ErebAltor.se

JAG FÅR GÅSHUD!

Otvin ni får spela vidare lite fortare så att vi får se lite raner i färd med att sprätta upp den paratornska skökan!

Frågan om kvinnor är mycket intressant. Endast ranska kvinnor kan föda raner, men är de MER än så. Är de kapabla att försvara sina gårdar? Tas deras kompetens i beaktande.

Gillar master Fafnir!

Angående ranska kvinnor tycker jag foljande text ger en fin inblick i deras duglighet: http://www.erebaltor.se/wiki/Ransard#Samh.C3.A4lle

mjo, kvinnorna vandrar nog inte upp på berget och inväntar gripen... Men hur kommer dom till Aesirs hallar? eller vad händer dem efter döden?

gtjorgo skrev:ypperligt!

Apropå manligt De ranska kvinnorna har som vi kan läsa en framskjuten position. Kan man tänka sig att även ärbara av detta kön beger sig mot Berget för att möta sitt öde eller är detta förbehållet krigarna inom kulturen, här då männen?

Inte för att förringa Ranska kvinnor, ty som Ransarder Rimmen säger "...endast kvinna Ransardfoster bär", men jag skulle nog vilja påstå att det är förbehållet krigarklassen.

Däremot kanske de Ranska kvinnorna har en egen rit inför sin stundande död?

Sopodlare skrev:
...Frågan om kvinnor är mycket intressant. Endast ranska kvinnor kan föda raner, men är de MER än så. Är de kapabla att försvara sina gårdar? Tas deras kompetens i beaktande.

Fafnir skrev:mjo, kvinnorna vandrar nog inte upp på berget och inväntar gripen... Men hur kommer dom till Aesirs hallar? eller vad händer dem efter döden?

Klart de är kapabla att försvara sina gårdar. Många kanske är "skolade" i krig även om de inte deltar. Taktikfärdigheter för att organisera gården i händelse av ett anfall?

En Ransk kvinna kanske kommer till Aesgar om hon fött en son.

Eller så finns det någon slags limbo som hon kommer till fram tills att hennes förstfödde son kommer till Aesgar då hon gör honom sällskap.

Kanske någon form av rit där modern lämnar över gården till sin dotter eller till sin sons maka på sin dödsbädd och därefter gjort sig förtjänt av en plats i festhallarna.


//M

Kan det tankas att de ranska kvinnorna på något vis minns den gudinna vastnargurerna vande ryggen for så lange sedan, Nahriguhr - alla narguriska folks ursprung, och i doden offrar sig till henne?

Kvinnorna anar att gudinnan fortfarande finns (vilket hon gor) och fruktar att hon engång skal straffa ranerna (och alla andra vastnargurier for den delen) for deras brott. For att vara på den sakra sidan, och se till att de ranska mannen i efterlivet hamnar dar de fortjanar hos den store Wòdur, offrar kvinnorna sig till den gamla gudinnan. Ranerna minns de heliga tjarnen som engång ansågs vara gudinnans hemvist och hit soker deras kvinnor sig mot livets slut (nar de ej langre ar fruktsamma och kan bara fram starka raner till livet?) - barandes på tunga stenar for att sedan alldrig mer synas till...!

Bara en ide Fafnir, for dig att anvanda, modifiera eller forkasta!

Vore dock kul med någon slags koppling till den gamla narguriska kulturen hos ranerna, antingen har eller någon annan stans...

Hmmm, intressanta tankar. Jag leker med tanken på att låta Naerikyrha, Wodurs moder, den visa källan, de tre ansiktenas gudinna vara de ranska kvinnornas beskyddare och ledsagare.

Men...hur ser efterlivet ut hos kvinnorna? Hur såg det ut i asatron?

Männen får supa och slåss utan hejd... Gör kvinnorna dem där sällskap eller når de ngt annat stadie?

Att föräras efterlivet bygger nog riktigt på hur många krigare hon framfött och med vilken ära och stolthet hon håller familjen och klanen i livet...

Vill nog att kvinnans eget arbete premieras trosmässigt. Det ranska samhället ser jag som ett mycket jämställt samhälle, när det handlar om hur arbete värderas (så länge man är ran).

De ranska stridsmännen måste ha backning från de ranska kvinnorna, och eftersom hon har så många underlydande sarder så behöver hon aldrig ses ned på. Hon gör det arbete hon är bra på, utan att knota, utan att klaga, så som en ransk man går in i striden.

gtjorgo skrev:Det står inte mycket mer än att dvärgarna ( Küldres) hjälper till och att korståget överraskar Timora som faller. "Korsfararna" besegras senare vid Heriklos vad, det ges dock inga detaljer om detta enbart är Palinoriska styrkor som besegras eller om deras paktbröder från Küldres deltar i nederlaget.

Vad har för övrigt Ransard för relation till Küldresdvärgarna nuförtiden? Hatisk, starkt misstroende eller indifferent? Dvärgarna kanske är ännu mera avogt inställda till Vortigerns folk då hela Timolerien nu ockuperas av ranernas styrkor? Fanns/finns något av intresse för Küldres att hämta i området eller var/är man mera intresserad av att näpsa till de sturska ranernas expansionslusta? Kanske var Küldres egentligen aldrig i klinch med ranerna utan egentligen bara i konflikt med Timoras nybyggare, konflikten med ranerna blev möjligtvis en bieffekt av detta?

