ErebAltor.se

Tillägg:

Som (självpåtaget) ansvarig för övergripande handel i Ereb skulle jag vilja pusha för Berendiskt spannmål till Stabul. Stabul har enligt wikin 200 000 invånare, i konkurrens med Tricilve Erebs största stad. Staden kräver givetvis enorma mängder spannmål och Berendien torde vara en av de bästa områdena att få det ifrån, speciellt som Hynsolge har fallit ifrån de senaste åren.

Vilket gör att relationen till Krun inte bör glömmas bort helt...

Att Berendien exporterar spannmål till Krun och Stabul känns inte helt omöjligt. Dock vill jag bara infoga att det enligt någon gammal Sinkadus (kommer inte ihåg vilket nummer) är Arkhaz som har runt 200.000 inv och är Erebs största stad. Jag tänker mig iofs att även Stabul är en stor stad med tanke på dess viktiga roll och dess historiska betydelse. Sen så kan man tänka sig att det mesta av Kruns spannmålsproduktion och importen från andra Golwyndaländer går till Arkhaz, medan Stabul främst får spannmål från Caddo och då även Berendien.

Så jag tänker också. Välbevakade karavaner som fraktar små men värdefulla varor. Cerevallierna behöver inte ens vara de huvudsakliga
handelskontakterna utan det kan röra sig om akrogaliska handlare som besöker Lîrvella och andra mindre stadstater i södra Cereval.

Jag ser nog helst att det mestadels rör sig om varor från Cereval som ibland även kompletteras med produkter från nordvästra akrogal. Varor som kamsunskt pappir fraktas nog med fördel via Furgia vidare till Stabul och in i Kopparhavet. Nää Ghazams förslag på mer udda cervaliska varor, som drakäggskal och trollnaglar osv, är rätt väg att gå. Sen så ser jag ju gärna att månsilvret revideras och görs mer användbart i Ereb, som det är nu är det ju bara en cervalisk parentes. Sen så skulle det ju kunna vara den viktigaste produkten för leden och ge namn åt den... "månsilverkaravanen"/"månsilverleden" låter väl inte helt fel. Men jag vet sedan tidigare att det är lite kontroversiellt att fundera över månsilvrets roll.

Mikael skrev:

Regil skrev:Tillägg:

Som (självpåtaget) ansvarig för övergripande handel i Ereb skulle jag vilja pusha för Berendiskt spannmål till Stabul. Stabul har enligt wikin 200 000 invånare, i konkurrens med Tricilve Erebs största stad. Staden kräver givetvis enorma mängder spannmål och Berendien torde vara en av de bästa områdena att få det ifrån, speciellt som Hynsolge har fallit ifrån de senaste åren.

Vilket gör att relationen till Krun inte bör glömmas bort helt...

Du menar Arkhaz.

Sedan antar jag att det var den negativa klangen som ordet arrogant kan avge som du upplevde som rasistisk. På pro-feliciska uttrycks samma sak som att felicerna är trygga i sig själva, självständiga, går sina egna vägar, stolta över sin historia och lyckönskar andra folk (utom halvfolken) i deras strävan att bli lika framgångsrika och civiliserade som kimzonerna.

Spannmålstrad från Lindaros till Krun - check! Bra, här har vi en trad som felicierna mer än gärna jävlas med (tänk snabbgående piratgalärer i bakhåll vid Gerlikk-arkipelagen). Spannmålstraden mot Krun ger ytterligare tyngd till Berendiens ekonomiska livsnerv (vägen Entika-Kandra-Lindaros) som tidigare enbart gick mot väster på min mentala karta. Bra!

Jag tycker att det ligger mycket i Mikaels definition av det feliciska kynnet. Man kan ju jämföra med grekernas syn på omvärlden, alla andra var barbarer eftersom de inte var hellener...

Ghazam skrev:Från den här tiden härstammar de hjärtliga kontakterna mellan länderna och får sin ceremoniella form (dessa ceremonier är tämligen ustuderade och jag tänker mig här någon form av nästan rituella kontakter a la mellan handelshusen i Bingtown och det mystiska folkslaget the Rain Wild Traders i Robin Hobbs 'Ship of Magic').

Mycket illustrerande inspiratinskälla!

