmarna får klä skott för missnöjet. Dessutom undviker Tjurhorn på så sätt att svära kungen direkt trohet. Det får Kruxhelm-släkten göra.

Att hertigtitlar har skiftat har hänt ett flertal gånger i Zorakiens historia. Till de urspungliga hertigfamiljerna hör

Kungafamiljen (hertigarna av Pharynx)

Hertigen av Framhundra

Hertigen av Salamora (stammar egentligen från en bastard från den ökände hertig Harold Skanke som lär ha bidragit till en ansenlig del av hertigdömet Salamoras befolkning men som inte fick ett enda legitimt barn med sin maka. Oäktingen togs upp som fullvärdig ättling......i brist på andra sådana! Endast hertigfamiljens stora vapenmakt förhindade de andra adliga i Salamora från att fälla denna lösning på arvfrågan. Ett decenium av strider blev följden. Men Hertigfamiljen vann till slut.

Hertigen av Gredelmark (specialfall)

Hertigen av Likermark (specialfall)

Dagens hertigfamilj av Dreverike vill räknas till de ursprungliga. Man stammar på möderet från den ursprungliga hertigfamiljen av Dreverike. Dagens hertigsläkt håller hårt på familjens traditioner och har därför även hållit fast vid den nu urgamla fejden med Hertigarna av Likermark (Kruxhelmarna). Enda orsaken att de inte anfallit Kruxhelmarna än är blott det faktum att den förmörkade och ogenomträngliga Torilskogen står i vägen (samt, inofficiellt, Tjurhornarnas vapenmakt!).

Hertigarna av Gredelmark är släkten som var kungar över Luksilerna och som (eventuellt) först blev Markgrevar under de Zorakiska kungarna i kölvattnet efter Lindiskiarnerkrigen, för att efter det stora tronföljdskriget (och religonskriget), även kallat brödrafejden, få titlen hertigar som tack för sitt osvikliga stöd till kung Valien IV. Släkten tillhör de absolut äldsta och kan räkna längderna längre tillbaka än någon annan Zorakisk adelsfamilj.

De zorakiska hertigdomerna ar enligt Aidne-modulen:

Amtefjard (som du kallar Framhundra?)
Dreverike
Likermark
Pharynx
Gredelmark
Slattebo
Salamora

Indarrike
Yttersol
Inberg

Pendonien

De fyra sista ar inte beskrivna på wikin, och det sista kanske inte ens skal raknas som ett riktig hertigdome, men jag undrar bara om detta ar något du andrat på?

Den nya landvinningen i "Ostermarken" har jag forstått som att nu består av (mark)grevskapet Ostmark och den kungliga fristaden Fristaden?

[Fraxinus]

Amtefjärd ska det vara! Inte Framhundra (som är residentstaden).

Och ja, jag kommer snart att färdigställa beskrivningen av alla hertigdömen inklusive markgrevskapet Östmark samt Pendonien och Torilskogens svartfolksklaner.

[Fraxinus]

Kopierat från Kardien

De Zorakiska Hertigdömena är styrda av en hertig. Han är att ses som en slags rikets ordningsman i sitt län. Hertigarna svär sin trohet till kungen. Hertigtiteln går formellt i arv. Men den kan vandra över till en ny familj genom att

1) den gamla hertigsläkten dör ut.

2) den gamla hertigfamiljens manliga sida dör ut och någon av de adelsmän som är gifta med hertigfamiljens kvinnliga medlemmar ärver hertigdömet

3) en annan mäktig adlig familj i länet förklarar krig mot hertigfamiljen och segrar (ofta kombineras detta med alternativ 2 i efterhand).

4) en annan adlig familj tar över som den starka släkten i området men låter hertigfamiljen vara kvar "på nåder" eller för att använda den svaga hertigfamiljen som täckmantel.

(Exempelvis den gamla hertigfamiljen i Likermark (Kung Kruxhelm Armstarkes släkt) är fortfarande hertigar men deras slagkraft, rikedom och vapenmakt är inte mycket större än en medelmåttig baron. Däremot har grevesläkten Tjurnhorn växt över alla bredder och dominerar i dag Likermark. Man har gift in sig ordentligt i hertigfamiljen och öppet allierat sig med densamma. Alla andra adelsfamiljer i Likermark undviker därför att försöka ta över Hertigtiteln med våld, väl medvetna om att de inte skulle överleva en strid mot Tjurhornarna. Fördelen för Tjurhorn är att de har den riktiga makten i Likermark men Kruxhelmarna får klä skott för missnöjet. Dessutom undviker Tjurhorn på så sätt att svära kungen direkt trohet. Det får Kruxhelm-släkten göra.

