ErebAltor.se

anders skrev:Fafnir, jag kan tänka mig att Odomunkarna ser Eledain och Eiron som tidiga uppenbarelser av Etin (så får vi in de namnen i alla fall, vilket jag tycker är coolt). Odo var med andra ord inte den första som Etin utkorade, men enligt LV den främste och störste. Tidigare uppenbarelser var bristfälliga och ofullständiga...

Birke, angående S:t Bintor finns det mycket som kan utvecklas nu när den dalkiska grenen är färdigbeskriven... Ska ta mig en titt på det där och inkludera "sbintorismen" som en avart av LV.

Skulle man kunna ha ett kapitel: LV:s syn på andra religioner?

Regil skrev:

anders skrev: Håll ditt ord!
På dalkiska har detta bud den ungefära innebörden ”Var inte svekfull”, men översatt till de joriska språken blir det ”Håll ditt ord”. Detta bud riktar sig naturligtvis mot löftesbryteri och svek, men man räknar ofta även lögn som ett brott mot detta bud. På Aidne tolkas det lite friare. Echterna har länge menat att man bara har förpliktelser gentemot de människor som på något sätt står över eller är jämlik med en själv. Därför är det inte fel att bryta ett löfte mot någon som är av lägre rang eller ställning. [/color]

Kan jag få komma med en modifiering?
Jag skulle på sätt och vis vilja säga att det är tvärtom... Som jag har skrivit det så är echterna stenhårda vad gäller det här budordet, som räknas som det som är allvarligast att bryta mot (förutom det första möjligen). Det går visserligen att komma runt genom att personen som man har givit sitt ord är hederslös, vilket de flesta icke echter per definition kan räknas som, men jag tycker att det borde omformuleras.

Kanske återkommer med förslag på text. Springande punkten är att det inte är rang utan heder och ära som är avgörande för löftets giltighet.

Nåt sånt här? Du får gärna ändra i språket eller lägga till något om andra folk på aidne.

På dalkiska har detta bud den ungefära innebörden ”Var inte svekfull”, men översatt till de joriska språken blir det ”Håll ditt ord”. Detta bud riktar sig naturligtvis mot löftesbryteri och svek, men man räknar ofta även lögn som ett brott mot detta bud. Bland echterna på Aidne tolkar man det lite annorlunda. Man håller det för oerhört viktigt att hålla sitt ord, för en echt är det sjätte budet det viktigaste. Men det gäller endast då man har att göra med hedersamma personer. Gentemot personer som saknar ära kan man utan dåligt samvete bryta sitt ord om det anses som nödvändigt. Alla echter och även penniska adelsmän är per definition personer med ära, övriga har bevisbördan på sig. Faltrakier och dalker göre sig inte besvär

Snabbt svammel att nysta in sig i/förfasas över...

Eledains symbol var en stjärna. Lysande vägen symbol är en sol. Solen är också den främsta stjärnbilden på altors himmel (öh och består av...stjärnor)

Är stjärnbilden en skugga av solen så att Etin kan visa att han inte glömt sitt folk ens på natten?

Har symboliken i Eledains stjärna och solen blandats ihop med åren eller är stjärnan mer sannolikt en misstolkad stiliserad sol?

Sen kan man ju tänka att solen är en stjärna, men jag vill minnas att altors sol faktiskt är en himlakropp, bara ngt större än luna, enligt EA kampanj.

Som sagt mest svammel, men det kan kanske insperera nån

Fafnir skrev:Snabbt svammel att nysta in sig i/förfasas över...

Eledains symbol var en stjärna. Lysande vägen symbol är en sol. Solen är också den främsta stjärnbilden på altors himmel (öh och består av...stjärnor)

Är stjärnbilden en skugga av solen så att Etin kan visa att han inte glömt sitt folk ens på natten?

Har symboliken i Eledains stjärna och solen blandats ihop med åren eller är stjärnan mer sannolikt en misstolkad stiliserad sol?

Sen kan man ju tänka att solen är en stjärna, men jag vill minnas att altors sol faktiskt är en himlakropp, bara ngt större än luna, enligt EA kampanj.

Som sagt mest svammel, men det kan kanske insperera nån

Jag skulle säga att Odomunkarnas teori är att stjärnan mer sannolikt är en misstolkad stiliserad sol. Och Altors folk ser inte solen som en stjärna ("fixstjärnorna" är ju helt annorluna än solen).

Skulle man kunna ha ett kapitel: LV:s syn på andra religioner?

