Historiskt gjordes detta, sannolikt då parfym/doftämnen var för dyra. Prioriteringen var helt enkelt att få bort synlig smuts, blod, färg och dylikt. Att tvål skulle lukta gott var något som tydligen inte var prioriterat förrän senare.
Kvulmsjön
Sjö i östra Triska i Klomellien känd för sitt bruna trögtflytande vatten och en fruktansvärda stank. Här fiskas Kvulmerkarp som under namnet Gyllenkarp äts som en delikatess. Vid sjön lever svartfolken i De hårlösas stam. Kvulmsjön har sitt utlopp i floden Karpervathna.
(Detta har du nog rätt i. Tvålen drabbades kanske av(guilt by association:))Torquemada skrev: ↑2024-01-03 22:45 Till katolska kyrkans försvar så låg syndigheten mest i att besöka bordeller förklädda till badhus...
Sedan fanns det en massa pseudovetenskap som att bad öppnade porerna för skadliga ångor, men det ska inte (enbart) kyrkan lastas för.
För min del får Garramilerna gärna vara bra på att göra tvål men inte ”innovationsledande”. Garramil är en skitig och smutsig stad tänker jag. Det får gärna stinka lite ute på ”kobben” tycker jag.birkebeineren skrev: ↑2024-01-04 08:45 Eftersom klomellierna just är kända som duktiga hantverkare kan det då inte vara så att garramilerna är bland de som nått längst i att göra tvål med god doft? Tvålmakarskrået är troligtvis litet i de flesta städer men i Garramil är det stort?
Apropå dårlig lukt så kan det, helt oberoende av eventuellt tvålmakeri i Garramil, vara värt att påminna om följande:
Kvulmsjön
Sjö i östra Triska i Klomellien känd för sitt bruna trögtflytande vatten och en fruktansvärda stank. Här fiskas Kvulmerkarp som under namnet Gyllenkarp äts som en delikatess. Vid sjön lever svartfolken i De hårlösas stam. Kvulmsjön har sitt utlopp i floden Karpervathna.
Jo, åtminstone om vi får tro Plinius. Han beskriver mycket riktigt att de barbariska kelterna smörjde in sig i "illaluktande" djurfetter medan de "civiliserade" romarna använde sig av olja. Han är dock något tendensiös eftersom hans historia går ut på att visa hur mycket bättre romarna är än alla andra civilisationer.
Det låter bra. Och så föreslår jag att halvlängdsmännen grundar Slånbärsvik 268 eO, på platsen där det tidigare låg en kejserlig jorisk hamn som fallit i ruiner under Mörkertiden. Befolkningen på ön kanske först valde att inte återuppbygga hamnen eftersom de då fick visst skydd genom att inga stora skepp kunde lägga till här och sen glömdes platsen bort lite tills det Aguzmor gjorde sitt avtal med Sanzas och behoven ändrades?gtjorgo skrev: ↑2023-12-28 20:38Jag tänker mig att hela ön tretornigen är löst kopplade till Söderlänningarna (vilka aldrig var centralt samlade före avtalet 268). Den först skillnaden mellan öns tre delar är när Republiken Hisskov lägger anspråk på den västra delen av ön år 270 e.O. Tidigare (190 e.O.)hade Garriska bönder anlänt på den sydöstra delen av ön men de assimilerades delvis med de "fria" tretorningarna och ansågs nog inte då vara en helt integrerad del av Garriska riket. Möjligen sattes gränserna först definitivt år 374 e.O?
När Slånbärsvik grundas är inte bestämt men möjligen är det någon gång efter 268 e.O? Om den grundades av kejsardömet lär den eldats ner av jorderna under mörkertiden men kan ju byggts upp efteråt. Platsen för Slåbärsvik är ju den enda vettiga hamnen på ön för handel.
De kan räcka om de ligger inom synhåll från varandra, och kanske att de från ute på Jaggarack utgör en samlad vy av tre torn mot horisonten?gtjorgo skrev:De kan ligga nära varandra men kanske inte helt intill varandra? Kanske inom synhåll. Den "triskiska" delen är en livligaste då Anovaniterordern ha sitt högkvarter i denna befästning. Hisskov har en liten garnison sin men det är allt. Sandzas har de nästan inte ens befäst utan mest underhåller befästningsverken. En liten handelsplats kanske finns inne i just Sanzas befästningsverk?