Ghazam skrev:Under det andra århundradet efter Odos födelse knyter man från berendiskt håll en viktig kontakt med dvärgarna i Nidabergen i och med anläggandet av kolonin Torsborg. Alverna anser dock att detta inte är helt lyckat. Den berendiska drottningen Nevinanda står inför ett svårt val men övertalas av sina militära rådgivare att landet behöver dvärgarnas vapen. Alverna ser detta som att man indirekt stöder våldtäkten på naturen i och omkring Torsborgs skogar och man drar tillbaka sin ambassadör från Entika. Kontakterna med Landori förblir fortsatt goda, men kommer aldrig mer att bli så kamratliga som på Limondias av Skogens tid. För mer information, se kontaker med alverna på wikin.

Nu är ju inte de nargurisk-alvisk-dvärgisk-berendiska relationerna helt utvecklade än men vi vet att berendierna färdas med flodbåtar upp Leipterfloden till (sin koloni) Torshem och att detta sker med alvernas tillstånd/godkännande.
Berendiernas handel med dvärgarna var säkert inget alverna gillade men någon skövling av naturen kring Torsborg förekom alldrig. Området söder om Nidapasset gavs för mycket länge sen till de narguriska ovaterna och det var med dessa berendierna förhandlade om grundandet av sin koloni.
Men att faktisk berendierna började handla med dvärgarna känns som helt logisk till de avsvalnande kontakterna mellan Berendien och alverna. Någon allvarlig incident kanske också utspelade sig och det hela slutade med att alvernas utsända vid hovet i Entika drogs tillbaka. Berendierna tilläts dock använda sin rätt att färdas på floden.

Ghazam skrev:De vänliga relationerna länderna emellan får sig dock en knäck då dermanierna erövrar Felicien. Trots rop på bistånd förblir Berendien passivt under hela den dermanska konflikten och detta ses som en av anledningarna till att felicierna gick till angrepp mot Berendien år 344.

Relationerna borde också ha börjat försämras tidigare då Felicien redan på 200-talet grundat kolonier i Soluna och den slavhandeln som här blev en av versamheterna gillades nog inte av de LV-trogna i Berendien. Nu var kanske inte dessa så stärka i landet än men om jag tolkar dig rätt så fanns missionärer i landet tidigt (hur UG ställde sig till slavhandel vet vi dock inte, eller?).
Felicierna kan dock trots sin arrogans ha sett sig tvingade att be berendierna om hjälp under ocupationen men då de inte fick någon avslutades de fåtaliga kontakterna som fanns mellan länderna

Ghazam skrev:Under soltågen mot bl a Efaro användes berendiska hamnar som underhållspunkter för solriddararméerna. Närheten till Berendiens kornbodar var något som utnyttjades av solfararna och caddiska och erebosiska köpmän upptäckte på så sätt denna lukrativa marknad i centrala Kopparhavet. Berendien drogs sålunda tätare in i det nätverk av handel som idag är etablerat i länderna runt Kopparhavet.

Passar utmärkt med soltågstankarna!

Ghazam skrev:Genom inträdet i den Lysande Vägens gemenskap öppnades många dörrar och man ger skenet utåt att vara en i det närmsta helt omvänd region, allt för att vara bundis med zoraker och kardier. Man deltar gärna i farsegels turneringar och skickar delegationer till Ekeborg och Pendon, alltför att knyta vänskapsbanden med grannarna i väst.

Ett bra sätt att omtala förhållandet mellan UG och LV utan att gå i detaljer som inte avklarats än.

Avs karavanerna så är det också så att segeltraderna får konkurrens just mellan östra Kopparhavet och ländern mellan Mastika Agga och Lirvella. Trots att karavanerna färdas kortare sträcka per dag undviker man lååånga rundseglingar och tidmässigt tror jag inte man vinner på att ta båten. (Det samma kan sägas karavanleden Atrema - Mastika Agga.) När det sedan gäller säkerhet så kan kanske båtvägen längs civiliserade länder vara tryggare än inlandsvägar i obyggden, trots pirater och stormar då och då. Bekvämlighet borde dock vara en fördel för båtresenärerna.

Jag tycker inte Berendien skall ha slavar. Folket befriades en gång från de GG:s slaveri av de UG, så slaveriet är sedan länge avskaffat...tycker jag.

vije skrev:Själv hade jag tänkt mig ett litet berendiskt handelshus i Mirhamn i Mirel... Det är ganska rejält långt borta, men jag tänkte mig tunga vete- och tobakskaravaner upp till Bhu-Mir vid Mefamirs sydöstra strand och sedan båttransport till Mirhamn. Från Mirel är det främst vildeld som man är ute efter (ett bra ämne att ha i bakfickan mot feliciens flotta?) Givetvis kommer annant med på köpet; hampa och skinn och vad man nu kan tänkas handla med nargurerna i Bhu-Mir.