Kanske... Men det är lite knepigt efter som det skiljer sig mycket. Dalkerna är mer toleranta än fastlänningarna. Berendier är mer pluralistiska än zorakierna. Kyrkan kan inte ha en åsikt om varje religion eftersom den redan är så mångkulturell och varierad. I Ekeborg kan man säga att kruniernas "Mullah" (eller vad guden nu kommer att heta) är en demon, medan man på Caddo menar att krunierna är på rätt väg - men behöver upplysas av Odos ord....

Jag förstår, var ett alternativ till teorierna om stjärnor, eledain, solgudar och kejsare, men din poäng är god.

anders skrev:...Dalkerna är mer toleranta än fastlänningarna. Berendier är mer pluralistiska än zorakierna. Kyrkan kan inte ha en åsikt om varje religion eftersom den redan är så mångkulturell och varierad.

Har inga problemer med detta dalkernas tolerans men hur ställer de sig då till religioner, som dyrkan av de Unga Gudarna och även Parbagerna, där magianvändande är en del av religionen? Toleransen lär bli lite beskuren om endast vissa delar av religionsutövande tillåts av besökare. Bortsegels Caddo lär förmodligen dalkerna inte kunna göra så mycket åt saken även om de skulle vilja men om det är deras grundgjutna tro att magi skal fördömmas borde det rimligtvis påverka deras handlingar, som handelsavtal och liknande ("...skal jag ge handelsavtalet de mycket jordnära Sankmaprästerna eller skal jag akseptera det snäppet bättre erbjudandet från Anyaktemplets magiskola?..."),eller?

Tankar?

Mikael skrev:Att sedan Solkejsaren inte har något med Etin att göra och att namnet bara var fjäsk är en helt annan sak.

Hur ligger det egentligen till med dina gamla tankar kring kejsarens äventyr i Efaro Mikael? En diskussion som eventuelt lämpar sig bättre i Kejsardömets tråd kanske...

birkebeineren skrev:

anders skrev:...Dalkerna är mer toleranta än fastlänningarna. Berendier är mer pluralistiska än zorakierna. Kyrkan kan inte ha en åsikt om varje religion eftersom den redan är så mångkulturell och varierad.

Har inga problemer med detta dalkernas tolerans men hur ställer de sig då till religioner, som dyrkan av de Unga Gudarna och även Parbagerna, där magianvändande är en del av religionen? Toleransen lär bli lite beskuren om endast vissa delar av religionsutövande tillåts av besökare. Bortsegels Caddo lär förmodligen dalkerna inte kunna göra så mycket åt saken även om de skulle vilja men om det är deras grundgjutna tro att magi skal fördömmas borde det rimligtvis påverka deras handlingar, som handelsavtal och liknande ("...skal jag ge handelsavtalet de mycket jordnära Sankmaprästerna eller skal jag akseptera det snäppet bättre erbjudandet från Anyaktemplets magiskola?..."),eller?

Tankar?

Jag tror att de flesta dalkiska handelsmännen investerar där vinningen ser störst ut - oavsett handelsparterns religion. Det är ju så Caddo blivit handelsimperium. Å andra sidan finns det säkert djupt religiösa handelsmän som är något principstarkare och undviker att handla med de värsta hedningarna... Visst tycker de flesta dalker att magi skall fördömas, men det betyder inte att de ser det som sitt eget ansvar att göra det. Många ser det som kyrkans och riksrådets jobb.

Make sense?

anders skrev:Jag tror att de flesta dalkiska handelsmännen investerar där vinningen ser störst ut - oavsett handelsparterns religion. Det är ju så Caddo blivit handelsimperium. Å andra sidan finns det säkert djupt religiösa handelsmän som är något principstarkare och undviker att handla med de värsta hedningarna... Visst tycker de flesta dalker att magi skall fördömas, men det betyder inte att de ser det som sitt eget ansvar att göra det. Många ser det som kyrkans och riksrådets jobb.

Make sense?

Ja.. mnjo.. fast rimmar det inte lite dårligt med det "folkstyrda" Caddo? En särskiljning på vad som är folkets angelägenheter och vad som är states?

birkebeineren skrev:

anders skrev:Jag tror att de flesta dalkiska handelsmännen investerar där vinningen ser störst ut - oavsett handelsparterns religion. Det är ju så Caddo blivit handelsimperium. Å andra sidan finns det säkert djupt religiösa handelsmän som är något principstarkare och undviker att handla med de värsta hedningarna... Visst tycker de flesta dalker att magi skall fördömas, men det betyder inte att de ser det som sitt eget ansvar att göra det. Många ser det som kyrkans och riksrådets jobb.

Make sense?

Ja.. mnjo.. fast rimmar det inte lite dårligt med det "folkstyrda" Caddo? En särskiljning på vad som är folkets angelägenheter och vad som är states?