Då låter vi Anovaniterriddarna ha en egen liten hamn.gtjorgo skrev:De lär ha en liten egen hamn på en triskiska delen av ön. Inne i någon gömd vik. Då slipper Sanzas bryta neutralitet i händelse av konflikt med riddarna och andra intressenter.
Stenhuggeriet kan vara undantaget som bekrätar regeln. Poanerna var, och är (även om de inte längre har en fungerande slusstrappa), skickliga inom detta hantverk.gtjorgo skrev:Poanerna var/är mer parasiter på andras värv en bedrev egna företaganden. Men jag kan tänka mig att de var dugliga murare och senhuggare då de byggde slusstrappan samt att stadskärnan är uppförd i sten. De lär dock inte varit bättre än dvärgarna i Hamur och Mercana men likväl kan det möjligen vara värt att nämna?
Ok, bra. Jag gör ett eget inlägg om Garramil och hur staden fungerar. Börjar bli lite rörigt att hålla reda på saker i en så stor text som detta.gtjorgo skrev:Jag tycker absolut att Mercana har en styrka förlagd här Garramil lär tillsammans med Dargo utgöra Mercanas baser för flodstyrkorna. Den nordliga lär vara kraftigare då denna även skyddar Mercana från Magilres eventuella aggression. Efter Frecols fall lär Mercana kämpa hårt för att inte riskera Dargos säkerhet.
Från Garramil skyddar södra styrkan handeln (dvs deras handel), längs södra Maure på jaggaracksjön samt försöker utgöra eskort för malmtrafiken från Hamur. Mindre officiellt är man även en diplomatisk stövel i ryggen på det lokala rådet om dessa börjar bli högljudda...
Sannolikt är de legosoldater så den absoluta huvudparten av Mercanas styrkor är hyrsvärd. Min gissning är att Mercana köper in flera små kompanier som de sedan trycker ihop till en större styrka. Detta lär sänka effektiviteten något men det minskar också risk för uppror bland syrkorna...i alla fall samlade sådana.
Fogde får bli titeln, lagom för att kunna fyllas med passande innehåll. Stadsfogde i Barbuna och Aguzmor, Hamnfogde i Slånbärsvik.gtjorgo skrev:Ja detta bör förtydligas på något vis. Min tanke är att halvlängdsmännen är få men gott sedda av tretorningarna då de tar liten skatt, har få trupper på ön samt oftast tar öbornas sida i en handelskonflikt. Guvernören (tänker här funktionen snarare en den faktiska titeln...vad kan halvisar tänkas kalla dem?) lär vara utsett av Sanzas byråd och är sannolikt en halvlängsdman. Det kan även vara fallet i Aguzmohr och Barbuna men inte nödvändigtvis. Söderlänningarna kanske har ett adelsråd och Barbuna någon typ av råd bestående av saltbrytarna och gruvlagens förmän? Kanske finns likväl en guvernör från Sanzas för dem som sitter å veto?
Slussmurare?gtjorgo skrev:Kul du gillart
Det låter rätt. Alla klomellier gillar klomuller.gtjorgo skrev:De gillar inte är någon stör klomullerna men de kan inte jaga bort alla från ön då det innebär krig mot Sanzas, Hisskov och Acvonteriddarna samt deras allierade. Därtill så skulle det vara kontraproduktivt då ett sådant krig skulle utkämpas på ön vilket stör djuren. Sedan är tretorningarna och Anovaniterordern inte särskilt aggresiva mot djuren. De vet bättre än så. Även Hisskov anvnder klomller oc vill inte störa djuren i onödan och sanzas undviker ju i regel att bryta tabun. De enda som eventuellt kan störa djuren är ju de eventuella pirater (dvs inte triskerna denna gång) som sägs härbärgera i dolda vikar på öns sydsida. ( Visst har dessa diskterats?:) )
Svarar i eget inlägg.gtjorgo skrev:Jag gillade också Torquemadas förslag på tillsättning av "guvernör". Vi spikar Förpaktaren tycker jag:)
Ledaren för söda styrkan och Förpaktaren bör vara två olika. En militär (ofta kondottiär) och en civilist.
