ErebAltor.se

Jag kollar och återkommer:-)

Så här står det i wikin:

Ursprunget till Garrika kan spåras till den solvandrerska som var en av Lysande Vägens första missionärer i Klomellien och som grundade ett solkloster som fortfarande existerar på Serafudden på Jaggaracksjöns östra sida. S:ta Inneda hade från Aidne kommit till de fiskande yoleviterna för att berätta om Odos lära bland jorerna i norr. Ljuset spreds med framgång och snart var de etinstrogna många längs kusten av Yolev.

S:ta Inneda ville dock inte slå sig till ro med detta och sökte sig längre in i landet och kom till den stora Jaggaracksjön. Den spridda befolkningen som fanns här hade lidit svårt under styret av magikerna på Diamor, men hela den ön hade ett tiotal år tidigare förintats av eld. Många etinstrogna i Klomellien har senare sett detta som ett Etins straff mot magiker som ägnade sig åt svart magi, men S:ta Inneda såg det inte som något annat än en gudagiven möjlighet att ge liv åt ett sårat land. Ute på en brant och hög udde invid sjön grundade hon 197 e.O. ett solkloster vigt åt solserafen Erfavel – Livgivaren. Härifrån kom hon med sina solnunnor att sprida kunskap och livsglädje (detta gick hand i hand enligt Inneda) i Klomelliens inre. Mörkertiden kunde nu på allvar lämnas.

Åtminstone enligt LV så var alltså magikernas undergång i staden Joraga på ön Diamor 186 eO (Första Magokratin som vissa lärde kallar perioden) starkt bidragande till att många jorer i södra Klomellien nu vände sig till Etin och lyssnade till profeten Odos budskap.

Förslag på landhöjningar (blå) och sankmark (orange) kring jaggaracksjön och övre (södra) Maure

birkebeineren skrev: ↑2022-11-03 10:57 Så här står det i wikin:

Ursprunget till Garrika kan spåras till den solvandrerska som var en av Lysande Vägens första missionärer i Klomellien och som grundade ett solkloster som fortfarande existerar på Serafudden på Jaggaracksjöns östra sida. S:ta Inneda hade från Aidne kommit till de fiskande yoleviterna för att berätta om Odos lära bland jorerna i norr. Ljuset spreds med framgång och snart var de etinstrogna många längs kusten av Yolev.

S:ta Inneda ville dock inte slå sig till ro med detta och sökte sig längre in i landet och kom till den stora Jaggaracksjön. Den spridda befolkningen som fanns här hade lidit svårt under styret av magikerna på Diamor, men hela den ön hade ett tiotal år tidigare förintats av eld. Många etinstrogna i Klomellien har senare sett detta som ett Etins straff mot magiker som ägnade sig åt svart magi, men S:ta Inneda såg det inte som något annat än en gudagiven möjlighet att ge liv åt ett sårat land. Ute på en brant och hög udde invid sjön grundade hon 197 e.O. ett solkloster vigt åt solserafen Erfavel – Livgivaren. Härifrån kom hon med sina solnunnor att sprida kunskap och livsglädje (detta gick hand i hand enligt Inneda) i Klomelliens inre. Mörkertiden kunde nu på allvar lämnas.

Åtminstone enligt LV så var alltså magikernas undergång i staden Joraga på ön Diamor 186 eO (Första Magokratin som vissa lärde kallar perioden) starkt bidragande till att många jorer i södra Klomellien nu vände sig till Etin och lyssnade till profeten Odos budskap.

Det låter ju som en ganska rimlig orsak. Därtill att områdena närmast Joraga oftast var de som konverterade. På vilket vis led folket i närheten under Joragas magiker?

Förslag på utsträckningen av Brända jorden och Månulvarnas härjningar kring 250talet.

gtjorgo skrev: ↑2022-11-03 12:17 Förslag på landhöjningar (blå) och sankmark (orange) kring jaggaracksjön och övre (södra) Maure

Ser bra ut.

gtjorgo skrev: ↑2022-11-03 13:02 Förslag på utsträckningen av Brända jorden och Månulvarnas härjningar kring 250talet.