Vad tros? Att frakta vete över land är säket ingen picknick. Kanske med rejält tungt tornpackade mammutar? Eller med gaur-horder som sedan slaktas i Bhu-Mir...

Jag namngav ett berendisk handelshus för länge sen som verksamma i Trasimo-området i sydvästra Nargur; Norderebiska kompagniet. Kan detta vara det samma?

Om inte mammutar så möjligtvis saktmodiga stäpphörningar med kraft att dra fyra vagnar i rad?

Ghazam skrev:Spannmålstrad från Lindaros till Krun - check! Bra, här har vi en trad som felicierna mer än gärna jävlas med (tänk snabbgående piratgalärer i bakhåll vid Gerlikk-arkipelagen). Spannmålstraden mot Krun ger ytterligare tyngd till Berendiens ekonomiska livsnerv (vägen Entika-Kandra-Lindaros) som tidigare enbart gick mot väster på min mentala karta. Bra!

Mycket bra!

birkebeineren skrev:

Nu är ju inte de nargurisk-alvisk-dvärgisk-berendiska relationerna helt utvecklade än men vi vet att berendierna färdas med flodbåtar upp Leipterfloden till (sin koloni) Torshem och att detta sker med alvernas tillstånd/godkännande.
Berendiernas handel med dvärgarna var säkert inget alverna gillade men någon skövling av naturen kring Torsborg förekom alldrig. Området söder om Nidapasset gavs för mycket länge sen till de narguriska ovaterna och det var med dessa berendierna förhandlade om grundandet av sin koloni.
Men att faktisk berendierna började handla med dvärgarna känns som helt logisk till de avsvalnande kontakterna mellan Berendien och alverna. Någon allvarlig incident kanske också utspelade sig och det hela slutade med att alvernas utsända vid hovet i Entika drogs tillbaka. Berendierna tilläts dock använda sin rätt att färdas på floden.

Ditt förslag om "en allvarlig incident" låter bra, och känns som en bättre anledning till att relationerna med alverna försämrades än att man från berendisk sida utvecklade kontakter med dvärgarna. Tål att grunnas på. Förslag på vad som kan vara denna incident?

Mikael skrev:

Avs karavanerna så är det också så att segeltraderna får konkurrens just mellan östra Kopparhavet och ländern mellan Mastika Agga och Lirvella. Trots att karavanerna färdas kortare sträcka per dag undviker man lååånga rundseglingar och tidmässigt tror jag inte man vinner på att ta båten. (Det samma kan sägas karavanleden Atrema - Mastika Agga.) När det sedan gäller säkerhet så kan kanske båtvägen längs civiliserade länder vara tryggare än inlandsvägar i obyggden, trots pirater och stormar då och då. Bekvämlighet borde dock vara en fördel för båtresenärerna.

Håller med.

Jag tycker inte Berendien skall ha slavar. Folket befriades en gång från de GG:s slaveri av de UG, så slaveriet är sedan länge avskaffat...tycker jag.

Det stämmer med min bild också. Jag spånar just nu på exakt hur feodalismen ter sig i Berendien, särskilt efter att ha läst Regils utmärkta beskrivningar av tillståndet runt Faltrax, och funderar på om inte Berendien har en historia därvidlag som något liknar den svenska, d v s många självägande skattebönder. En sorts feodalism-with-a-friendly-face, ungefär. Detta kan ju vara ett resultat av aversionen mot slaveri (att inte livegenskapen utvecklades till lika hårda bojor som i delar av Kardien).

birkebeineren skrev: Jag namngav ett berendisk handelshus för länge sen som verksamma i Trasimo-området i sydvästra Nargur; Norderebiska kompagniet. Kan detta vara det samma?

Absolut!
Jag tänkte också att även om Berendien inte handlar med slavar så kan man säkert göra god vinst med slavhandel till felicierna. Dom betalar säkert bra för mirelisk vildeld också. En liten hemlig och ljusskygg sidobusiness således för Norderebiska kompagniet?