Perfekt lösning! Vargmännen är skattskrivna i Aguzmor. Hur det blev så återstår att tänka ut...gtjorgo skrev:
Folkräkningskontoret ja. De kan behöva räkna om lite...
Precis. Vilka kan dessa pirater tänkas vara? Tror jag tänkte mig trisker ursprungligen men det passar kanske bättre med helt statslösa pirater av blandad härkomst?gtjorgo skrev:ja, vi lär även behöva dra in piraterna på tretorningen i mixen
Då tycker jag vi spikar det, att isthumfolket är bra på att bygga båtar. Och de lär använda klomuller som dragkraft för en del av dessa. Militära stridstorn på ryggen av klomuller ser jag före mig som främst något triskerna och mercanierna använder.gtjorgo skrev:Det är inte omöjligt. Små smidiga och som kan dras korta sträckor av klomuller vid behov?
Torquemada verkar samtycka.gtjorgo skrev:Inte alls dumt...funkar det för dig Torqemada. Hisskoviterna har också en del pålade hus men de lär ju tagit inspiration av varandra?
Torquemada skrev:Hur styr Mercana Garramil?
Förslag 1 (realistiskt och trist):
En neutral ståthållare utses av Handelsrådet. Denne ta upp skatt och samordnar det militära försvaret, samt bevakar diverse intressen.
Förslag 2 (komiskt och ger fler äventyrsuppslag):
Handelsrådet lägger ut posten som Förpaktare av Garramil på entreprenad. Jobbet köps (och mutas sig till) alltid av en framstående och rik medlem av ett ledande handelshus – även om han eller hon ibland har lite problem på hemmafronten och gärna tillbringar lite tid på avstånd från Mercanas stad. Förpaktaren har sedan två år på sig att driva in så mycket skatt hen bara kan, och nästan allt stannar i egen ficka (se ”Asterix i Alperna” för referens). Problemet är att garramilerna inte tolererar vilka översittar- och utsugarfasoner som helst, och mer än en förpaktare har avlidit på sin post. Mercana hämnas gruvligt en förpaktares död, men det är ju så dags då. Den nuvarande förpaktaren har bett om personligt beskydd, men de tre livvakter som det snåla Handelsrådet har avdelat känns skrämmande otillräckliga. Han/hon skulle ju kunna hyra några RP till sitt skydd, om det inte vore för det faktum att det skulle äta in på den åtrådda och heliga vinsten. Hur övertala dem att jobba gratis? Tja, mercanier är ju mästare på lömska kontrakt…
Garramilerna i sin tur är inga dumskallar och kommer inte att sätta efter förpaktaren med facklor och hötjugor, utan dennes död måste inte bara se ut som en olycka utan övertyga även väldigt skeptiska utredare från Mercana.
gtjorgo skrev:De styr via en guvernör samt genom närvaro av delar av deras flodstyrka. det lokala rådet har visst inflytande men de är under hård press av de stora mercanska handelshusen som etablerat sig och har Mercanas stöd i ryggen.
Den Mercanska guvernören/Förpaktaren av Garramil kanske tilsätts som du säger? Garramilena kanske ännu inte dräpt någon men Crimblock lär nog ha en sådan plan i görningen? Bra ävenyrsuppslag! Kan ju vara både livvakter åt Förpaktaren eller dråparna
birkebeineren skrev:Sen har jag en idé om Garramil som jag är lite osäker på om jag nämt tidigare men oavsett handlar om att Mercana har en militärstyrka förlagt i staden som kallas Södra styrkan. Den skyddar Mercanas intressen längs södra Maure och på Jaggarack. Lite osäker på om det passar bäst med legosoldater eller egna soldater men tänker att den förfogar över ett antal stridstornförsedda klomuller (som den i EA-boxen). Tänkt finnas bredvid Norra styrkan som skyddar norra Maure. Vad tycks om det?
birkebeineren skrev:Angående det mercanska styret så tycker jag Torqemadas förslag 2) med att någon köper sig uppgiften att styra staden lät intressant. Lite trakorisk vilket ju borde passa de mercanska krämarna bra.