Att hertigtitlar har skiftat har hänt ett flertal gånger i Zorakiens historia. Till de urspungliga hertigfamiljerna hör

Kungafamiljen (hertigarna av Pharynx)

Hertigen av Amtefjärd

Hertigen av Salamora (stammar egentligen från en bastard från den ökände hertig Harold Skanke som lär ha bidragit till en ansenlig del av hertigdömet Salamoras befolkning men som inte fick ett enda legitimt barn med sin maka. Oäktingen togs upp som fullvärdig ättling......i brist på andra sådana! Endast hertigfamiljens stora vapenmakt förhindade de andra adliga i Salamora från att fälla denna lösning på arvfrågan. Ett decenium av strider blev följden. Men Hertigfamiljen vann till slut.

Hertigen av Gredelmark (specialfall)

Hertigen av Likermark (specialfall)

Dagens hertigfamilj av Dreverike vill räknas till de ursprungliga. Man stammar på möderet från den ursprungliga hertigfamiljen av Dreverike. Dagens hertigsläkt håller hårt på familjens traditioner och har därför även hållit fast vid den nu urgamla fejden med Hertigarna av Likermark (Kruxhelmarna). Enda orsaken att de inte anfallit Kruxhelmarna än är blott det faktum att den förmörkade och ogenomträngliga Torilskogen står i vägen (samt, inofficiellt, Tjurhornarnas vapenmakt!).

Hertigarna av Gredelmark är släkten som var kungar över Luksilerna och som (eventuellt) först blev Markgrevar under de Zorakiska kungarna i kölvattnet efter Lindiskiarnerkrigen, för att efter det stora tronföljdskriget (och religonskriget), även kallat brödrafejden, få titlen hertigar som tack för sitt osvikliga stöd till kung Valien IV. Släkten tillhör de absolut äldsta och kan räkna längderna längre tillbaka än någon annan Zorakisk adelsfamilj.

[Fraxinus]

Kopierat från Kardien-fliken

Maktdelningen i Zorakien bygger ursprungligen mer på den som Karls den store byggde upp i Frankrike under tidig medeltid. Därav hertigarnas roll i samhället.

Hertigtiteln (Dux) var både en belöning och ett ansvar som de första hertigarna fick. De skulle tillgodose lag och ordning samt försvaret över respektive provins samt även ansvara för mobilisering av styrkorna i sitt län i händelse av ett anfall från en yttre fiende.

Sedan fördelades godsen ut til Grevar och baroner. Där grevarna ofta fick den näst bästa marken efter hertigarna. I inledningen var det således en militärt administrativ fördelning på gods baserat på herre och vasall-princip i de nya områdena och detta gäller i viss mån fortfarande. Godsfördelningen i de tre urprungliga hertigdömena Amtefjärd, Likermark och Dreverike såg däremot lite annorlunda ut liksom i Slättebo som koloniserades strax före Lindiskiarnerkrigen. Här fanns även tjänstelän, belöningslän, kronolän och län på räkenskap etc.

Med tiden har denna strikta ordning förändrats och förvridits genom arv, strider, giftermål etc. Idag finns det Zorakiska baroner som är lika rika som de rikaste grevarna och grevar lika mäktiga som hertigar....och i något fall hertigar som inte är mäktigare än en medelmåttig baron. Det är således inte ovanligt att en Zorakisk baron har mer rikedom, mark och soldater än en greve. SKillnaden mellan Hertigarna och övriga adliga är däremot oftast betydligt större men undantag finns även här.

Markgrevar (markiser) fick oftast hand om län som var ytterområden i riket under olika epoker. De står oftast utanför Hertigarnas kontroll. Man kan kalla dem för småhertigar. Oftast finns det inte heller några baroner i dessa områden. Däremot så finns det friherrar, riddare och väpnare som fått mark av markiserna mot att de tjänstgör i dennes län. Markgrevarna är direkt svurna till Kungen och länen är formellt kronolän. Sedan finns det de så kallade kungliga kronolänen vars intäkter går till kungamaktens försörjning både vad gäller intäkter och vapenmakt. Dessa handhas oftast av en fogde eller av någon som håller de som tjänstelän, exempelvis en Marsk, Marskalk, Kansler eller liknande.

Men oftast ser mark- och maktfördelningen ut ungefär som den du beskrivit Regil.

[birkebeineren]

Kan detta vara den geografiska omfattningen av markgrevskapet Ostmark?

http://img517.imageshack.us/img517/6959/zorakinqv2.jpg