På tanke på Bergendals kommentar så gick jag igenom vad som stod om Jorpagna i Ereb Altor
De centrala delarna av det forna kejsardömet har kejsardömet Jorpagna harl aldrig riktigt hämtat sig från konfluxen, trots att denna ligger nästan 1000 år tillbaka i tiden.
Vad betyder egentligen detta? Min tolkning är att det gäller det ekonomiska situationen i riket. Jordbruket är underutvecklat, handeln är begränsad och området saknar en fungerande penningekonomi med ett antal olika mynt som präglas men ingen direkt litar. Endast utländska mynt har något slags anseende.
Området är numera uppsplittrat på flera hundra små självständiga furstendömen, vars interna intriger hindarar de flesta former av centralt styre.
Det finns ingenting i dena beskrivning som hindrar eventuella riken i Jorpagnas historia, du kan till och med hävda att riket har en nominell överherre men känrna är att år 610 så ligger den verkliga makten ligger hos de lokala furstarna som kan säkert ignorera befallning från en eventuell kejsare eller kung såvida de inte är närvarande med sin krigshär. Inget centralt styre finnas alltså.
Om man gör en ungefärlig uppskattning på rikets befolkning så hamnar den på 2 miljoner eller kanske något mindre säg 1,5 miljoner. Om man antar 100 furstendömen så blir det i storlekordning 15000-20000 vilket lägger det på grevskapsnivån i den lägre skiktet. Går man längre och säger 200 furstar så kommer man ner till de lägsta grevskapsnivån och därefter hamnar man på baronier. I min mening så borde antalat furstendömen vara mellan 100-200.
År 610 föespråkar jag ingen kung eller kejsare utan ett antal furstar som intrigerar mot varandra för att etablera sin egen övermakt över Jorpagna. Allianser bildas och överges löpande, några furstar har lyckas skapa något som skulle likna små självständigt rike, som består av fem till tio furstendömen, i delar av Jorpagna men är tämligen unga och svaga statsbildningar. Dessa riken vilar sig på karismatiska och starka ledare men överlever sällan sin härskare.
Dock så är jag inte bunden vid tanken av en kejsare utan det var mer i utgångspunkt för att furstarna som en benämning på kejsarens vasaller. Jag ansåg vidare att ett valrike skulle vara mer i linje med självständiga furstar och därmed så kopierade jag kurfurstarna.
Området domineras av jordbruk skött av livegna bönder,; i kusttrakterna bedrivs begränsat fiske i skuggan av Erebos väldiga fiskeflotta, och i bergstrakterna samlas ett fåtal gruvarbetare med dvärgarna
Jag tolkar detta som är det är en feodalstat eller möjligtvis flera feodalstater.
Angående kejsare
Kejsartiteln borde referera till något mer än kung i min mening och därmed finnas en historik på ett anspråk på områden utanför Jorpagna efter konfluxen. De spillror som finns kvar som ärv från Jorpagna borde vara mer i form av överlevande kulturella inslag och kvarlämningar i form av föremål och ruiner. Kejsare och kung tycker jag inte skall vara likställda med varandra.
En kejsare som används som marionett indikerar i mina ögon att en starkare centralisering finns kring kejsarämbetet som kan utnyttjas av den eller de furstar som har inflytande över kejsaren. Utan någon verklig makt kring kejsarämbetet och kejsaren så ser ingen motivition för furstarna att sätta upp en marionett. Det är därför jag menade att endast ett fåtal kejsare har funnits.
Jag förespråkar inte en stark kejsare med rejäl makt och kontroll av sina vasaller men om man skall ha en kejsare så bör han kontroll över en del av riket men får tampas med upproriska och självständiga vasaller i den största delen av riket. Om en kejsare väljs så bör han ha nominell överhöghet för hela Jorpagna och hävdar troligen detta i något av de kringliggande länderna även om det är på skakig grund och i verkligheten har ingen kejsare haft betydande t inflytadande utanför Jorpagna på senaste 500 åren. Jag tänker i första hand på vit fläck Jorpur, Nostraliet och eventuellt Erebos, vilket är helt befängd realpolitiskt sett i år 610 men kunde vara tänkbart några sekel tidigare.