Då källorna är sparsamma så är jag öppen för förslag. Jag länkar också in till min beskrivna relation dvärgar/raner: http://www.erebaltor.se/wiki/Ransard#Dv.C3.A4rgar
Detta har jag baserat på just dvärgarnas inblandning i soltåget... Men det är ännu inte hugget i sten om vi kommer på ngt fränare

Sopodlare skrev:Vill nog att kvinnans eget arbete premieras trosmässigt. Det ranska samhället ser jag som ett mycket jämställt samhälle, när det handlar om hur arbete värderas (så länge man är ran).

De ranska stridsmännen måste ha backning från de ranska kvinnorna, och eftersom hon har så många underlydande sarder så behöver hon aldrig ses ned på. Hon gör det arbete hon är bra på, utan att knota, utan att klaga, så som en ransk man går in i striden.

Väl skrivet. Just så. Hon gör det som förväntas av henne för att hon är född till det, och det är inte lite det... Ska försöka börja plita lite på deras beskyddande guddom under kvällen

Testar ett förslag på Aesirtrons skapelsemyt. Postar det även i Aesirtråden...


I begynnelsen fanns urkällan omgiven av kaos, mörker, kyla och eld i ständig strid och förändring. Ur källan steg ordning, ljus och visdom. Den tog formen av en kvinna och kallades Nærikyrha.
Runt henne skapades världen. Bergskedjor reste sig, skogarna bredde ut sig och slätterna täcktes av gräs. Ur urkällan steg floder, hav och sjöar. Nærikyrha gladdes. Hon dansade i skogarna, lekte i bergen och viskade med vindarna. Så födde hon en son. Hon lät honom ta del av urkällans visdom och gav honom namnet Wòdur. Hon var nu Wòdurs moder. Hon tog sig sedan skepnaden av Inaishra och låg hos honom. Hon var nu hans älskarinna. Hon lät sig sedan födas som Narja. Hon var nu hans syster, hans dotter och hans maka. Hon är begynnelsen, nuet och morgondagen. Hon är modern, älskarinnan och systern. Hon är alltings ursprung.

Fafnir skrev:Då källorna är sparsamma så är jag öppen för förslag. Jag länkar också in till min beskrivna relation dvärgar/raner: http://www.erebaltor.se/wiki/Ransard#Dv.C3.A4rgar
Detta har jag baserat på just dvärgarnas inblandning i soltåget... Men det är ännu inte hugget i sten om vi kommer på ngt fränare

Låter bra i mina öron.

Skall jag tolka det som att sarderna besitter sina landområden från ca 900 f.O
Jag funderar på hur stora områden dom besitter och hur mäktiga dom är fram tills dess ranerna anländer.

Kartlagt Ransards utbredande med undantag av Saphyna...

Sardland ca 800 fO
Ranland ca 660 fO

Ransard ca 12-24 eO
Ransard 24-130 eO
Ransard ca 130-510 eO
Ransard ca 510-550 eO
Ransard ca 550-605 eO
Ransard ca 605 eO-Nu


samlade galleriet:http://img12.imageshack.us/gal.php?g=sa ... a800fo.jpg

(hoppas jag lyckades lista ut hur imageshack funkade nu...)

Fafnir skrev:Skall jag tolka det som att sarderna besitter sina landområden från ca 900 f.O
Jag funderar på hur stora områden dom besitter och hur mäktiga dom är fram tills dess ranerna anländer.

Vad som engång skrevs om Ransards tidigaste historia och som finns wikifierat: viewtopic.php?p=16325#16325

Samma karta som i övanstående länk men med några platsnamn (som alldrig kommenterats...): http://img254.imageshack.us/img254/6343/sard.jpg

Om de narguriska folkens invandring till Kard (som skrevs för länge sen och behöver putsas lite): http://www.erebaltor.se/wiki/Fj%C3%A4rd ... vandringen

Utöver detta har inte jag tänkt så mycket men lämnat det till dig Fafnir! Men jag tycker det du skrivit om hur ranerna en tid kämpade i den sardiske kungens(?) tjänst borde indikera att Sardland varit ett välde som varit fullt kapabelt att växa fram och existera på åtminstonde delvis eget bevåg. Från ca 730 fO till 12 eO fanns som känt belgotherna i norr och narimerna existerade som självständigt folk/kultur i nordöst från ca 550 fO tills 515 eO. Det geografiska område som 176 eO blev riket Timolerien var rimligtvis utanför sarderna kontroll, förmodligen även andras (narimer, palinorer, svartfolk m.fl.?).

Fafnir skrev:Kartlagt Ransards utbredande med undantag av Saphyna...

Ser mycket tjusigt ut, särskilt med kartbakgrunden från EA-boxen (som väl nu inte borde skapa några upphovsrättsliga problem?)!

Ser mycket tjusigt ut, särskilt med kartbakgrunden från EA-boxen (som väl nu inte borde skapa några upphovsrättsliga problem?)!

Det kan nog inte uteslutas. Se det som bara en arbetskopia. Vid tillfälle tänkte jag kopiera det hela själv medelst ljusbord och tuschpenna. Nu sitter jag ju dessvärre inte på vare sig det, scanner eller skrivare hemma och i studion är det alltid massor att göra (ligger fortfarande en halvfärdig grip där och väntar )