Riksrådet, inte staten. Riksrådet ses ju som folkets representanter. Så bara för att Caddo är folkstyrt tar t.ex. inte folket lagen i egna händer och bränner trollkarlar på bål. Man ger dem till riksrätten som sedan dömer dem.

Sedan ser ju inte dalkerna det som att man måste vänta tills hedningarna omvänt sig för att handla med dem. En god handelsparter är just det - en god handelspartner. Det finns naturligtvis gränser för vad en dalk med gott samvete kan göra, men de gränserna är som sagt inte ristade i sten...

Okej då!

Stormästare Birke, jag tänker överlåta beskrivningen av soltågen i Wikin (under Lysande Vägen) till dig. Det är du som har koll på den övergripande historien. Själv tänker jag fortsätta med beskrivningen på själva religionen om det är OK.

Ytterligare en sektion under den Lysande Vägen... Tyck till!

Väsen


Etin
Etin är alltings skapare – den högste guden, och den ende värdig tillbedjan. Alla andra gudaväsen har blott makt att förvränga delar av Etins skapelse. Solen har alltid varit Etins viktigaste symbol. Vissa menar till och med att solen är en manifestation av Etin i världen, eller att solen är Etins öga. Etins symbol är solen och ljuset. han är den ende guden med sann skaparkraft, upphov till allt liv och allt existerande överhuvudtaget. Han är allsmäktig, allseende, barmhärtig och god. På Caddo kallas Etin "Världssjälen", och anses vara den som besjälar allt levande. På fastlandet tenderar man att se Etin som en mäktig Konung vars kungarike är hela världen och som förväntar sig lydnad och underdånighet från sitt folk. Alltid framställs Etin dock som god, barmhärtig och förlåtande.

Solserafer
När profeten Odo hade insomnat tog Etin hans ande och visade honom sitt rike bortom världarna. Där såg Odo bland annat tio enorma flammande andeväsen som omgav Etin. Dessa änglaväsen var de högsta och renaste av alla andar, och det står skrivet i den Gyllene Boken att "de lyste med samma ljus som utstrålade från Etin själv". Dessa tio väsen kallas solserafer, även om de ibland (felaktigt) har kallats ärkeänglar. Solseraferna är Etins trogna och mäktigaste tjänare, och det hander mycket sällan att de besöker Altor.

De tio solseraferna:
* Angarion, (d. Aggardiõ) Domaren (Etins högra hand)
* Erfavel, (d. Érraval) Livgivaren
* Telamniel,(d. Tilámenin) Vägvisaren
* Urion, (d. Úro) Budbäraren
* Gavarion, (d. Gavadiõ) Krigaren
* Regymiel, (d. Reigómin) Visheten
* Haleon, (d. Halio) Sångaren
* Timrandel, (d. Timeráddei) Vandraren
* Jerumael, (d. Irómea) Beskyddaren
* Kyvakrion, (d. Civariõ) Dödsbringaren

Ljusandar
”De 10 000 ljusandarna” är strålande andeväsen i Etins tjänst. De står under solseraferna men över solandarna i den himmelska hierarkin. Ljusandar beblandar sig sällan i Altors affärer, utan håller som regel till i Etins ljusrike där de tillber och tjänar honom dag och natt. Det sägs att stjärnorna på himlen är ljusandar som tjänat Etin väl och som belöning förevigats på firmamentet. Den Gyllene Boken säger även att ljusandarna hjälpte Etin i skapelsen och gav form till diverse djur och växter.

Solandar
Solandar är ett slags andeväsen i guden Etins tjänst. Solandar anses i den Lysande vägens teologi som den lägsta rangen av andeväsen, under ljusandar och solserafer. Solandar manifesterar sig sällan fysiskt på Altor, men det händer att de tar sin boning i materiella föremål för att tjäna en helig man eller kvinna i Etins tjänst. Det är endast på Caddo som solandar kan bindas till föremål av dalkiska riarker, solmunkar och solriddare. På dalkiska kallas solandar tadokanei. För mer information om dessa, se Caddo-modulen.

Helgon
Ett helgon är en föredömlig och gudfruktig man eller kvinna. Inom den Lysande Vägen är ett helgon en av kyrkan gudomligförklarad person som anses ha trätt in i Etins närhet och uppnått víllornea. På Caddo belönas en sådan person med titeln káso, "den gudomlige". På fastlandet säger man i stället sankt/sankta (förkortas "S:t" och "S:ta" respektive), vilket kommer från den kejserliga jorins sanktuz - helig. Alltifrån fromma munkar till hjältemodiga solriddare har gudomligförklarats. Helgonen ligger ofta till grund för ordnar av olika slag eller fungerar som en särskild grupps skyddshelgon. I vissa delar av den Lysande Vägen är helgondyrkan mycket djupt rotad.