Sen var det det med min föreslagna vaktstyrka från Mercana, Södra styrkan? Men om en sådan läggs till så är det kanske bäst om ledaren för denna inteärsamma person som sköter det civila?
Torquemada skrev:Södra Styrkan är formellt förpliktigade att beskydda Förpaktaren (en plikt de huvudsakligen ignorerar om de inte blir mutade, vilket de sällan blir), men står absolut inte under dennes befäl. Handelsrådet är inga idioter, och skulle aldrig lägga ut militärbefäl på entreprenad. En paranoid/försiktig Förpaktare kan dock välja att sova i Södra Styrkans lätt rustika förläggning... men kontoret flyttas hela tiden ut, hur ofta Förpaktaren än försöker upprätta det på säkert skyddad mark (förslag förstås).
birkebeineren skrev:Bör kanske läggas till att isthumfolket i Garramil tidigare låg under Poanes styre men sedan 561 eO under Mercana?
gtjorgo skrev:Jag tycker absolut att Mercana har en styrka förlagd här Garramil lär tillsammans med Dargo utgöra Mercanas baser för flodstyrkorna. Den nordliga lär vara kraftigare då denna även skyddar Mercana från Magilres eventuella aggression. Efter Frecols fall lär Mercana kämpa hårt för att inte riskera Dargos säkerhet.
Från Garramil skyddar södra styrkan handeln (dvs deras handel), längs södra Maure på jaggaracksjön samt försöker utgöra eskort för malmtrafiken från Hamur. Mindre officiellt är man även en diplomatisk stövel i ryggen på det lokala rådet om dessa börjar bli högljudda...
Sannolikt är de legosoldater så den absoluta huvudparten av Mercanas styrkor är hyrsvärd. Min gissning är att Mercana köper in flera små kompanier som de sedan trycker ihop till en större styrka. Detta lär sänka effektiviteten något men det minskar också risk för uppror bland syrkorna...i alla fall samlade sådana.
birkebeineren skrev:Förslag 2 känns som ett system i trakorisk anda och således mycket passande för Mercana.
Kan det vidare tänkas att Mercana har en militär flottbas i Garramil som är lite separat från det civila styret? Flottbasen skulle i såfall kunna bidra til att säkra mercaniernas verksamhet både längs denna delen av Maure och ute på Jaggaracksjön.
För att summera upp så verkar vi överens om att Mercana styr staden civilt genom en Förpaktare som tillsätts på tillfälliga köpta kontrakt och militärt genom ett kontrakterad legosoldatskompani kallad Södra styrkan.gtjorgo skrev:Jag gillade också Torquemadas förslag på tillsättning av "guvernör". Vi spikar Förpaktaren tycker jag:)
Ledaren för söda styrkan och Förpaktaren bör vara två olika. En militär (ofta kondottiär) och en civilist.
Strålandebirkebeineren skrev: ↑2024-01-08 09:21Det låter bra. Och så föreslår jag att halvlängdsmännen grundar Slånbärsvik 268 eO, på platsen där det tidigare låg en kejserlig jorisk hamn som fallit i ruiner under Mörkertiden. Befolkningen på ön kanske först valde att inte återuppbygga hamnen eftersom de då fick visst skydd genom att inga stora skepp kunde lägga till här och sen glömdes platsen bort lite tills det Aguzmor gjorde sitt avtal med Sanzas och behoven ändrades?gtjorgo skrev: ↑2023-12-28 20:38Jag tänker mig att hela ön tretornigen är löst kopplade till Söderlänningarna (vilka aldrig var centralt samlade före avtalet 268). Den först skillnaden mellan öns tre delar är när Republiken Hisskov lägger anspråk på den västra delen av ön år 270 e.O. Tidigare (190 e.O.)hade Garriska bönder anlänt på den sydöstra delen av ön men de assimilerades delvis med de "fria" tretorningarna och ansågs nog inte då vara en helt integrerad del av Garriska riket. Möjligen sattes gränserna först definitivt år 374 e.O?