Månulvarna i blått och Brända Jorden i rött? De gröna korsen slag/sammandrabbningar? Gula markeringar?

Ser oavsett fint ut.

De röda pilarna är första årets plundringar och de blå pilarna är andra året.

Gula ”flammor” (skickligheten i paint var sådär:p) är platser som plundrades. Det är framförallt området runt Klorosodium, Området kring floden wemer ( både joriska utposter som ythuguhrernas), Gamla Garrika, mellersta Hisskov och templen vid gudarnas avlöpa (Kvulmsjön).


Gröna kryss är platser som motstod plundringen. Det är huvudsakligen själva staden Klorosodium, Den av Yara nystartade andra magokratin i Bosza, bönderna kring fiskebyn Yolev (under ledning av grundaren för den nuvarande konungaätten), hamurerna (efter initiala förluster (att krysset är vid Hamursraden är nog mest för att visa att detta var hamurerna som stoppar svartbloden..staden finns ännu inte), Maures mynning (en skärmytsling med joriska ättlingar från Söderlandet och Området kring Poane) samt slutligen Baxarträsket där svartfolket gav upp efter att ha blivit ansatt av mygg och lönnattacker från reptilmännen (Avsaknaden av plundrrgods bidrog sannolikt med…).

Förslag på mindre korrigering - Yolevs ledare var inte kung innan plundringen, däremot var deras släkt ledare långt tidigare.

Precis min tanke även om det inte framkom:-)
På grund av sin framgång (påstådd eller sann) kröntes ledaren till konung (eventuellt först Prinzep).

Ok, det låter bra. Med detta scenario kan det då passa att jorerna innan svartfolksinvasionen var många fler i Nagnagorodalen och i vad som nu är norra Hamur. De övergav sina gamla hem och hittade nya längre västerut i andra joriska områden kring Hisskov, Yolev, Garrika och Poane.

Efter invasionen tänker jag mig att magikerna i Bozsa och den relativt nyetablerade Lysande Vägen isldra Klomellien tävlade lite om att vinna folkets gunst genom att bistå med återuppbyggnaden efter svartfolkens härjningar. Har antytt detta kort i Bozsas historia 243 och 255-257 eO: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... magokratin

gtjorgo skrev: ↑2022-11-04 20:45 Precis min tanke även om det inte framkom:-)
På grund av sin framgång (påstådd eller sann) kröntes ledaren till konung (eventuellt först Prinzep).

Någon som har ett namn på Yolevs förste kung?

Lite senare i historien har jag namngett ett par andra:

Yolevs kung Melrik var utan tvekan galen men hann, som tur var for det övriga Yolev, avlida i sin säng 586 eO och efterträddes på tronen av sin yngre bror Ivelmar. Endast ett fåtal medlemmar av hovet vet att det under den galne kungens huvudkudde hittades en liten strimmig groda i sten.

birkebeineren skrev: ↑2022-11-05 07:01 Ok, det låter bra. Med detta scenario kan det då passa att jorerna innan svartfolksinvasionen var många fler i Nagnagorodalen och i vad som nu är norra Hamur. De övergav sina gamla hem och hittade nya längre västerut i andra joriska områden kring Hisskov, Yolev, Garrika och Poane.