Jag behöver en ung berendisk trubadur, den hetaste underhållaren i Ekeborg för tillfället.

Vad heter han?
Vad spelar han?
Varför är han i Kardien?

Självfallet är han mycket framgångsrik bland damerna (som musiker har varit i alla tider), särskilt som Berendier är bättre på att charma en dam än echter (jag tänker mig förhållandet tråkig svensk vs grekisk strandraggare. Echten är någon att hålla i handen när det blåser höstvindar, men inte så skolade raggningens ädla konst.)

Och jag skulle behöva veta om det har fastställts var floden Leipter mynnar ut (öst eller väst om Tolanhalvön?)? Flodbåtshandeln på Leipter, som det beskrivits i Torshem-modulen, gäller den fortfarande, eller tar karavaner landvägen mot Nidapasset?

Grisodlar'n skrev:Och jag skulle behöva veta om det har fastställts var floden Leipter mynnar ut (öst eller väst om Tolanhalvön?)? Flodbåtshandeln på Leipter, som det beskrivits i Torshem-modulen, gäller den fortfarande, eller tar karavaner landvägen mot Nidapasset?

Jag tror vi slutligen har enats om att Leipter mynnar ut öster om Tolan. ( )

Flodbåtar fraktar absolut handelsvaror upp till Torsborg tycker jag, och här lastas de om till eventuell vidare färdsel mot dvärgriket i Nidabergen eller ännu längre norrut. Karavaner upplängs Leipter kan följa "Vandringsleden" (i översättning från en urgammal alvisk benämning) men det är mycket enklare med flodbåt.

Egentligen borde det ligga någon slags hamn/tull/by just vid Leipters mynning då vi också har diskuterat detta område som utgångspunkt for en handelstrad österut genom Grynnerpasset och mot Masevabukten. Enligt kartan befinner vi oss på Landoriskt territorium men alverna tillåter förslagsvis berendierna att kontrollera färdseln från exempelvis en ö i floddeltat, kanske en gammal jorisk befastning och/eller ett tornbygge från tidig berendisk historia (riket Berendia?) när relationerna med alverna var mer nära?

birkebeineren skrev:

Grisodlar'n skrev:Och jag skulle behöva veta om det har fastställts var floden Leipter mynnar ut (öst eller väst om Tolanhalvön?)? Flodbåtshandeln på Leipter, som det beskrivits i Torshem-modulen, gäller den fortfarande, eller tar karavaner landvägen mot Nidapasset?

Jag tror vi slutligen har enats om att Leipter mynnar ut öster om Tolan. ( )

Flodbåtar fraktar absolut handelsvaror upp till Torsborg tycker jag, och här lastas de om till eventuell vidare färdsel mot dvärgriket i Nidabergen eller ännu längre norrut. Karavaner upplängs Leipter kan följa "Vandringsleden" (i översättning från en urgammal alvisk benämning) men det är mycket enklare med flodbåt.

Egentligen borde det ligga någon slags hamn/tull/by just vid Leipters mynning då vi också har diskuterat detta område som utgångspunkt for en handelstrad österut genom Grynnerpasset och mot Masevabukten. Enligt kartan befinner vi oss på Landoriskt territorium men alverna tillåter förslagsvis berendierna att kontrollera färdseln från exempelvis en ö i floddeltat, kanske en gammal jorisk befastning och/eller ett tornbygge från tidig berendisk historia (riket Berendia?) när relationerna med alverna var mer nära?

Stämmer!
... och instämmer, bra förslag!

Ny karta är på G när spelis finner tid.

birkebeineren skrev:

Grisodlar'n skrev:Och jag skulle behöva veta om det har fastställts var floden Leipter mynnar ut (öst eller väst om Tolanhalvön?)? Flodbåtshandeln på Leipter, som det beskrivits i Torshem-modulen, gäller den fortfarande, eller tar karavaner landvägen mot Nidapasset?

Jag tror vi slutligen har enats om att Leipter mynnar ut öster om Tolan. ( )

Flodbåtar fraktar absolut handelsvaror upp till Torsborg tycker jag, och här lastas de om till eventuell vidare färdsel mot dvärgriket i Nidabergen eller ännu längre norrut. Karavaner upplängs Leipter kan följa "Vandringsleden" (i översättning från en urgammal alvisk benämning) men det är mycket enklare med flodbåt.