När Slånbärsvik grundas är inte bestämt men möjligen är det någon gång efter 268 e.O? Om den grundades av kejsardömet lär den eldats ner av jorderna under mörkertiden men kan ju byggts upp efteråt. Platsen för Slåbärsvik är ju den enda vettiga hamnen på ön för handel.
Detta fungerar för mig. Alternativt hade tretorningarna byggt upp en liten fiskeby här som fick ett uppsving i och med att Sanzas kom till ön?
De kan räcka om de ligger inom synhåll från varandra, och kanske att de från ute på Jaggarack utgör en samlad vy av tre torn mot horisonten?gtjorgo skrev:De kan ligga nära varandra men kanske inte helt intill varandra? Kanske inom synhåll. Den "triskiska" delen är en livligaste då Anovaniterordern ha sitt högkvarter i denna befästning. Hisskov har en liten garnison sin men det är allt. Sandzas har de nästan inte ens befäst utan mest underhåller befästningsverken. En liten handelsplats kanske finns inne i just Sanzas befästningsverk?
Det är ju en bra beskrivning. Från väst kan det ibland se ut som att tornen utgör ett försvarsverk men detta är mest en optisk illusion. I verkligheten ligger tornen med några kilometers mellanrum. Rent strategiskt kan dessa dock användas tillsammans för att försvåra belägring av de tornen.
Då låter vi Anovaniterriddarna ha en egen liten hamn.gtjorgo skrev:De lär ha en liten egen hamn på en triskiska delen av ön. Inne i någon gömd vik. Då slipper Sanzas bryta neutralitet i händelse av konflikt med riddarna och andra intressenter.
Stenhuggeriet kan vara undantaget som bekrätar regeln. Poanerna var, och är (även om de inte längre har en fungerande slusstrappa), skickliga inom detta hantverk.gtjorgo skrev:Poanerna var/är mer parasiter på andras värv en bedrev egna företaganden. Men jag kan tänka mig att de var dugliga murare och stenhuggare då de byggde slusstrappan samt att stadskärnan är uppförd i sten. De lär dock inte varit bättre än dvärgarna i Hamur och Mercana men likväl kan det möjligen vara värt att nämna?
Vi säger det då. Kanske att Poaner även är dugliga instrumentmakare med tanke på den ändå delvis utvecklade hovkultur som där utvecklades. Deppiga trubadurer från Poanes gamla områden kanske än idag präglar musiklivet i delar av övre Maure?
Ok, bra. Jag gör ett eget inlägg om Garramil och hur staden fungerar. Börjar bli lite rörigt att hålla reda på saker i en så stor text som detta.gtjorgo skrev:Jag tycker absolut att Mercana har en styrka förlagd här Garramil lär tillsammans med Dargo utgöra Mercanas baser för flodstyrkorna. Den nordliga lär vara kraftigare då denna även skyddar Mercana från Magilres eventuella aggression. Efter Frecols fall lär Mercana kämpa hårt för att inte riskera Dargos säkerhet.
Från Garramil skyddar södra styrkan handeln (dvs deras handel), längs södra Maure på jaggaracksjön samt försöker utgöra eskort för malmtrafiken från Hamur. Mindre officiellt är man även en diplomatisk stövel i ryggen på det lokala rådet om dessa börjar bli högljudda...