I stort sätt håller jag med dig.
Mina tillägg är att Nagnagordalen ligger lite väster om Klorosodium (till stor del inne i dagens Hamur. Min tanke är att det framförallt var området runt Klorosodium som försörjde staden (samt leverenser från andra joriska överlevare från Maure och nedåt. De besatte dock även Nagnagordalen:-).
Vid attacken kring år 250 så blev dessa omkringliggande områden nästan helt utraderade. De överlevande flydde antingen mot Jaggaracksjön eller Klorosodium (för att senare följa de andra vid 283eO när försörjningen av staden visade sig vara omöjlig och attacker från svartfolk och barbarer aldrig riktigt upphörde.
Detta innebär att befolkningen flydde till det ny(åter)grundade Garrika, till Magokratin i Bosza, samt i mindre andel till dagens Hisskov och Yolev. Oklart om någon tog sig längre norrut dock? Inte omöjligt dock om än inte i betydande mängder tänker jag?

Efter invasionen tänker jag mig att magikerna i Bozsa och den relativt nyetablerade Lysande Vägen isldra Klomellien tävlade lite om att vinna folkets gunst genom att bistå med återuppbyggnaden efter svartfolkens härjningar. Har antytt detta kort i Bozsas historia 243 och 255-257 eO: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... magokratin

Det tycker jag låter ypperligt tycker jag.
Eventuellt uppstod även en liten kamp i det tysta mellan delar av den akademiska världen i området och de nyfrälsta? Detta gäller framförallt områdets magikunniga men kanske finns även ett passivt motstånd inom exempelvis de lärde i Yolev och Stangvaller klippa (Brior känns ju exempelvis inte som någon med en brinnande religiös iver)?

Kan yolevs första konung hetat Tiridates?(låter joriskt men kanske för ”pråligt” för en Yolevit?

gtjorgo skrev: ↑2022-11-05 12:56 I stort sätt håller jag med dig.
Mina tillägg är att Nagnagordalen ligger lite väster om Klorosodium (till stor del inne i dagens Hamur. Min tanke är att det framförallt var området runt Klorosodium som försörjde staden (samt leverenser från andra joriska överlevare från Maure och nedåt. De besatte dock även Nagnagordalen:-).
Vid attacken kring år 250 så blev dessa omkringliggande områden nästan helt utraderade. De överlevande flydde antingen mot Jaggaracksjön eller Klorosodium (för att senare följa de andra vid 283eO när försörjningen av staden visade sig vara omöjlig och attacker från svartfolk och barbarer aldrig riktigt upphörde.
Detta innebär att befolkningen flydde till det ny(åter)grundade Garrika, till Magokratin i Bosza, samt i mindre andel till dagens Hisskov och Yolev. Oklart om någon tog sig längre norrut dock? Inte omöjligt dock om än inte i betydande mängder tänker jag?

Vi börjar få till en rätt komplicerad historia här i södra Klomellien. Mycket att hålla reda på. Nagnagordalen väster om Klorsodium är ju dessutom skogklätt (har vi namngett denna skog, möjligen Vargskogen?) och troligtvis mer lämpad för nargurer än jorer. Även om det går en härväg byggd under Kejsardömet Jorpagnas dagar genom dalen.

Och många klorsodier blev alltså garriker. Letade upp det som skrivits här: https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=46813#p46813
Eller de blev en del av Yolev och Hisskov men inte så mycket längre norrut.

gtjorgo skrev: Det tycker jag låter ypperligt tycker jag.
Eventuellt uppstod även en liten kamp i det tysta mellan delar av den akademiska världen i området och de nyfrälsta? Detta gäller framförallt områdets magikunniga men kanske finns även ett passivt motstånd inom exempelvis de lärde i Yolev och Stangvaller klippa (Brior känns ju exempelvis inte som någon med en brinnande religiös iver)?

Precis så jag tänkt. De lärde i Yolev är ju dessutom lite egensinniga likt andra "lärda skaror" då de trots sitt litterära arv inte blev en del av Mandelorden när denna växte fram under Mörkertiden.

gtjorgo skrev: ↑2022-11-06 22:59 Kan yolevs första konung hetat Tiridates?(låter joriskt men kanske för ”pråligt” för en Yolevit?

Tiridates liknar ju lite Bitovius (Bitoviuz) i Garrika så det kan ju passa. Eller kanske Tiridatus?