Hemaquiel
I den Lysande Vägen finns en mörk motsvarighet till Etin, Hemaquiel (på Caddo kallad Hemakiõ). Han är även känd som den Bockfotade demonen, den Behornade, Frestaren och Förgöraren. Där Etin vill liv, vill Hemaquiel död. Där Etin vill ljus vill Hemaquiel mörker. Det finns olika teorier om vem Hemaquiel är och varifrån han kommer.

Den Lysande Vägen
Enligt den Gyllene Boken och Odos lära besjälade Hemaquiel mörkret innan Etin skapat världen. Innan skapelsen regerade Hemaquiel totalt i död och tystnad, men även efter Ljusets ankomst fanns skuggor kvar. Det är Hemaquiel som är det mörker i våra själar som vill bryta Etins bud och driva oss i fördärvet. När den gudomlige Odo undervisade om den Lysande vägen konfronterades han enligt den Gyllene Boken med Hemaquiel vid fem tillfällen. Tre gånger försökte Hemaquiel att förleda Odo från den sanna läran, och två gånger försöka han förgöra honom. Alla försök misslyckades. Ett av målen i livet är att låta Etins ljus lysa så starkt i våra själar att Hemaquiels skuggor helt försvinner. Det är just detta som den Lysande vägens solmunkar strävar efter genom sina liv i bön, rannsakan och kontemplation. Skulle detta lyckas blir man efter döden gudomligförklarad och får ta sin plats vid Etins sida.

Svarta Rosens Brödraskap
Det finns en grupp demonologer, nekromantiker och häxor som kallar sig den Svarta Rosens Brödraskap och deras syn på Hemaquiel är en helt annan. De menar att Hemaquiel från början var en fredlig gudom vars gebit var fertilitet, vishet och glädje. Brödraskapen menar att när den Lysande vägen började utpeka honom som Etins onda motsvarighet vredgades han. Hemaquiel tog på sig en ny roll och svor att "Om Etins tjänare har påstått att jag är deras fiende, skall jag så ock vara". Det har varit sedan dess som Hemaquiel tagit på sig en ny uppgift att förleda mänskligheten och fresta dem att bryta Etins bud.

Odosmunkarna
Munkarna i 2:a Orden till Odos Minne har ytterligare en teori om Hamaquiels ursprung. De har studerat Caddos gamla tro och funnit att där fanns en djurgud vid namn Héco vilken tog formen av en gammal get. Héco beskrevs ofta som ondsint och opålitlig. Ofta lurade han både människor och andra gudar i fördärvet. Tjurguden Earõ var ofta så vred på Héco att han ville stånga honom till döds - men Héco kom alltid undan i sista minuten. Odomunkarna ser här en betydande likhet mellan Héco och "Hemakiõ". Hemaquiel kallas den Behornade och den Bockfotade, något som skulle kunna komma från beskrivningen av Héco som en getgud.

Demoner
Demoner är enligt den Lysande Vägen Hemaquies bröder och tjänare. Hemaquiel ses som demonernas furste och härförare. Därför har vissa av kyrkans ämbetsmän välsignats med kraft att söka reda på och fördriva dessa vederstyggliga väsen.

Odöda
Enligt profeten Odo är odöda varelser en vidrig styggelse i Etins ögon. Därför fördömer den Lysande Vägen alltid nekromanti i alla dess former, även på fastlandet. Riarker, munkar och solriddare har som plikt att alltid förgöra eller fördriva odöda närhelst de kan, och på så vis ge dess fördömda själar frid. Etin har därför förlänat många av sina tjänare med övernaturliga krafter att fördriva odöda. På Caddo bär flera solriddare vapen som begjutits med solandars kraft att tillintetgöra odöda.

anders skrev:Väsen

Mycket bra mäster anders, gillade speciellt de olika synen och teorierna rörande Hemaquiel.

anders skrev:Stormästare Birke, jag tänker överlåta beskrivningen av soltågen i Wikin (under Lysande Vägen) till dig. Det är du som har koll på den övergripande historien. Själv tänker jag fortsätta med beskrivningen på själva religionen om det är OK.]

Det är OK men jag kommer nog att rådfråga både dig och er andra!

Mycket vackert

Fraga: hurdan är synen pa satyrer? I den man de ses som älvfolk torde den ju vara positiv, men de skulle ju ocksa kunna ses som ondsinta hemaquiel-följare.

Möjligen skulle även den ursprunglige Heco kunna vara en satyrernas gud...

även: finns det nagon skillnad i solandshierarkien mellan fastland och Caddo? Det känns ju som om fastlänningarna är mer upplagda för hierarkier och sa