Sannolikt är de legosoldater så den absoluta huvudparten av Mercanas styrkor är hyrsvärd. Min gissning är att Mercana köper in flera små kompanier som de sedan trycker ihop till en större styrka. Detta lär sänka effektiviteten något men det minskar också risk för uppror bland syrkorna...i alla fall samlade sådana.
låter klokt:)
Fogde får bli titeln, lagom för att kunna fyllas med passande innehåll. Stadsfogde i Barbuna och Aguzmor, Hamnfogde i Slånbärsvik.gtjorgo skrev:Ja detta bör förtydligas på något vis. Min tanke är att halvlängdsmännen är få men gott sedda av tretorningarna då de tar liten skatt, har få trupper på ön samt oftast tar öbornas sida i en handelskonflikt. Guvernören (tänker här funktionen snarare en den faktiska titeln...vad kan halvisar tänkas kalla dem?) lär vara utsett av Sanzas byråd och är sannolikt en halvlängsdman. Det kan även vara fallet i Aguzmohr och Barbuna men inte nödvändigtvis. Söderlänningarna kanske har ett adelsråd och Barbuna någon typ av råd bestående av saltbrytarna och gruvlagens förmän? Kanske finns likväl en guvernör från Sanzas för dem som sitter å veto?
Kanske tillochmed specialiserat mot Hamnfogde?
Slussmurare?gtjorgo skrev:Kul du gillart
Den är bra. Kanske inte fullt så aristokratisk dock? Men jag gillar härledningen till frimureri
Det låter rätt. Alla klomellier gillar klomuller.gtjorgo skrev:De gillar inte är någon stör klomullerna men de kan inte jaga bort alla från ön då det innebär krig mot Sanzas, Hisskov och Acvonteriddarna samt deras allierade. Därtill så skulle det vara kontraproduktivt då ett sådant krig skulle utkämpas på ön vilket stör djuren. Sedan är tretorningarna och Anovaniterordern inte särskilt aggresiva mot djuren. De vet bättre än så. Även Hisskov använder klomuller och vill inte störa djuren i onödan och sanzas undviker ju i regel att bryta tabun. De enda som eventuellt kan störa djuren är ju de eventuella pirater (dvs inte triskerna denna gång) som sägs härbärgera i dolda vikar på öns sydsida. ( Visst har dessa diskterats?:) )
Pirater på en del av sydkusten har diskuterats, gömmer sig i gamla jordiska "reden" och stör handeln på södra Jaggarack. Så mycket mer än det är dock inte sagt.
Jag gillar iden med piraterna. Dessa kan eventuellt ha en lång historia eller så är de en nyare realitet. Kanske någon rest från en hisskovitisk internkonflikt som sedermera fått "rekryter" från olika delar av unionen.
Svarar i eget inlägg.gtjorgo skrev:Jag gillade också Torquemadas förslag på tillsättning av "guvernör". Vi spikar Förpaktaren tycker jag:)
Ledaren för söda styrkan och Förpaktaren bör vara två olika. En militär (ofta kondottiär) och en civilist.
Toppen
Perfekt lösning! Vargmännen är skattskrivna i Aguzmor. Hur det blev så återstår att tänka ut...gtjorgo skrev:
Folkräkningskontoret ja. De kan behöva räkna om lite...
Någon typ av "halvlängsdmanna street-smartness" lär ligga bakom:)
Precis. Vilka kan dessa pirater tänkas vara? Tror jag tänkte mig trisker ursprungligen men det passar kanske bättre med helt statslösa pirater av blandad härkomst?gtjorgo skrev:ja, vi lär även behöva dra in piraterna på tretorningen i mixen
Idag är de statslösa tycker jag. Alla andra skäms för dem. Grunden får gärna vara jorer (se ovan min ide om hisskovitisk grund) men en del trisker lär hittas bland dem. Stor konkurrens med huskarlar från triskerätterna lär jag tänka mig....samt av och till samarbeten.
Då tycker jag vi spikar det, att isthumfolket är bra på att bygga båtar. Och de lär använda klomuller som dragkraft för en del av dessa. Militära stridstorn på ryggen av klomuller ser jag före mig som främst något triskerna och mercanierna använder.gtjorgo skrev:Det är inte omöjligt. Små smidiga och som kan dras korta sträckor av klomuller vid behov?
Trisker och Mercanier lär vara de största användarna av plattformarna/tornen även om det nog förekommer hos de andra med.
Torquemada verkar samtycka.gtjorgo skrev:Inte alls dumt...funkar det för dig Torqemada. Hisskoviterna har också en del pålade hus men de lär ju tagit inspiration av varandra?