Egentligen borde det ligga någon slags hamn/tull/by just vid Leipters mynning då vi också har diskuterat detta område som utgångspunkt for en handelstrad österut genom Grynnerpasset och mot Masevabukten. Enligt kartan befinner vi oss på Landoriskt territorium men alverna tillåter förslagsvis berendierna att kontrollera färdseln från exempelvis en ö i floddeltat, kanske en gammal jorisk befastning och/eller ett tornbygge från tidig berendisk historia (riket Berendia?) när relationerna med alverna var mer nära?

Ok, men det innebär att handelsmän måste antingen segla runt Tolanhalvön (och ha turen att undvika alla feliciska kapare). Eller tar de helt sonika landvägen till denna hamn/tull/by först, för att sedan ta sig uppför Leipter?

När jag kollar på kartan över skogsområden i Monsterboxen (bok 1-kampanj, s. 22) så finns det två mindre skogspartier mellan Landori och Nargurs skogar. Kan de inte ha tänkt att dessa är Järnskogen och Gamla skogen (Torshemskartan), eller är jag ute och cyklar?

Grisodlar'n skrev:Ok, men det innebär att handelsmän måste antingen segla runt Tolanhalvön (och ha turen att undvika alla feliciska kapare). Eller tar de helt sonika landvägen till denna hamn/tull/by först, för att sedan ta sig uppför Leipter?

Berendiska och Hynsolgiska handelsmän tar sig nog sjövägen till omlastningsstaden vid Leipter.

Övriga kan segla till Atrema eller Entika och sedan ta sig landvägen över Tolan. (tex Entika-Kandra-Lindaros).

Sedan tror jag att innan felicierna började med kaparbrev för 10-20 år sedan så for man runt Tolan.

Det är också viktigt att inte överdriva den lilla kolonin Torshems betydelse. Den är nog viktigast för just Berendien. Övriga följer nog oftast traden från Atrema väster om Nidabergen?

(Hynsolge och Krun kan få liknande dvärgvaror från Grynnerbergen antar jag. Klanen Aidne/Mörkrets berg förser västra Kopparhavet.)

En framtida karta kommer troligen också ge möjlighet till vissa flodtransporter genom bitar av Berendien.

Grisodlar'n skrev:Ok, men det innebär att handelsmän måste antingen segla runt Tolanhalvön (och ha turen att undvika alla feliciska kapare). Eller tar de helt sonika landvägen till denna hamn/tull/by först, för att sedan ta sig uppför Leipter?

Mikael ger bra svar på dessa funderingar. Denna utgångspunkt for karavaner och flodbåtar uppe i nordöst ger också Lindaros som närmaste stora handelstad en tydligare roll.

Grisodlar'n skrev:När jag kollar på kartan över skogsområden i Monsterboxen (bok 1-kampanj, s. 22) så finns det två mindre skogspartier mellan Landori och Nargurs skogar. Kan de inte ha tänkt att dessa är Järnskogen och Gamla skogen (Torshemskartan), eller är jag ute och cyklar?

Tycker egentligen att de som ritade kartorna i Monsterboxen var ute och cyklade eftersom de konsekvent vägrat folja landgränser och tidigare kartor (lite överdrivet). De två skogarna på s.22 hamnar uppe i bergen och skulle kunna vara de från Torshem men detta innebar ändringar av Spelknepes kartor, vilket dock kanske skulle kunna göras då dessa heller inte helt följer Torshem-modulens något beskurna kartor.
En beskrivning av geografin kring Torsborg skulle nog behövas...

Mikael skrev:Det är också viktigt att inte överdriva den lilla kolonin Torshems betydelse. Den är nog viktigast för just Berendien. Övriga följer nog oftast traden från Atrema väster om Nidabergen?

Precis så, åtminstonde om inte mitt konstruerade Trasimo skal ramla ihop.

Landvägen Entika-Kandra-Lindaros har blomstrat under hotet från de feliciska kaparna, men var viktig (framför allt inhemskt) innan dess.

En liten köping/hamnstad vid Leipters mynning torde vara logisk. Är detta;

1) En berendisk koloni?
2) En fristående statsstat?
3) En torshemsk koloni, styrd av Torsborgs råd?
4) Annat alternativ?

Snart är Nationella Provens tid över, och då kommer det mera Berendien. Kan man lägga upp egna bilder här? Hur gör man det? Jag har nämligen varit på besök i ett vårligt Lardamendrien och hade kameran med mig!